Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten Tfn: 040-25 22 95 Mobil: 070-28 06 905 E-post.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Prövning av vindkraft och kommande regelförändringar
Advertisements

Åtgärdsprogram och Miljökvalitetsnormer
Vattenförvaltning (“Vattendirektivet”)
Vad är en miljökvalitetsnorm?
Vattenkraft inom vattenförvaltningen Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavets vattendistrikt Länsstyrelsen I Västra Götaland
”Vattenlagar” och aktörer
Miljöjurist Dr Margaretha Svenning. Recipientfokus snarare än MKN fokus.
Miljöanalys.
Samverkan kring vattenfrågor och kommunernas roll
Peter Wihlborg Åtgärdsprogram 2015 Vägen dit – från underlag till åtgärder.
Fantastiska vatten att vårda!. Kartläggning statusklassning Ange miljökvalitetsnormer Undantag Åtgärdsprogram Förvaltningsplan Genomförande Uppföljning.
Hur mår våra vatten? Anette Björlin och Uwe Stephan
Vanliga åtgärder Niklas Holmgren, strateg
EU:s ramdirektiv om vattenpolitik
Åtgärdsbehov (vattenförvaltningen)
Magnus Edström Vattenhandläggare Miljöenheten/Länsstyrelsen
Avrinningsområdesvisa
Vattenförvaltningens kvalitetsfaktorer som indikatorer i miljömålsuppföljningen Smidigt uttag från en databas: VISS Ingen ytterligare bearbetning av materialet.
Anders Rimne Verktyg för Åtgärder, Regionalt Deltagande och Analys inom VATTENförvaltningen underlag för kostnadseffektiva åtgärder mot övergödning.
VattenInformationsSystem Sverige - VISS
Mark- och miljööverdomstolen dom den 24 januari 2012 i Mål M
Strandskydd och miljöpolitik
Vattenförvaltning Dörrsån, 2008 Foto: Mattias Lindell.
Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten
Fritidsanläggning i Figeholm Några tankar kring The Circle Resort Jag kommer i kväll att kort och översiktligt diskutera kring: Anläggningens miljökonsekvenser.
1 Regional bild av vatten- och avloppssituationen i omvandlingsområden Bernhard Jaldemark Andreas Egbäck Martin Bunn Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Vattendirektivet Vattenförvaltning
Vattenmyndigheten för Södra Österjöns vattendistrikt
Vattenförvaltning Återkopplingsmöte Bo Sundström.
MKB-processen i infrastrukturprojekt
Vattenförvaltning / vattentjänster som möjlighet en fråga om utveckling, ekonomi och samverkan Vattenstämman den 15 maj 2012 Peter Sörngård.
Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten
Juridikgenomgång Miljö- och hälsoskyddsnämndens överläggning den februari 2015.
Mörrumsån – från början
Hänt och timat inom Vattenförvaltningen Martin Larsson Vattensamordnare/ Vattenmyndigheten 23 september 2010.
På gång inom EU Barbro Näslund-Landenmark, MSB. Allmänt Ny organisation, nya arbetsgrupper i kluster, nytt arbetsprogram Resultat av Blueprint-arbetet.
EU:s vattendirektiv – vad händer?. Sid 2 | Lantbrukarnas Riksförbund Tidtabell för EU:s vattendirektiv Karaktärisering av vattenmiljöer.
Planbesked Möjlighet för enskilda Öka förutsägbarheten
Statusklassning samt Åtgärdsprogram Bedömning av kemisk status, miljöproblem, risk, MKN Klart 30 aug 2008 Vattendelegationen tar beslut om.
Den framtida vattenförvaltningen och Nya Greppa Näringen Falkenberg Björn Sjöberg Västerhavets vattendistrikt.
Nytt från vattenmyndigheten Vattenråd Norr Pite Havsbad Bo Sundström.
Vattenkraft – påverkan på strandvegetationen Källa: Länsstyrelsen i Värmlands län.
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1/9 Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling av förorenade områden.
Samrådsmöte Vilhelmina 23 februari Tid för bättre vatten Information Inspiration Samverkan Dialog.
Exempel från MKB 2012 Sökande: ”Emil Svenssons trä och skrot”.
Henrik Larsson Norra Bottenvikens kustvattenråd (VRO 12) Luleå Henrik Larsson.
Samarbeten  Samarbetsgrupp – Uppsala, Örebro, Stockholm  Gör riskkartorna, texterna och tabellerna samordnat  Nätverk mellan de 5 samordnande länsstyrelserna.
Miljökvalitetsnormer för vatten
Vattendirektivets roll i tillsynen av miljöfarlig verksamhet Pardis Pirzadeh Ansvar: Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljömål. Finns på: vattenstrategiska.
Susanne Dahlberg, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Företagsträffar hösten 2011.
Vattenförvaltning och vattenrådens roll
Vattenmiljö Vattenmiljön i Sverige Vattenmiljön i Skellefteå Vattenverket Abborren SIWI Vattenmyndigheterna Myndigheten Bottenviken Svenskt vatten Copyright.
Länsstyrelsensinformation vid Länsträffen i Skinnskatteberg Länsstyrelsens information vid Länsträffen i Skinnskatteberg  Personalförändringar på Miljöenheten.
1 Grundvatten
Länsstyrelsen i Stockholm Avdelningen för miljö Miljödirektör Göran Åström Enheten för miljöskydd Industri VA & Avfall, v.skydd Vattenverksamhet Kemikalier.
Beslut: Frågan om länets deltagande och agerande tas upp för diskussion och beslut på VAS-rådet ……. och lyfts därefter till KSLs samhällsbyggnadsberedning.
Anette Björlin Beredningssekretariatet för vattenförvaltning Miljöanalysenheten Länsstyrelsen i Stockholms län.
REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM.
Farliga kemiska ämnen till vattenmiljön
Statusklassning PFAS/PFOS + andra ämnens kemiska status i vatten
Vattenförvaltning Återkopplingsmöte
Miljökvalitetsnormer vatten
Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden
Planbesked Möjlighet för enskilda Öka förutsägbarheten
Smidigt uttag från en databas: VISS
På gång hos Vattenmyndigheterna
Vattenförvaltning Återkopplingsmöte
Om Bremendomen …och dess påverkan på svensk
Naturvårdsverkets roll - åtgärdsprogram
Lokala åtgärdsprogram för vatten
Presentationens avskrift:

Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten Tfn: Mobil: E-post.

VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Arbetar med: Vatten och marina direktivet Miljömål Miljöövervakning Kalkning

PROGRAM, VATTENFÖRVALTNING Allmänt Klassning av vatten och VISS Åtgärdsprogram Miljökvalitetsnormer Vad händer nu ?

DECEMBER 2009 KOM DET HISTORISKA BESLUTET OM SVERIGES FRAMTIDA VATTENFÖRVALTNING

EU - LAGSTIFTNING INOM VATTENFÖRVALTNINGEN Ramdirektivet för vatten,2000/60/EG, övergripande för andra EG-direktiv inom vattenområdet ”Dotterdirektivet” d v s, Miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen, 2008/105/EG. Badvattendirektivet, 2006/7/EG. Samt för nitrat, dricks- och grundvatten, översvämning m m.

RAMDIREKTIVET FÖR VATTEN (2000/60/EG) INNEBÄR ATT: unionens länder ska organiserar förvaltningen av sitt vatten med utgångspunkt i avrinningsområden alla vatten ska vara av "god status" senast år Om de inte uppnår god status, behövs åtgärder inget vatten får försämras under tiden.

DOTTERDIREKTIVET, 2008/105/EG Miljökvalitetsnormer för 33 prioriterade ämnen och 8 övriga förorenade ämnen. Mer om dotterdirektivet: Naturvårdsverkets Rapport 5973 Förslag till genomförande av direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område.

RAMDIREKTIVET I SVENSK LAGSTIFTNING Implementerat i miljöbalken, bl a 5 kap. Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Badvattenförordningen (2008:218)

ARBETE I 6-ÅRS CYKLER 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer 3. Åtgärdsprogram 4. Övervakning

Statusklassning Ytvatten Ekologisk status (Biologi, Fys-kem, Hydromorfologi) Kemisk status – prioriterade ämnen Grundvatten Kemisk status (nitrat, klorid, sulfat, växtbekämpningsmedel) Kvantitativ status (tas mer grundvatten ut än vad som nybildas?)

