Riskgranskning av organisatoriska förändringar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Säkerställd intern styrning och kontroll
Advertisements

En bild av debatten Vårdskandaler Vinster
ARBETSGIVAREN                                        Som arbetsgivare har du ett lagstadgat ansvar för att ta tillvara dina medarbetares arbetsförmåga.
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
Att samverka i arbetsmiljöarbete
Årsuppföljning LSO.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Riskbedömning vid ändring i verksamheten
Systematiskt arbetsmiljöarbete för god psykosocial arbetsmiljö
Arbetsmiljölagen och SAM -Systematiskt arbetsmiljöarbete
Vinster med förebyggande företagshälsovård
Distriktet i Stockholm
Individuellt utvecklingssamtal - mall
Punktprevalensmätning Trycksår och Fall
Miljosamverkanvasterbotten.se Miljösamverkan Västerbotten och Egenkontroll med fokus på riskbedömning Umeå, 20 februari 2013 Lisa Redin Projektledare Miljösamverkan.
Vanliga fel vid riskbedömning
SORKANALYS Systematisk risk- och konsekvensanalys vid organisatorisk förändring. HE LAGERSTRÖM AB.
Vems ansvar? vad kan vi göra?
Reglemente för God hushållning och intern kontroll
§ 41 Räddningstjänstlagen
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Steg 3 – Mötet RUTINER FÖR VÅRT ARBETSMILJÖARBETE
Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas
Arbetsanpassning och rehabilitering
Arbetsmiljöverkets vision
Riskhantering Säkrare resultat genom systematisk riskhantering
Miljöriskhantering vid miljöfarliga verksamheter
Arbetsmiljöns regelverk – låg hippfaktor eller…
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Tillsammans för världens säkraste vård
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Förändring och motstånd
Steg 2 – Mötet HUR ÄR VÅR ARBETSMILJÖ OCH VAD BEHÖVER VI GÖRA?
Överenskommelse om samordning kring barn
Nya föreskrifter och allmänna råd
Kvalitetssäkring ISO 9000.
Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659
Patientsäkerhetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Steg 4 - Mötet FÖLJA UPP OCH UTVÄRDERA VÅRT ARBETSMILJÖARBETE
Vinster med förebyggande företagshälsovård
AFS 2001:1 Systematisk Arbetsmiljöarbete, SAM
Arbetsmiljöverkets inspektion Skolan 2013–2016, skolhuvudmän Denna checklista fokuserar på skolhuvudmannens systematiska arbetsmiljöarbete och lyfter frågor.
Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete- och hälsoarbete på arbetsplatsen i AFH Vi är Nordens största lärarorganisation och Sveriges fjärde största.
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
Arbetsmiljöutbildning/ information SWEP International AB Khosrow Adibzadeh, Unionen.
Arbetsmiljölagen och det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Patientsäkerhetslag 2010:657 3 kap. Vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete.
Välkomna!. Aktuellt just nu Ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö träder ikraft 31 mars 2016 Sanktionsavgifter istället för böter Arbetsolyckorna.
Introduktion till kontinuitetshantering
Innehåll OSA-kompassen – vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter Organisatorisk och social arbetsmiljö.
RUTIN FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE (SAM)  RISKBEDÖMNING MED HANDLINGSPLAN SAMVERKAN  AVTAL  APT - ARBETSPLATSTRÄFFAR  SAMVERKANSGRUPPER.
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön 1§ Dessa föreskrifter gäller arbete där det kan finnas risk för våld eller hot om våld. Risken för att utsättas.
Annika Davidsson Avdelningen för Redovisning och Intern revision 1 Intern styrning och kontroll i den svenska statsförvaltningen Annika Davidsson.
Innehåll Introduktion: Vad är organisatorisk och social arbetsmiljö? OSA-kompassen Arbetsmiljöverkets föreskrifter ”Organisatorisk och social arbetsmiljö”
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön
Samverkan.
Psykosocial arbetsmiljö: bilolycka
Lärarlönelyftet Vilka konsekvenser kan följa/har följt med lärarlönesatsningen? (positiva och negativa) Finns det några arbetsmiljörisker kopplat till.
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
Kännetecknande för det goda arbetet
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
Ledningens genomgång: Informationssäkerhet Mall där allt underlag finns i denna presentation Datum 2018-XX-XX.
Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete (SHAM)
Information om arbetsmiljö Ombudsträff Vision, Skövde
Ledningens genomgång: Informationssäkerhet mall kortversion – underlag i annat underlag Datum 2018-XX-XX.
Intern styrning och kontroll
Vårt första IA-år – Utfall och analys.
Presentationens avskrift:

Riskgranskning av organisatoriska förändringar

Citat ur lagtexten enligt SAM 8§ - Riskbedömning, åtgärder och uppföljning Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbets- förhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. När ändringar i verksamheten planeras skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.

