Räta linjen Seminarium i Heby Framtidens transporter LEIF ZETTERBERG 23 november 2007

Hur ser morgondagen ut? Globalisering Teknikutveckling Värderingsförändringar Demografi Miljö

Konsten att fånga framtiden Planeringsarbeten med lång tidshorisont innehåller element av scenarioplanering Alla scenarios innehåller extrapolerad nutid, snarare än framtid Utmaningen är att försöka fånga hur vardagen ser ut 2019 eller 2040 och inte bara skriva fram från 2007 eller 2008

Svensk varuexport Varuexport 2005 fördelat på olika länder Totala godsflödet (tons>250 kton/år med samtliga transportslag) (1 mm=10 miljoner ton) Källa: SCB, Handelsstatistik

Godsflöden Godstransporter 1 milj nettoton 5 milj nettoton Järnväg Lastbil Sjöfart inrikes Sjöfart utrikes (ej färjor) Godstransporter

Slutlig energianvändning fördelad på sektorer i Sverige 2004 Källa: Energimyndigheten

Klimatfrågan kräver nya svar …!

Många använder transportsystemet Fakta om resor en vanlig dag 13,4 miljoner resor 83% gör förflyttningar utanför det egna hemmet Reslängden i genomsnitt 40 km Genomsnittlig arbetsresa 16 km Män Kvinnor Källa: SIKA

Vi lämnar ogärna bilen hemma 51% av EUs medborgare föredrar helst bilen som transportmedel 21% åker helst kollektivt 2/3 skulle kunna övertalas att lämna bilen hemma om kollektivtrafiken hade bättre tidtabeller och anslutningar 22% skulle ”under inga omständigheter” kunna övertalas att använda bilen mindre

Utveckling och prognos för transporterna Persontransportarbetet Miljarder personkilometer Godstransportarbetet Miljarder tonkilometer Källa: SIKA

Mäns och kvinnors arbetspendling och sysselsättning 2004

Lokala arbetsmarknadsregioner 1970-2004 Antal 1970 1980 1990 2000 2004

Öresundsbron Alltfler pendlar Antal pendlare över Öresundsbron Alltfler pendlar Ökad integration - arbete, studier och boende

Enterprise 2.0 Handlar om hur företagen utnyttjar bland annat wikis, bloggar, RSS, tags och sociala media för att länka samman medarbetare, kunder och samarbetande företag, i öppna nätverk www.slideshare.net/slgavin/meet-charlie-what-is-enterprise20

Befolkningsförändring 1997-2007

Mälardalsområdet Kapacitetsutnyttjande på järnväg under de två högst belastade timmarna på dygnet Grön <60 procent av tillgänglig kapacitet Gul 60 till 80 procent av tillgänglig kapacitet Röd >80 procent av tillgänglig kapacitet

Inriktningsproposition för transportinfrastruktur – varför nu? Nuvarande planer löper ut 2015 – nya planer för 2010-2019 behövs. Framförhållning nödvändig för att förbereda rätt mängd investeringar. Balans mellan planer och ekonomi

Underlag till propositionen

Vägverkets samlade alternativ för perioden 2010-2019 Miljarder kronor

Banverkets förslag i två nivåer 25 20 Regional tillväxt Investering och förbättringar Miniminivå Klimatsmart 15 Sektorsuppgifter 10 Återställa 5 Upprätthålla Miljarder kr per år

Större järnvägsinvesteringar i planerna för 2004-2015 Malmbanan, ökad kapacitet Större järnvägsinvesteringar i planerna för 2004-2015 Rödmarkerade projekt föreslås bortprioriterade av Banverket Grönmarkerade projekt föreslås senarelagda av Banverket Haparandabanan Norrbotniabanan etapp 1 Botniabanan Ådalsbanan Sundvall-Gävle Älvkarleby-Bomansberget Väster om Vänern Dalabanan Uppsala-Svartbäcken Citybanan Svealandbanan Västerhaninge-Nynäshamn Hallsbarg-Degerön Ostlänken etapp 1 Göteborg-Trollhättan Tjustbanan Floda-Aspen Mölnlycke-Rävlanda Varberg Karlskrona-Emmaboda Falkenberg Hallandåsen Blekinge kustbana Citytunneln Malmö-Flackarp

