Välkommen till Endagskurs om biosäkerhet

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Att använda systematiskt arbetsmiljöarbete och AML kap 6 § 6a
Advertisements

Hur ska vi arbeta med mikroorganismer? AFS 2005:01
IHR 2005 Hur mycket kan du?. Inledning Här kan du kontrollera hur mycket du kan om det internationella hälsoreglementet, IHR Du får bedöma tio påståenden,
Arbetsmiljö Vad är det?.
Direktiv 2010/32/EU EU-direktiv om förebyggande av stick-och skärskador inom hälso-och sjukvården Ramavtal som ingåtts av arbetsmarknadens parter. Nationellt.
Skyddsombuds- utbildning
Säker i butik Gratis utbildning på Internet
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Att samverka i arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Kampanjen Ett hälsosamt arbetsliv
Vem är ansvarig för arbetsmiljön?
Systematiskt arbetsmiljöarbete för god psykosocial arbetsmiljö
Vinster med förebyggande företagshälsovård
Lagstadgad medicinsk kontroll. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Vision Lunds universitet ska tillhöra de absolut.
Distriktet i Stockholm
Arbetsmiljö angår alla. Bra för både dig och din verksamhet. Att arbeta tillsammans för att förebygga risker Kampanjen Ett hälsosamt arbetsliv
Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete
FRONESIS-projektet, univ. ledningens prefektmöte den 16 november 2010 LUNDS UNIVERSITE T.
Vanliga fel vid riskbedömning
Inköp och upphandling Johan Alexon, tf inköpschef Agneta Sjöfors, projektledare Bättre inköp Johan inleder och presenterar oss.
Patientsäkerhetsronder
Vems ansvar? vad kan vi göra?
Reglemente för God hushållning och intern kontroll
KemiGuiden. Viktigt att ha koll på kemikalierna Skydda de anställda mot ohälsa Minska risken för olyckor Följa lagar och föreskrifter.
Riktlinjer för medarbetarskap vid Karolinska Institutet
Örebro läns läkarförening
Landstingets miljöarbete
Jenny Sjöberg, PhD Miljöenheten
Örebro läns läkarförening
Fördelning av arbetsmiljöuppgifter operativt
Arbetsmiljölagen Våld och hot Statligt anställda
Farligt spel – Inte bara ett arbetsmiljöproblem
Arbetsmiljöverkets vision
Förberedelser för arbetet
RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.
Arbetsmiljöns regelverk – låg hippfaktor eller…
Delegering av uppgifter
Smitta och laboratorieinfektioner
Hur styrs SLU och särskilt utbildningen?
AVVIKELSER.
Provtagningens betydelse! 20 § Provtagning av avfallet ska ske enligt en provtagningsplan som ska utarbetas i enlighet med SS-EN 14899:2005 (NFS 2010:4)
Lex Sarah Lex Sarah är en del i det lagstadgade systematiska kvalitetsarbetet. Gäller för verksamheter inom SoL och LSS. Syftet är att verksamheten ska.
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - målmanual för uppföljning
Välkommen till arbetsmiljöutbildning!
Riskbedömningar & hanteringsinstruktioner
Skyddsombudet uppgifter
V.
Vem är ansvarig för arbetsmiljön?
KLARA kemikaliehanteringssystem
Vinster med förebyggande företagshälsovård
AFS 2001:1 Systematisk Arbetsmiljöarbete, SAM
Presentation 4: Hur kan jag veta om nanomaterial finns på min arbetsplats?
Arbetsmiljöverkets inspektion av skolor i Kristianstads kommun 2015
Välkommen som nyanställd till oss!. Våra kärnvärden Varför kärnvärden Historik.
Arbetsmiljölagen och det systematiska arbetsmiljöarbetet.
En översikt Jan-Åke Sandell 1.  Arbetsmiljölagen är en ramlag  Lagen innefattar  Allmänna uttalanden om arbetsmiljöns beskaffenhet, om människans förhållande.
Förebyggande rutiner – Blodburen smitta Vårdhygien Västra Götaland.
RUTIN FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE (SAM)  RISKBEDÖMNING MED HANDLINGSPLAN SAMVERKAN  AVTAL  APT - ARBETSPLATSTRÄFFAR  SAMVERKANSGRUPPER.
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön 1§ Dessa föreskrifter gäller arbete där det kan finnas risk för våld eller hot om våld. Risken för att utsättas.
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön
Arbetsmiljöansvar inom Kinda kommun
Arbetsmiljö Människa Arbetsplats Arbets- miljö.
Kännetecknande för det goda arbetet
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön
Rylanders Kontorsvägen Lysekil Epost
ArbetsmilJö Här kan det stå en övertitel, typ Samhällsmarknadsdagen
Information om arbetsmiljö Ombudsträff Vision, Skövde
Hot och hat mot förtroendevalda
Arbetsmiljö - golfbanearbete
Presentationens avskrift:

Välkommen till Endagskurs om biosäkerhet 28 november 2012 Roland Möllby, Prof. Ordförande Biosäkerhetskommittén Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC) Jenny Sjöberg, PhD Handläggare för biosäkerhet Miljöenheten

Mål med dagen Veta vilka experiment som utgör en biorisk Veta vilka regler som gäller Veta om och hur ni ska utföra biologiska riskbedömningar Veta när ni ska söka tillstånd och göra anmälningar till arbetsmiljöverket Veta skillnad mellan biosäkerhet och bioskydd

