H-P Nee 07-08-291 Kvalitet i forskarutbildningen E-skolans kollegium Villa Brevik 07-08-29.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Advertisements

TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning6/22/2014 Kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning.
MALMÖ HÖGSKOLA Seminarium kring kvalitetsgranskning av examensarbeten.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Jämställdhetspolicy- Vad planerar vi på institutionen?
Regler och lösningar för uppdragsutbildning
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
Policy för miljö och hållbar utveckling
PRYO, PRAO, Miljöpraktik, APU, APL, LPA, LIA
Från doktorsexamen till universitetslektor tillsvidare
Individuellt utvecklingssamtal - mall
UR LTU:S strategi LTU ska utveckla sin förmåga att arbeta med högkvalitativt flexibelt lärande.
Landstingsdirektörens stab Forskning och Utveckling, FoU Skapar förutsättningar för människors välfärd samhällets utveckling näringslivets konkurrenskraft.
Vetenskap och beprövad erfarenhet
Bildning / personlig utveckling
Kompetensutvecklingsprojektet Koh-I-Noor
Utgångspunkter Skollagen Karriärförslag 2013 Forskningsprop 2013
Bedömningsmodell Mål för examensarbete Värderingsdimensioner Bedömningar Mål för examen.
Livsstil Hjärt och kärlsjukdomar HjärnskadorLungsjukdomar PatientupplevelserFysiska bedömningar Rehabilitering, Familjehem, hjälpmedel Läkemedelsbiverkan.
Högskola med eller utan forskningsanknytning
1 Medarbetarenkät svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Sven Karlander Övergripande studierektor UMAS Nya ST i Region Skåne.
Om övningsskolor presentation gjord av Stockholms universitet (Cecilia Netje) vid den nationella VFU-konferensen den 12 april, 2013.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Kandidatexamen Omfattning Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola.
1. Hur ökar vi det interna engagemanget och delaktigheten? Utvecklingsområde: öka engagemanget och delaktigheten hos medarbetarna.
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Att få rätt saker att hända
Möte beträffande kvalitetsgranskning
Välkommen till ESF:s seminarium
Aktuellt inom forskarskolan vid Åbo Akademi Monica Nerdrum, lärcentret Åbo Akademi | Domkyrkotorget 3 | Åbo 1.
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Ambition och ansvar SOU 2006:100
En resurs för kulturen i Västra Götaland Konst- och kulturutveckling.
Sveriges förenade studentkårer SFS Robin Moberg Vice ordförande SFS SFS 10 september 2009.
Hur blir man klok på universitetet?
Lund Tekniska Högskola 2012 Forskning Forskarutbildning Grundutbildning.
Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola.
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
När skall vi träffas? Handledning av doktorander på Träbyggnad Helena Johnsson.
Benkt Wiklund Enheten för näringsliv och samhälle.
utveckla de styrkeområden som identifierats utvärdera och identifiera forskningsmiljöer och forskningsprojekt forskare med hög internationell kompetens.
Antagning förstahandssökanden 53 antagna efter 2:a antagningen – Tekniskt basår Efterantagning under augusti 76 inskrivna –2 avhopp.
Strategisk plan MEDICINSKA FAKULTETEN VID LUNDS UNIVERSITET.
Elevdemokrati i praktiken
Utbildningen till kunskapsutvecklare inom Begripsamprojektet En utbildning om hur man kan påverka kognitiv tillgängligheten till produkter, tjänster och.
Sara Nyberg, ECE/Lärande Dan Borglund, ECE/Lärande
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Kvalitetsarbetet vid BTH
Ledarkraft Systematisk kompetensutveckling för
Nämndplan 2015.
Skolutveckling genom aktionsforskning
Studieklimatundersökningen 2015 Presentation av resultaten.
Några exempel på föregångare Växahuset 2001 Modellarbetsplatser 2003, Kravmärkt yrkesroll 2005 Lärande inom Äldreomsorgen 2006 Svenskutbildning med kompletterande.
Individuella studieplaner på forskarnivå - rättssäkerhetsperspektiv Presentation av två pågående projekt Praxis från UKÄ, Högskoleverket och ÖNH Gruppdiskussioner.
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL.
Presentation av Sociologi och Socialpsykologi
Validering inom Lärarlyftet
Individuella studieplaner på forskarnivå - rättssäkerhetsperspektiv
Malin Forssell, Karolina Henningsson
Kvalitetsarbete Verksamhetsstöd
Ingrid Petersson, Generaldirektör Formas
Utbildningsplan Lärandemål
Presentationens avskrift:

H-P Nee Kvalitet i forskarutbildningen E-skolans kollegium Villa Brevik

H-P Nee Disposition Forskarutbildningens syfte Den färdiga doktorn Avhandlingen Forskningsmiljön Rekrytering och försörjning Jämställdhet Introduktion till forskarutbildning Handledning Doktorandkurser Färdighetsutveckling Samverkan med näringsliv och samhälle Kvalitetsverktyg: individuell studieplan, enkäter Handlingsplan Högskoleverkets rekommendationer till KTH 2006