UTGÅNGSPUNKTER Klassning av yt- och grundvatten med utgångspunkt från Naturvårdsverkets handböcker/föreskrifter. Parametrar för ekologi och kemi.

EX EKOLOGISK STATUS Ekologisk status bedöms efter en femgradig skala.

SÖDRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT

STATUS SÖDRA ÖSTERSJÖN Nästan 60% av antalet ytvattenförekomster har sämre än god status. Övergödning, fysisk påverkan och miljögifter är de vanligaste problemen i distriktet. Drygt hälften av ytvattenförekomsterna har tidsfrist till 2021 eller 2027.

E n g l i s h S t a r t S t a r t V e r k t y g V e r k t y g H j ä l p H j ä l p V i s a d a t a f r a m t i l l : V a t t e n I n f o r m a t i o n s S y s t e m S v e r i g e V I S S ( V a t t e n I n f o r m a t i o n s S y s t e m S v e r i g e ) ä r e n d a t a b a s m e d a l l a S v e r i g e s s t ö r r e s j ö a r, v a t t e n d r a g, g r u n d v a t t e n o c h k u s t v a t t e n. F ö r d e s s a v a t t e n k a n m a n i V I S S h i t t a i n f o r m a t i o n o m : - k l a s s n i n g a v v a t t n e t s k v a l i t e t - m ä t p u n k t e r i d e s s a v a t t e n - å t g ä r d e r i v a t t n e n f ö r a t t d e s k a b l i b ä t t r e - r a p p o r t e r i n g t i l l E U S ö k f r a m d e t v a t t e n d u ä r i n t r e s s e r a d a v n e d a n. M e r o m V I S S D e t g å r ä v e n a t t s e d e s s a u p p g i f t e r v i a w w w. v a t t e n k a r t a n. s e M e r o m V I S w. v a t e n k a r t a n. s e E n k e l s ö k n i n g D e n e n k l a s ö k n i n g e n ä r e n f ö r e n k l a d v e r s i o n d ä r m a n e n k e l t k a n s ö k a f r a m ö n s k a d i n f o r m a t i o n. A v a n c e r a d s ö k n i n g D e n a v a n c e r a d e s ö k n i n g e n ä r s a m m a s ö k n i n g s o m f u n n i t s i V I S S f r å n b ö r j a n m e d m å n g a o l i k a s ö k a l t e r n a t i v. S e n a s t e n y t t M i l j ö k v a l i t e t s n o r m e r i V I S S L ä s m e r... L ä s m e r P l a n e r a t d r i f t s t o p p L ä s m e r... L ä s m e r M ä t p u n k t e r L ä s m e r... L ä s m e r E v d r i f t s t o p p i e f t e r m i d d a g L ä s m e r... L ä s m e r. M e r a n y h e t e r. M e r a n y h e t e r... W e b b m a s t e r : w e b m a s t e r. v i s l a n s s t y r e l s e n. s e w e b m a s t e r. v i l a n s t y r e l s e n. s e E n g l i s h S t a r t S t a r t V e r k t y g V e r k t y g H j ä l p H j ä l p V i s a d a t a f r a m t i l l : V a t t e n I n f o r m a t i o n s S y s t e m S v e r i g e V I S S ( V a t t e n I n f o r m a t i o n s S y s t e m S v e r i g e ) ä r e n d a t a b a s m e d a l l a S v e r i g e s s t ö r r e s j ö a r, v a t t e n d r a g, g r u n d v a t t e n o c h k u s t v a t t e n. F ö r d e s s a v a t t e n k a n m a n i V I S S h i t t a i n f o r m a t i o n o m : - k l a s s n i n g a v v a t t n e t s k v a l i t e t - m ä t p u n k t e r i d e s s a v a t t e n - å t g ä r d e r i v a t t n e n f ö r a t t d e s k a b l i b ä t t r e - r a p p o r t e r i n g t i l l E U S ö k f r a m d e t v a t t e n d u ä r i n t r e s s e r a d a v n e d a n. M e r o m V I S S D e t g å r ä v e n a t t s e d e s s a u p p g i f t e r v i a w w w. v a t t e n k a