REHABILITERING I HEMMET

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Arbetssätt som stöder äldres funktionsförmåga
Advertisements

Camilla Arvidsson, MAR
Var hittar du oss? Nationella försäkringscentra
Bakgrund Två typer av utvecklingsområden 1. Förskrivningsprocessen;
Myndighets-presentation
Individuppföljning inom äldreomsorgen.
Tyresö – en del av Storstockholm
Äldre i välfärden.
Arbetsterapeut Helena Hallinder Brommageriatriken
Trygg hemgång - Munkedal
Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen – erfarenheter från Sverige
Kompetensombudsträff
December 2012 Förskrivnings- processen. 2 Bedöma behov av insatser Bedömning av hjälpmedelsbehov är en del av en habiliterings-, rehabiliterings- och.
Introduktionsutbildning
Samverkansavtal Varför avtala om samverkan?
Spaning….
Kommunalt stroketeam i särskilt boende
Mat och ätande ett komplext område Lusten att äta likaså
Vårdplaneringsmodell ”Trygg hemgång”
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Varför behövs äldrekurator på Malmköpings VC ?
Hej och välkomna!.
Vårdsamverkan Fyrbodal
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Att bli äldre, att bli gammal
Vardagsrehabilitering
Tove Filén, psykolog Jenny Huhta, kurator
Vad ska vi göra /vilka aktiviteter ska vi göra här och nu för att förbättra strokevården och rehabiliteringen ? Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur, Arjeplog kommun.
Sjukgymnastik för äldre personer
Hemrehabilitering vad, hur och för vem.
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Projektplanen Vård och stödsamordningsprojektet. Avgränsningar Vård och stödsamordningsprojektet avgränsas inte av några diagnostiska kriterier utan kan.
Mötet i hemmet november 2007 Christine Tell
Förbättringsarbete Säker utskrivning
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
Äldreomsorgen informerar!
Socialpsykiatriska avdelningen
– överenskommelse mellan de halländska kommunerna och
Seniorcentralen, Tranås
Carema Verksamhet i Sverige, Norge och Finland Grundat 1996
Fallskadeprojektet ”I Nacka står vi stadigt!”
Vad ska vi göra /vilka aktiviteter ska vi göra här och nu för att förbättra strokevården och rehabiliteringen ? Kalix, Övertorneå, Överkalix, Haparanda.
Undersköterskans dag 4 mars och 9 april 2008
Välkommen till den nya hemsjukvården!
Herman & Brita Utskrivningsprocessen Gislaved.
Kort från länet Styrgrupp och Projektgrupp Arbetsgrupper:
Förbättringsområden- VPL Avskild, bokningsbar plats Närvaro - Innehåll Förberedd och delaktig Esther Ett samordnat möte(VPL) som inför Esthers utskrivning.
Rehabilitering i hemmiljö en modell för rehabilitering av hemmaboende äldre i Falun Ett samverkansprojekt mellan Falu kommun och Närsjukvården.
Arbetsterapeut roll i geriatrisk rehab
Jan Värdegrund Vi utgår från patientens/brukarens behov Vi samarbetar aktivt över organisations- och huvudmannagränser Vi bemöter varandra med respekt.
Kvalitetsutveckling - administrativa processer
Undersköterskans dag 16 april 2009 Välkomna till en stunds reflektion kring ämnet vardagsrehabilitering.
Värdighetsgarantier. Uppföljning 2014 BrukareNärståendePersonal Antal besvarade enkäter Känner till att det finns värdighetsga- rantier 14%27%69%
SBU-rapport Rehabilitering av äldre personer med höftfraktur – interdisciplinära team Medicinska kommittén
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Resultat: Antalet personcentrerade genomförandeplaner i verksamheten har ökat från 62% till 100%.. Våra kollegor har, med hjälp av ”verktygen”, fått ökad.
Samarbete i teamet och ett rehabiliterande synsätt i myndighetsutövningen IngaLill Karlström, Östersunds kommun. E-post:
Vaggeryds kommun Hur arbetar jag som arbetsterapeut i socialpsykiatri i Vaggeryds kommun?
VAD ÄR DET?.  Socialtjänsten skall se till att alla människor har en ekonomisk och social trygghet.  Socialtjänsten skall se till att alla kan ta del.
Trygghetsteamet Övergripande målsättning Äldreomsorgen ska sträva efter att lyfta fram och aktivt arbeta med det friska hos de äldre. Genom rehabilitering.
Trygghetsteamet i Linköpings kommun En biståndsbedömd insats
Bakgrund Ur höjda ambitioner för Linköping ”Servicehusen ska samordnas och få en sammanhållen verksamhet” Avvikelser och allvarliga patientsäkerhetsrisker.
Trygg hemma Förstärkt samarbete i öppenvård Arbetsgrupp träff 2
Vårdplanering (VPL) och hemtagning till ordinärt boende
Vårdlotsens syfte Underlätta samverkan mellan kommun och slutenvård
Attraktiv Hemtjänst Om rambeslut.
Mobil hemsjukvårdsläkare Borås
KPR april 2018.
Samordningssköterskans uppdrag
Ett projekt på neurorehab Rehab Väst
Presentationens avskrift:

REHABILITERING I HEMMET TRO - Projektet (Tidiga och Samordnade Rehabiliteringsinsatser i Ordinärt boende)

Bakgrund Esthers behov av och värdet med rehab i hemmet Vårdval - Splittrad rehaborganisation – minskad teamsamverkan Utvecklingsbehov av det vardagsrehabiliterande förhållningssättet

Syfte Att ge brukarna förutsättningar till bästa möjliga självständighet och livskvalitet för att stödja deras möjligheter till att kunna bo kvar i sin bostad.