Investeringar i nationella stamvägnätet 2004–2015 Större väginvesteringar i planerna för 2004-2015 Projekt med röd text föreslås senareläggas av Vägverket Investeringar i nationella stamvägnätet 2004–2015 E 12 Kulla-Norrfors E12/E4 Umeå Projekt med röd text föreslås senareläggas av Vägverket E 4 Sundsvall Syd E 4 Enånger-Hudiksvall 70 förbi Sala E 45 Rengsjön-Älvros E 18 Sagån-Enköping 67 Stingtorpet-Tärnsjö E 18 Lekhyttan-Adolfsberg 55 förbi Katrineholm E 4 Uppsala-Mehedeby E 6 genom Bohuslän Norra länken 50 genom Motala 45 Angeredsbron-Trollhättan E 18 Hjulsta-Kista E6.21 Göteborgs hamn E 22 Söderköping-Norrköping 40 Brämhult-Hester 31 förbi Tenhult E 22 Sölve-Stensnäs E 22 Hurva-Rollsberga E 6 Trelleborg-Vellinge

Godstransportstråk samt föreslagna strategiska hamnar och kombiterminaler OPS-terminaler Strategiska hamnar Godstransportstråk samt föreslagna strategiska hamnar och kombiterminaler Källa: SOU 2007:59

Flygplatsutredningen Nationellt strategisk flygplats Regionalt strategisk flygplats Övrig flygplats

Remissynpunkter Större samverkan mellan transportslagen Utveckla fyrstegsprincipen Ta utgångspunkt i samhällsutvecklingen Tydligare klimatperspektiv på övergripande nivå Ökat regionalt inflytande Kortare ledtider i processen Värdesäkra planeringsramarna

Fyrstegsprincipen

Behoven i transportsystemet - Banverkets och Vägverkets sammanfattning för Mälardalen Mälardalen utgör idag en funktionell region Akuta kapacitetsproblem i trafiken genom centrala Stockholm hämmar utvecklingen i hela Mälardalen Länen påtalar vikten av ökad satsning på drift och underhåll för att minska sårbarheten och öka tillförlitligheten Stora förväntningar på förbättrad regional tågtrafik för ökade pendlingsregioner Utbyggnad viktig för att förbättra tillgängligheten i spårtrafiksystemet. Det minskar även trängseln i vägnätet. Samordning mellan aktörerna krävs för att lösa problemen och för att bygga ett hållbart samhälle

Finansiella ramar 2010-19 Övergripande planering Effektiv samordning av transportslagen Logistik Hamnar, flygplatser vägar, järnvägar Sverige som aktör i en globaliserad värld Utvecklingstrender Transportpolitiska mål Viktigaste behov Förbättringarna ska påbörjas nu. Satsningar i närtid Utvecklingskraft i hela landet. Regionförstoring. Tillgång till jobb. Utvecklad infrastruktur för att underlätta vardagen för människor och företag Vad krävs av transportsystemet 2040? Finansiella ramar 2010-19 Övergripande planering Underlätta miljövänlig transportkonsumtion Hämta in eftersläpning i drift och underhåll Gemensamt ansvarstagande, även finansiellt Omställning till mer miljövänligtransportsektor. Klimat- och miljömål Effektivare, säkrare och bekvämare transporter Användbarhet Säkerställa genomförandet av inriktningen - index Samspel mellan nyttjare och dem som har hand om infrastrukturens prioriteringar Öka möjligheterna till regionalt inflytande och ansvar

Tidplan Regeringen har gett uppdrag till bl.a. SIKA, Vägverket, Banverket, hamnutredning, kombiterminalsutredning och flygplatsutredning remissvar kommer in i oktober och december. Skrivarbete påbörjat. Remissammanställning pågår. Proposition i mars 2008, riksdagsbeslut våren 2008 Regeringsuppdrag att upprätta planer i september 2008 Transportinfrastrukturplaner för 2010-2019 fastställs av regeringen i början av 2010.

Behov Öka tillgången till spår, knyta ihop Sverige Öka tillgängligheten till vägnätet, även det enskilda ”Nya” former för drift/finansiering av investeringar

SAMMANFATTNING; Ökad effektivitet i infrastrukturinvesteringarna Nya metoder - offentlig – privat samverkan (OPS) Transportsystem där transportslag kompletterar varandra och effektivt fungerar över kommun-, läns- och nationsgränser. Ta till vara det regionala utvecklingsarbete som bedrivs. Transportsystemets utformning och funktion ska bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås. Minska utsläppen av koldioxid och annan klimatpåverkan Vår roll i ett internationellt transportsystem