r t a n. s e M e r o m V I S w. v a t e n k a r t a n. s e E n k e l s ö k n i n g D e n e n k l a s ö k n i n g e n ä r e n f ö r e n k l a d v e r s i o n d ä r m a n e n k e l t k a n s ö k a f r a m ö n s k a d i n f o r m a t i o n. A v a n c e r a d s ö k n i n g D e n a v a n c e r a d e s ö k n i n g e n ä r s a m m a s ö k n i n g s o m f u n n i t s i V I S S f r å n b ö r j a n m e d m å n g a o l i k a s ö k a l t e r n a t i v. S e n a s t e n y t t M i l j ö k v a l i t e t s n o r m e r i V I S S L ä s m e r... L ä s m e r P l a n e r a t d r i f t s t o p p L ä s m e r... L ä s m e r M ä t p u n k t e r L ä s m e r... L ä s m e r E v d r i f t s t o p p i e f t e r m i d d a g L ä s m e r... L ä s m e r. M e r a n y h e t e r. M e r a n y h e t e r... W e b b m a s t e r : w e b m a s t e r. v i s l a n s s t y r e l s e n. s e w e b m a s t e r. v i l a n s t y r e l s e n. s e E n g l i s h S t a r t S t a r t V e r k t y g V e r k t y g H j ä l p H j ä l p V i s a d a t a f r a m t i l l : V a t t e n I n f o r m a t i o n s S y s t e m S v e r i g e V I S S ( V a t t e n I n f o r m a t i o n s S y s t e m S v e r i g e ) ä r e n d a t a b a s m e d a l l a S v e r i g e s s t ö r r e s j ö a r, v a t t e n d r a g, g r u n d v a t t e n o c h k u s t v a t t e n. F ö r d e s s a v a t t e n k a n m a n i V I S S h i t t a i n f o r m a t i o n o m : - k l a s s n i n g a v v a t t n e t s k v a l i t e t - m ä t p u n k t e r i d e s s a v a t t e n - å t g ä r d e r i v a t t n e n f ö r a t t d e s k a b l i b ä t t r e - r a p p o r t e r i n g t i l l E U S ö k f r a m d e t v a t t e n d u ä r i n t r e s s e r a d a v n e d a n. M e r o m V I S S D e t g å r ä v e n a t t s e d e s s a u p p g i f t e r v i a w w w. v a t t e n k a r t a n. s e M e r o m V I S w. v a t e n k a r t a n. s e E n k e l s ö k n i n g D e n e n k l a s ö k n i n g e n ä r e n f ö r e n k l a d v e r s i o n d ä r m a n e n k e l t k a n s ö k a f r a m ö n s k a d i n f o r m a t i o n. A v a n c e r a d s ö k n i n g D e n a v a n c e r a d e s ö k n i n g e n ä r s a m m a s ö k n i n g s o m f u n n i t s i V I S S f r å n b ö r j a n m e d m å n g a o l i k a s ö k a l t e r n a t i v. S e n a s t e n y t t M i l j ö k v a l i t e t s n o r m e r i V I S S L ä s m e r... L ä s m e r P l a n e r a t d r i f t s t o p p L ä s m e r... L ä s m e r M ä t p u n k t e r L ä s m e r... L ä s m e r E v d r i f t s t o p p i e f t e r m i d d a g L ä s m e r... L ä s m e r. M e r a n y h e t e r. M e r a n y h e t e r... W e b b m a s t e r : w e b m a s t e r. v i s l a n s s t y r e l s e n. s e w e b m a s t e r. v i l a n s t y r e l s e n. s e VIKTIGA VATTENLÄNKAR (Vatteninformationssystem Sverige)

VATTENMYNDIGHETERNA BESLUTADE OM Förvaltningsplan Åtgärdsprogram Miljökvalitetsnormer Miljökonsekvensbeskrivning

ÅTGÄRDSPROGRAM Gäller endast myndigheter och kommuner och syftar till uppfylla miljökvalitetsnormerna De 38 åtgärderna kan påbörjas genast, men behöver inte vara helt genomförda den 22 dec 2012

LÄNSSTYRELSENS ÅTGÄRDER Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 29. Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.