Syfte med riskgranskning Identifiera och förebygga avvikelser som kan leda till olyckor, ohälsa, sjukdom Få en bekräftelse på att vidtagna och rekommenderade åtgärder håller risken på en tolerabel nivå Dokumentera resultatet

Metodiken Tre delar: Informationsinsamling Inventering/kartläggning Riskanalys Uppföljning Av riskgranskning och önskat utfall

Riskanalys Identifiera och bedöma vilka risker som organisationsförändringen innebär enligt nedan Säkerhetsaspekter Fysikaliska/Kemiska aspekter Psykosociala aspekter Riskerna bedöms enligt en femgradig skala och plottas i en riskmatris

Säkerhetsmässiga aspekter Arbetssätt (automatik, manuellt osv.) Hantering av stora/nya riskkällor tex. stora mängder lösningsmedel, toxiska kemikalier Mer att göra eller för lite att göra på samma tid Stress högre krav (felgrepp/beslut) Mer kvalificerade uppgifter Fel kompetensnivå (över, under)

Fysiska/hälsomässiga aspekter Mer tunga och vridande lyft Mer repetitiva uppgifter Snabbare tempo (halk- och snubbelrisker) Stillasittande arbete (sömnighet och fel arbetsställning) Högre krav, stress (felgrepp kross och klämskador)

Psykosociala aspekter Information Stöd Bekräftelse/feedback Ledarskap Ansvar – befogenheter Arbetsinnehåll Utveckling/lärande Arbetsgemenskap Delaktighet Relationer/kommunikation Värderingar

Balans och hälsa Krav och belastning Resurser och kontroll Stöd

Riskgranskning vid organisatoriska förändringar Ytterligare åtgärder måste införas Förändringen innebär för stora risker Informations-insamling Kartläggning/ inventering Risk-analys Varför? Konsekvens Sannolikhet OK Arbetsprocessen: Varför: Syfte och mål med förändringen Info insamling: Vad har vi idag och hur kommer organisationen se ut efter förändring. Så detaljerat som möjligt. Kartläggning: Vilka personer, personalkategorier eller grupper påverkas direkt eller indirekt av förändringen och på vilket sätt. Vilka ska analyseras vidare. Risk analys: Tittar på vilka konsekvenser som kan bli aktuella för olika personalgrupper och hur sannolikt det är att detta inträffar. Allvarlig konsekvens och/eller hög sannolikhet innebär stor risk. Under riskanalysen tas även rekommenderade åtgärder fram för att sänka risken (sannolikheten och/eller konsekvensen). Identifierade risker plottas i matrisen för en överskådlig bild av vilka som måste åtgärdas och vilka som kan anses som tolerabla. Metodiken Vidtagna åtgärder tillräckliga, förändringen kan genomföras

Riskgranskning vid organisatoriska förändringar Ytterligare åtgärder måste införas Förändringen innebär för stora risker Informations-insamling Kartläggning/ inventering Risk-analys Varför? Konsekvens Sannolikhet OK Arbetsprocessen: Varför: Syfte och mål med förändringen Info insamling: Vad har vi idag och hur kommer organisationen se ut efter förändring. Så detaljerat som möjligt. Kartläggning: Vilka personer, personalkategorier eller grupper påverkas direkt eller indirekt av förändringen och på vilket sätt. Vilka ska analyseras vidare. Risk analys: Tittar på vilka konsekvenser som kan bli aktuella för olika personalgrupper och hur sannolikt det är att detta inträffar. Allvarlig konsekvens och/eller hög sannolikhet innebär stor risk. Under riskanalysen tas även rekommenderade åtgärder fram för att sänka risken (sannolikheten och/eller konsekvensen). Identifierade risker plottas i matrisen för en överskådlig bild av vilka som måste åtgärdas och vilka som kan anses som tolerabla. Metodiken Vidtagna åtgärder tillräckliga, förändringen kan genomföras

Riskmatris Sannolikhet Konsekvens Mycket hög Hög Mellan Låg Mycket låg A tool to help decide what category of risk is being talked about. Konsekvens Mycket låg Låg Mellan Hög Mycket hög

Tolerabelt (minska risken när så är praktiskt möjligt) Risk = Konsekvens och Sannoliket Ej acceptabelt Tolerabelt (minska risken när så är praktiskt möjligt) Sannolikhet Allmänt accepterat Konsekvens

Enligt direktivet Arbetsgruppen skall sammanställa befintlig och nödvändig information om omorganisationen i syfte att kunna genomföra riskanalysen upprätta en tidsplan där det framgår vilka aktiviteter som ska genomföras inom ramen för arbetsgruppens arbete och vad som ska göras och vem/vilka som är ansvariga för respektive uppgift genomföra inventering och kartläggning av risker för de olika målgrupperna som omfattas av omorganisationen genomföra en riskanalys utifrån inventering och kartläggning diskutera fram möjliga rekommendationer för lämpliga åtgärder av riskerna innan de faller ut

Steg 1 – Inventering och kartläggning Definiera de olika målgrupperna för omorganisationen Kartlägga risker per målgrupp 2017-04-09

Steg 2 – Riskanalys Bedöma huruvida risken sannolikt inträffar samt konsekvensen av utfallet 2017-04-09

Steg 3 - Uppföljning Uppföljning av genomförda åtgärder Ny bedömning av risken (efter vidtagen åtgärd) 2017-04-09

Tidplanering: Steg 1: Tisdagen den 3 november eller onsdagen den 4 november kl. 09.00 – 12.00 Steg 2: Tisdagen den 10 november kl. 09.00 – 12.00 och fredagen den 13 kl. 10.00 -14.00 2017-04-09