Strategisk planering från vision till politisk handling Inledning -Patrik Faming, enhetschef, Boverket Presentation 1 -Johanna Roto, Forskare, Nordregio Presentation 2 -Mathias Roos, Strateg, Region Blekinge Panelsamtal -Sverker Lindblad, Ämnesråd, Näringsdepartementet -Therese Andersson, enhetschef, Region Skåne -Kjell Nilsson, Direktör, Nordregio

European Territorial Scenarios 2050 ESPON ET2050 Johanna Roto

ET2050 stödjer beslutsfattare att formulera en integrerad och långsiktig målbild för den territoriella utvecklingen av Europa 2050 Scenarier för 2030 & 2050 och Vision 2050 ET2050

Scenarier 2030 Multipol MASST TT/MOS AIC Metrona mica

Befolkning 2030

Sysselsättning 2030

Markanvändning 2050

BNP per capita 2050

DRAFT Europa – Som självständig region med interaktionområde – eller i relation till grannregioner?

Menu_AppliedResearch/ET2050.html TACK !

Flernivåstyrning för samordnad framåtblick - Interregprojektet BSR TransGovernance Mathias Roos – Strateg Region Blekinge

Bakgrund och problematik Behov av ökad tillgänglighet i hela Östersjöområdet (Östersjöstrategin mm.) Behov av harmoniserad transnationell utveckling genom bättre samordning Flera forum inom makroregionen (Nordic Dimension Partnership for Transport and Logistics, Vasab, Baltic Transport Outlook m.fl.)  Parallella scenarier, analyser och visionsarbeten

Bakgrund och problematik (forts.) Utmaningar för samordning Få eller inga mekanismer för att ge avtryck i nationella planer (t.ex. regionala eller privata aktörer) Oklara eller obefintliga policyramar för dynamiska utvecklingsområden (Öresund, Helsingfors-Tallinn mfl.) Brist på mekanismer att integrera exempelvis interregionala strategiska arbeten i politiska samt/eller administrativa strukturer Olika metodik för framåtblickar

Skiften mellan privat och offentlig sektor Privata entreprenörer Statlig konsolidering Offentlig/privat 1980-

EU-nivå Nationell nivå Regional och lokal nivå Samordning och kunskap – potential för strategisk planering

Föreslagna hjälpmedel Pålitligt och konsekvent beslutsstöd Spridd trafikflödesdata samt olika metoder och modeller som tillämpas för nätverk i enskilda länder erbjuder inget stöd för idén om ett hållbart multimodalt transportssystem i Östersjöregionen. Koordineringsgruppen (transportministerierna) för prioritetsområde Transport i Östersjöstrategin undersöker nu hur man kan förverkliga ett användbart beslutsstöd.

Föreslagna hjälpmedel (forts.) Ett gemensamt beslutsstöd måste erbjuda möjligheten att: – analysera baserat på pålitlig data – gemensamt upptäcka relevanta trender och tendenser, både inom och utanför Östersjöområdet, som kan påverka transportmönster – ”översätta” bearbetad fakta och siffror till politiska budskap och rekommendationer till åtgärder

Indentifierade problem En strategi eller handlingsplan är framtagen som ett policydokument som inte är tänkt att fungera som något annat än ett dokument baserat på konsensus Arbetet är baserat på kompromisser Scenarier och visioner innehåller ofta flera konflikter mellan prioriteringar och mål

Tidiga rekommendationer Perfekt implementering är så gott som omöjlig Klargöra syftet från start Prata implementering tidigt i projektet Berörda och viktiga aktörer måste vara med från ett mycket tidigt skede

En modell för perfekt implementering (Hogward and Gunn 1984) Inga yttre omständigheter (politiska eller ekonomiska) Tillräckligt med tid och resurser De nödvädiga resurserna finns tillgängliga Det politiska beslutet förblir konsekvent (mål och finansiering) Självständigt från andra aktörer Möjliggörande uppgifter anges i logisk ordning Perfekt koordinering och kommunikation mellan involverade aktörer Beslutsfattare vill ha och har perfekt kontroll över processen

Tack! Mathias Roos – Strateg

sverige2025.boverket.se Med Sverige 2025 som riktningsvisare är vi på god väg mot att nå det hållbara samhället till 2050!