H-P Nee Forskarutbildningens syfte Oenighet bland handledare! Få fram en avhandling på stipulerad tid??? En kompetens ska utvecklas! Producera god forskning??? (Merparten av svensk forskning utförs av doktorander) Högskolelagen: Ge de kunskaper och färdigheter som behövs för att individen efter examen självständigt kan bedriva forskning Ett sätt att tänka, förhålla sig till omvärlden, närma sig problem och söka svar

H-P Nee Förslag till ny målformulering En statlig utredning (SOU 2004:27) föreslår följande övergripande målformulering: Doktorsutbildningen ska, utöver vad som gäller för grundläggande högskoleutbildning, ge fördjupade kunskaper och färdigheter som krävs för att på vetenskaplig eller konstnärlig grund identifiera, formulera och behandla komplexa problem och frågeställningar.

H-P Nee Delmål för kunskaper och insikter Breda kunskaper såväl som avancerade specialistkunskaper inom kunskapsområdet för doktorsutbildningen Förtrogenhet med med vetenskapens allmänna metodik och särskilt med de forskningsmetoder som är typiska för det egna området

H-P Nee Delmål för färdigheter och förmåga Förmåga till vetenskaplig analys, syntes och noggrannhet samt självständig kritisk prövning och reflektion Förmåga att arbeta både självständigt och i samverkan med andra Förmåga att kommunicera forskning och forskningsresultat till såväl specialister som icke-specialister

H-P Nee Delmål för värderingar och förhållningssätt Fördjupad medvetenhet om vetenskapens möjligheter och begränsningar och dess roll i samhället Insikt i betydelsen av genus- och mångfaldsperspektiv i verksamheten Förståelse för betydelsen av att integrera internationella perspektiv och globala sammanhang Vetenskaplig redlighet och förmåga att göra forskningsetiska bedömningar

H-P Nee Delmål för nivå Kunskap och färdighet för kunskapsintensiv yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet, initiativförmåga och personligt ansvar.

H-P Nee Den färdiga doktorn Attraktiv för näringsliv, akademi Mogen, ansvarsfull, självständig forskare Kritiskt förhållningssätt Kan formulera frågor => ny kunskap Analytiskt och metodologiskt skolad expert Kan relatera till ett större sammanhang Medvetenhet om etiska överväganden

H-P Nee Vad doktoranden bör tillägna sig Entreprenöriellt förhållningssätt till arbetsuppgifter inom såväl akademin som industri och näringsliv Se och ta tillvara möjligheter Omsätta ny kunskap och skapa nytt Arbeta i och leda projekt Pedagogiska färdigheter och kommunikativ förmåga

H-P Nee Avhandlingen Det som vid sidan av egenskaper, kunskaper och färdigheter visar på resultatet. Viktigaste kvalitetsgaranten: peer review

H-P Nee Forskningsmiljön – en hörnsten God forskning bedrivs Flera forskarstuderande med närliggande frågeställningar Större grupp disputerade forskare Levande seminarieverksamhet Handledningen gemensam angelägenhet Handledarkollegium eller motsv Kvinnor/män, svensk/utl., akademi/ind. Nationellt och internationellt utbyte

H-P Nee Rekrytering och försörjning Öppen process med annonsering Meritkrav och förhandsinformation om forskarutbildning måste vara tydliga. Annars missgynnas kvinnor. Antagningsordning: informationskälla, rätts- och kvalitetssäkerhet Rörlighet mellan lärosäten Regelbunden rekrytering (ej konj.ber.) Antagning till lic bör begränsas Lic kan vara lämpligt som mellanstation Doktorandanställning från första dagen

H-P Nee Rekryteringsexempel Forskarskolan Forum Scientium finansiering från SSF samlad antagning, högt söktryck, noggrann urvalsprocedur => 54% kvinnor enskilda handledares externa anslag handledare svarade för antagning=> 20% kvinnor

H-P Nee Jämställdhet: Kvinnor/Män Jämställdhet inte bara en rättvisefråga, utan en kvalitetsfråga som rätt hanterad ger stora möjligheter till kvalitetshöjning Båda könens värderingar, erfarenheter, synpunkter och livsvillkor ska vara vägledande för hur verksamheter, organisationer och processer utformas

H-P Nee Introduktion till forskarutbildning Genomtänkt och i samband med anställning Info om forskningsprojekt, forskningsgrupp Förväntningar och krav Rättigheter och skyldigheter Regler och riktlinjer Praktiska frågor på arbetsplatsen Presentation av stödpersoner, funktioner och förtroendevalda Centralt organiserad introduktion om lärosätet under första halvåret

H-P Nee Handledning Regelbunden och i tillräcklig omfattning Minst en biträdande handledare, (handledarteam?, separat mentor?) Ansvarsfördelningen mellan handledarna framgår av studieplanen Alla handledare bör ha handledarutbildning Olika handledare ansvarar för forskningsdelen och kursdelen?