Mål En ny samverkansform 2011 som ska visa på effekterna av träning i hemmiljö gällande: brukarnas funktionsförmåga brukarnas aktivitetsförmåga brukarnas hemtjänstbehov brukarnas egna upplevda vardag, hälsa och livssituation Samverkan mellan specifik rehab och vardagsrehab

Projektorganisation Roller – Ansvar – Uppgifter - Dokumentation . Styrgrupp Projektledaren, PVO chef och K chef Ref grupp ”Esther”, hemtjänst , DSK, BHL, chef… Beställare – Nässjö Kommun och vårdcentral Bra Liv Projektgrupp AT, SG – Pvo och kommunala rehab asssitenter och projektledaren Utförande 1-2 Rehabassistenter - Kommun Samtliga arbetsterapeuter och sjukgymnaster –VC Bra Liv

Samv hemtjänst – Rehab ass AT/SG – Rehab assistenter Information Organisation Rehab assistenter Tider för gem första besök Studiebesök Mått genomförandeplaner Projektgrupp Delegeringar Egenansvarsprodukter Planering av kör schema Avvikelsehantering Politiker - SoL och lokala rutiner? Ref grupp Dokumentation Uppföljningsrutiner Biståndshandläggare Resultattavla - antal träning /v Brukar folder Styrgrupp Hantering träningsprogram Hemtjänstpersonal Hospitering Htj Lägesinformation Org projektavslut Träningsmaterial/ hjälpmedel Mått hemtjänstinsatser AT/SG Bra Liv Rehab assistenterna Material inköp TRO Instruktioner rehab ass/htj Hur många träningstillfällen Nyckelgömma? Inflödes alt BHL beviljade insatser? Måluppföljningar Hur många ärenden på en gång VPL samverkan Bedömningsinstrument – mätningar . ADL, funktion och livskvalitet Team träffar Avgift? Vardagsrehab Rehab plan /träningsprogram/ målsättningar Kriterier Hemtjänstchefer Genomförandeplaner Uppdatering träningsprogram Samv hemtjänst – Rehab ass Urval/omfattning In Flöde AT/SG

Urvalskriterier Nytillkommen skada/sjukdom – fraktur, fallolycka, stroke, nedsatt allm tillstånd VC Bra Liv 65+ & Hemtjänst Urval Hemtjänstområde(4/13) Motiverad till rehabilitering Behov av träning i hemmiljö som inte kan tillgodoses på PVO Mottaglig för instruktioner Kan utföra viss egen träning eller med stöd av hemtjänsten

Åtgärder Vårdplaneringar Rollerna Arbetsterapeut och Sjukgymnast - vårdcentralen Uppdraget Rehabassistent - kommunen

Utveckling av TRO ärenden Mars – December 2011 0 – 18 I snitt 4 pågående ärenden och 10 genomförda träningstillfällen per vecka Januari – Maj 2012 18 – 40

Resultat 8-18-40 Kvinnor Fraktur av något slag Vårdplanering Förbättrad gångförmåga ute, inne och/eller i trappa

Fallbeskrivning Kvinna 88 år med axelfraktur pga fallolycka. Stor oro och ett omfattande hjälpbehov. Hemtjänst sex gånger per dag inkl beroende vid alla förflyttningar. Mål: Att kunna bli självständig gångare och att återfå rörlighet och styrka i armen så att hon kan använda den i sina vardagliga aktiviteter. Insatser: Specifik rehabträning tre gånger per vecka av förflyttning och rörlighet i axel samt vardagsrehab. Resultat: Idag använder kvinnan sin arm i sina dagliga aktivteter och hon förflyttar sig självständigt med käpp inne och med stöd av rollator ute. Insatserna från hemtjänsten har minskats med ett besök per dag och hemtjänstens insatser har ändrat fokus från mycket praktisk hjälp till mest moraliskt stöd. Vardag, hälsa och livssituation har förbättrats från en etta till en fyra, på en femgradig skala.

Ökad funktionsförmåga Ökad aktivitetsförmåga Forts Resultat 8-18-40 God måluppfyllelser Ökad funktionsförmåga Ökad aktivitetsförmåga Förändrade hemtjänstinsatser Förbättrad vardag, hälsa och livssituation Bristande samverkan God delaktighet men bristande genomförandeplaner

Resurser 2011 I snitt har varje brukare fått ca 50h rehab insatser(inkl restid och pat adm) AT - ca 90h totalt(ca 5h/brukare) SG - ca 90h totalt(ca5h/brukare) Rehab Ass - ca 720h totalt(ca 40h/brukare)

Reflektioner - Justeringar Utökade hemtjänstområden(10/13) Utvecklade Urvalskriterier Påbörjade Tremånadersuppföljningar Många ”Gömda” Psykiska och sociala behov Rehab ass stödjer Hemtjänsten i ett vardagsrehabiliterande förhållningssätt i väntan på specifik hemrehab. Rollen som Rehab Ass har gått från en person till två personer

Ex Vidareutveckling Behov av utvecklad teamsamverkan Vardagsrehab Åtg sociala och psykiska behov Genomförandeplaner - kontaktman Tidigt inflöde Flexibla roller AT/SG/ASS/USK

Rehabilitering lönar sig Hemrehabilitering - Komhem 2013!! "Fler blommor dör av för mycket vatten än av för lite" Rehabilitering lönar sig Hemrehabilitering - Komhem 2013!!

Tack för uppmärksamheten!! ”En droppe, droppade i livets älv, har ingen kraft att flyta själv. Det ställs ett krav på varenda droppe: hjälp till att hålla de andra oppe. (Tage Danielsson) Elisabet Lind – Projektledare TRO 0380-518259 elisabet.lind@nassjo.se