LÄNSSTYRELSENS ÅTGÄRDER Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 31. Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

RAPPORTERINGSKRAV Samtliga myndigheter och kommuner ska senast den 28 februari varje år rapportera genomförda åtgärder till vattenmyndigheterna Rapporteringen ska påbörjas år Utveckling av rapporteringen sker i samverkan med vattenmyndigheterna.

BESLUT OM MILJÖKVALITETSNORMER Länsstyrelsen Kalmar län (Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i distriktet. 08FS 2009:81 Gäller från den 22 dec 2009

MILJÖKVALITETSNORMER (MKN) Miljökvalitetsnormer (MKN) – bestämmelser om kvaliteten på miljön i ett visst avgränsat område (t ex en vattenförekomst) MKN har två huvudfunktioner: 1. En utgångspunkt för bedömningen i tillsyns- och tillståndsärenden enligt miljöbalken, vid meddelande av föreskrifter samt vid planering enligt PBL 2. Ligger till grund för åtgärdsprogram.

MKN I VATTENFÖRVALTNINGEN Krav på den vattenstatus som ska uppnås i respektive vattenförekomst Ytvatten  Ekologisk status  (Ekologisk potential)  Kemisk ytvattenstatus Grundvatten  Kvantitativ status  Kemisk grundvattenstatus

MKN I VATTENFÖRVALNINGEN Kraven syftar till att god status ska uppnås senast den 22 december 2015, om inte undantag har beslutats. Undantag - Vanligtvis tidsfrist för att uppnå god status till 2021 (i vissa fall 2027) - I undantagsfall mindre strängt krav (t.ex. att det är tillräckligt att uppnå måttlig status) - Generellt mindre strängt krav för kvicksilver, inget krav på att uppnå god kemisk ytvattenstatus för kvicksilver. Nuvarande halter bör dock inte öka.

MKN I VATTENFÖRVALTNINGEN Viktiga utgångspunkter för MKN inom vattenförvaltningen: - Normerna ska uppnås 2015 eller 2021 (2027 i vissa fall) → först efter den 22 december detta år kan en norm anses överträdd. - Åtgärder under denna förvaltningscykel syftar framåt, de ska se till att normerna inte överträds – proaktivt angreppssätt

MKN I VATTENFÖRVALTNINGEN Slutsats: – MKN inom vattenförvaltningen kan sägas vara både bindande normer och mål för åtgärdsarbetet. – Detta behöver beaktas vid både prövning, tillsyn och planering samt vid genomförande av åtgärdsprogrammet. - Ju närmare tidpunkten för uppnåendet av MKN man kommer, desto större krav på konkreta åtgärder bör aktualiseras.

MKN:S RÄTTSLIGA VERKAN 5 kap 3 § miljöbalken – myndigheter och kommuner ska säkerställa uppfyllandet av MKN, bl a vid tillståndsprövning, anmälningar, tillsyn samt planläggning. 16 kap 5 § MB- ny verksamhet som medverkar till att MKN överträds ska inte medges tillstånd.

MER OM MKN 2 kap 7 § miljöbalken – Rimlighetsavvägning Nytta ska vägas mot kostnader vid beslut enligt miljöbalken Avvägningen får inte medföra att en MKN åsidosätts.

MKN VID PRÖVNING/TILLSYN VM:s föreskrift med bilaga, statusklassificering och miljökvalitetsnormer för ytvatten (vattendrag, sjöar och kustvatten). Miljökvalitetsnorm kopplat till miljöproblem vid samråd, MKB, tillståndsansökan, egenkontroll, recipientkontroll m m.

EX MKN I MKB Naturvårdsverkets yttrande , dnr , Tillstånd för vattenuttag, Sölvesborgs kommun

Naturvårdsverkets yttrande, forts

LÄNSSTYRELSENS ARBETE Information/Utbildning externt och internt. Tillsynsvägledning, kommuner och deltagande i Miljösamverkan Skåne Analys/genomförande av åtgärderna. Test gränserna vid prövning/tillsyn. Fortsätta med statusklassificeringen. m

TILL SLUT Vattenförvaltningen ska bli en del av det dagliga arbetet när det gäller tillstånd, tillsyn, planering och miljöövervakning. Finansieringen ? Nytt statligt verk för hav och sötvatten. Kommer att placeras i Göteborg.

SLUT