Vad är biosäkerhet? Biosäkerhet (laboratory biosafety) att skydda människor och miljön från (oavsiktlig) exponering av smittförande biologiskt material som genererats i laboratoriet. inkluderar sjukdomsalstrande mikroorganismer blod och humant provmaterial sådant som kan skada miljön t ex genetiskt modifierade celler (cellkulturer, E coli etc)

Biosäkerhetskommittén på KI Information om biosäkerhet på KI finner ni här: http://internwebben.ki.se/biosakerhet (även engelsk version) KIs Biosäkerhetskommitté Är en expertkommitté med representanter för mikrobiologiska forskare, djurhuschefer, undervisningsrepresentanter, huvudskyddsombud, Karolinska Universitetssjukhuset och Smittskyddsinstitutet varit aktiv sedan 2005 sammanträder 5-6ggr/år Har handläggare på heltid Varför biosäkerhetskommitté?

Arbetsuppgifter för kommittén och handläggaren Biosäkerhetskommittén på KI Arbetsuppgifter för kommittén och handläggaren Regler och riktlinjer för KI:s biosäkerhetsarbete Samordning och rådgivning vid GMM-anmälan och anmälan av mikroorganismhantering Utbildningar Anställda-endagskurs i biosäkerhet, Forskarstuderande - en veckas forskarutbildningskurs i laboratoriesäkerhet, Biomedicinstudenter - tvådagarskurs Magisterutbildning för BMA (3,5 hp) vid önskemål - t ex för institutioner och lokala arbetsmiljögrupper Kontaktpersoner vid varje institution Remissvar Representerar KI vid biosäkerhetsmöten i Europa, Skandinavien och Sverige

Biosäkerhetskommittén; BSK LU:s BSK ska ge råd och stöd åt institutioner i frågor om riskbedömningar och val av skyddsåtgärder. BSK ska också säkerställa att universitetet som verksamhetsutövare har erforderlig kompetens för verksamheten.

Vilka finns i BSK? GMM-experter och användare från berörda fakulteter Skyddsombud och huvudskyddsombud Universitetsveterinären LU:s miljöchef och yrkeshygieniker

Vad har kommittén gjort? Genomfört utbildning Haft viss rådgivning Tagit fram ”Dekontamineringsråd” …….. och tyvärr somnat in!

Ansvarsfördelning & Regler Roland Möllby, Prof Jenny Sjöberg, PhD MTC Miljöenheten

En säker arbetsplats? 6 INFECTIOUS SUBSTANCE IN CASE OF DAMAGE IMMEDIATELY NOTIFY PUBLIC HEALTH AUTHORITY 6

En lagenlig arbetsplats? Matiéres biologiques périssables Bl 2112.18 (dec 82)

En trygg arbetsplats? Bl 2112.18 (dec 82)

Varför (följa) biosäkerhetsregler? För att följa internationella, nationella och lokala regler Straff Prestige Ingen ska behöva känna sig otrygg på arbetsplatsen Biologiska risker Kemiska risker Andra risker För att förhindra spridningen av mikroorganismer (infektioner) Till användaren Till arbetskamrater Till hemmamiljön Till miljön

Vem har ansvar för säkerheten i ditt lab? EU Riksdagen/regeringen Arbetsmiljöverket Rektor Prefekt/dekanus/centrumbildningschef Skyddskommittén vid lärosätet Gruppledaren/enhetschefen Laboranten

Forskargruppledarens ansvar Forskargruppledaren har oftast delegerats arbetsmiljö och miljöuppgifter. Det innebär skyldighet att Vara utbildad om och känna till riskerna i arbetsmiljön. Se till att relevanta riskbedömningar finns till hands, samt signera dem Informera alla berörda om risker och om valda skyddsåtgärder Se till att skyddsutrustning som behövs finns tillgänglig Se till att alla följer regler och valda skyddsåtgärder Se till att nödvändiga rutiner för incidenter/olyckor finns och är kända Informera uppåt och nedåt i organisationen

Laborantens ansvar Känna till risker och skyddsåtgärder Följa regler på alla nivåer Använda skyddsutrustningen som angivits Rapportera incidenter och olyckor Informera medarbetare Informera uppåt och nedåt i organisationen

Skyddsombud Representerar, och är valda av, de anställda Kan stänga ett laboratorium Ofta involverade för att undvika olyckor, och hjälper till efter att en olycka skett Representerar de anställda i skyddskommittéer Har inget ansvar för arbetsmiljö- och miljö men har uppdrag att arbeta aktivt för att skydda de anställda från incidenter/skador Medverkar vid skyddsronder, inspektioner etc

- från dekan till prefekt - från prefekt till ... Beslut från Rektor 2010 Fördelning (delegering) av arbetsuppgifter och beslutsbefogenheter inom arbetsmiljö, miljö och säkerhet från rektor till dekan, - från dekan till prefekt - från prefekt till ... måste vara skriftlig och KRAV rutan uppfylld!

The end AFS- biologiska agens De två viktigaste föreskrifterna när man arbetar med biologiska agens i laboratoriemiljö är AFS 2005:01 - Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet AFS 2011:02 - Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer Det finns också en föreskrift för hantering av blod och blodprodukter; AFS 1986:23 – Skydd mot blodsmitta (endast på svenska) The end