Verksamhetsstyrning Faktorer Globalisering Informationsteknik Ägarstyrning Kunskap Företagets styrning – Modern verksamhetsstyrning

Övergripande föreställning Situationsanpassning: Olika företag kräver olika styrning Omgivning Strategi Organisations- struktur Styrsystem Ledarskap

Traditionell idé Arbetsdelning och specialisering Starkt chefsorienterat Samband mellan orsak och verkan Harmoni råder kring ett entydigt mål: Skapa lönsamhet på ägarnas insatta kapital Maskinmetaforen Homogena och stabila massmarknader

Nyare idé Intressentsynen: Företaget som en koalation av grupperingar Heterogeniteten leder till interna och externa osäkerheter Subjektivitet Evolution mot att: Skapa gemensamma uppfattningar om företaget och dess omvärld Balansera gruppernas skilda anspråk Nätverk: Relationer och prestationer betonas Hierarkin plattas ut

Budgetering Wallanders budgetkritik Ersätt budgeten med prognoser? Planering och motivation Budgeten som arbetsprocess Tar tid och engagemang Rutiniserat och detaljerat Nedbrytningsbudget Ger manipulation Kalenderåret som period? Varför jämför med sig själv som standard? 80 % av cheferna klarar målen När budgeten är klar har verkligheten redan förändrats Ersätt budgeten med prognoser?

Kalkylering Debatter Hur kalkylerar företagen? 30-tal: Enhetliga principer 50-tal: Självkostnad eller bidrag? 80-tal: Schabloner 90-tal: Komplexitet snarare än volym Hur kalkylerar företagen? Självkostnadskalkyler med pålägg vanligast Bidragskalkyler vanligare än vi tror (Ax)? Processkalkyler vanligare än vi tror (Drury)? ABC ovanligt; tung arbetsbörda Normativt: life cycle costing och målkostnadskalkyler

Redovisning 40-tal: M-planen 70-tal: RP för utveckling 80-tal: BAS 90-tal: SAP/R3 m.fl. Integrerade system Under 1900-talet en strävan mot kalkylerande redovisning Ökade krav på snabb bokslutsrapportering Volvo; från 33 till 2 arbetsdagar Analyser skiljs ofta från redovisningen Mindre internprissättning Ägarens utbyte betonas Cash Value Added

Processorientering som grund JIT, TQM, BPR, ABM ... Värde för kunden; kvalitativt, relationer, lärande Genomlysbarhet; värdeskapande, benchmarking Helhet, medarbetare, utveckling, parallellitet Nya metoder Styrfilosofi Process/ aktivitets-orientering Vad? Hur Medarbetaren/ekonomen Nya mätetal

Från – Till (sid 166) Från traditionellt Till modernt Vem har tillgång till information? Control, chefen Empowerment Informationens distribution Push Pull Informationens fokus Detaljorientering Mål och vidare Informationens rytm Statisk, periodisk Flexibel, kontinuerlig Åtgärdsorientering Reaktiv Proaktiv Informationens perspektiv Oberoende Sammanhängande Styrningens fokusering Antingen eller Både och Styrningens förhållningssätt System eller normer System och normer Styrningens orientering Kostnader Värde

Ekonomens ”negativa roll” Ses ofta som icke-värdeskapande ”Ryggsäck” Ofta starkt funktionellt organiserat Begränsad flexibilitet Produktionsorientering Administrerar ett pappersflöde Tittar i backspegeln Manuell brygga mellan system Polis, controller som kontrollant Bean-counters Ibland försöker ekonomerna förstärka sin ställning genom att komplicera arbetet Saknar ibland legitimitet p.g.a. att de inte kan verksamheten

Ekonomens ”positiva roll” ”Enklare och bättre att lära tekniker ekonomi, än att försöka lära ekonomer teknik” [269] Utveckla strategisk kompetens Utveckla abstrakt analytiskt tänkande Tillgång till verksamhets- och förändringskompetens Förmåga att arbeta med och förstå projekt Säkerställa att informations-systemen stödjer verksamheten Förståelse även för kvalitativ information Pedagogisk, kommunikativ kompetens Närhet och distans Bärare och kommunikatör av styrfilosofi