H-P Nee Vad ska en handledare göra? Uppmuntra Vara förebild Styra upp Finnas till hands Ifrågasätta Knäcka koder Överföra… Söka medel Vara bollplank Instruera Läsa och kommentera texter

H-P Nee Hur mycket handledning? Angeläget att riktlinjer (ej bindande) tas fram på lokal nivå! Doktoranderna uppskattar handledningsmängden till timmar per termin (naturvet.), 1-5 timmar (human.) Andrénska utredningen rekommenderar timmar per termin Mälardalens högskola: minst 50 timmar per termin Karlstads universitet: minst 80 timmar per termin

H-P Nee Hur är det att vara handledare? Balans på slak lina: privat/professionellt; frihet/styrning; ambitioner/realiteter; kvalitet/kvantitet; gasa/bromsa; vidga/begränsa ”Inte lätt, men fascinerande” ”Svårt men kul” ”Roligt och gruvsamt på samma gång”

H-P Nee Doktorandernas syn på handledningen Samarbetet med handledaren viktigaste faktorn för framgångsrik utbildning 40 % av doktoranderna har inte fått handledning i den utsträckning de önskar 25 % av doktoranderna anser att brister i handledningen är ett hinder i utbildningen 10 % har allvarligt övervägt att byta handledare 37 % tror sig inte bli klara i tid pga i första hand dålig handledning Doktoranderna önskar mer än en handledare

H-P Nee Kollegial diskussion eller prestige och ensamhet Vi handledare kan ibland känna villrådighet och osäkerhet inför uppgiften! Pratar vi med varandra om detta? Diskuterar vi handledning och handledarskap? Det verkar inte så. Prestigelös kollegial diskussion nödvändig för att kunna lösa problem kring handledarfrågor.

H-P Nee Handledningsproblem Många problem handledare upplever beror på otydlighet och brist på struktur Klara principer vad gäller handledarens och doktorandens arbetstid, tillgänglighet, rättigheter, arbetsuppgifter och åligganden Handledare, doktorander och administratörer bör utbildas i lagar, lokala föreskrifter och riktlinjer för forskarutb. Tydliga strategier och strukturer för konflikthantering

H-P Nee Kompetensutveckling för handledare Kurser Seminarier Temadagar Mentorsprogram Nätverk En grundläggande handledarutbildning bör vara obligatorisk

H-P Nee Doktorandkurser Utbudet inriktat på: metod, ämnesdjup, vetenskapsteori, etik, orienterande kurser Kurser i pedagogik och kommunikation bör erbjudas Tydligt kursutbud, lättillgänlig information Obligatoriska kurser ska ges regelbundet Kontinuerlig uppföljning av kursutbud Kursutvärderingar

H-P Nee Färdighetsutveckling Utveckling av kreativt och kritiskt förhållningssätt genom projektet Regelbundna seminarier där doktoranden presenterar sitt arbete ett par gånger per år Internationella konferenser God tillgång till lab-resurser och dylikt Möjlighet till undervisning och pedagogisk utbildning Några månaders utlandsvistelse

H-P Nee Samverkan med näringsliv och samhälle Nära samarbete mellan högskola/industri och omgivande samhälle nödvändigt Doktoranden etablerar eget nätverk Delaktighet i forskningsansökningar och avrapporteringar Träning i att utvärdera och presentera forskningsprojektets framskridande Beskriva projektet i ett större perspektiv

H-P Nee Individuell studieplan Individuell studieplan upprättas och följs upp minst en gång per år. Utnyttjas som ett kontrakt mellan doktorand och handledargrupp Tydliga vetenskapliga frågeställningar och mål Plan för genomförande Vid kontinuerlig uppföljning kan forskarstudierna effektiviseras och förseningar förebyggas

H-P Nee Enkäter Återkommande enkätstudier kan användas som ett kvalitetsverktyg Enkäter till både doktorander och handledare Vårda processen i att sträva mot förbättring Sprida goda exempel

H-P Nee Handlingsplan Långsiktig strategi med kvalitativa och kvantitativa mål Tydlig målformulering: Vad är god forskarutb?; Vad kännetecknar en bra doktor? Tydliga krav för alla aktörer Plan med ansvarsfördelning för genomförande och kvalitetsgranskning Kontinuerligt processtöd för genomförandet

H-P Nee Högskoleverkets granskning 2006 rekommendationer: Ämnesföreträdarens roll i organisationen bör tydliggöras Handledarutbildningen bör göras obligatorisk för att bli docent Att varje doktorand har en biträdande handledare Antagningen till lic bör begränsas Policyn om finansieringsformer bör ses över så att fler anställs som ”doktorand” Stödpersoner bör göras tydligare för enskilda doktorander samt inrättande av doktorandombud