Ändra till startrubrik

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland.
Advertisements

Samordnad vårdplanering - SVPL Gemensam rutin för Västra Götaland
Individuppföljning inom äldreomsorgen.
Dokumentera Beslutsstödet i Procapita+
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Arbetsterapeut Helena Hallinder Brommageriatriken
Samordnad vårdplanering och informationsöverföring Sörmland
Vårdplaneringsprocessen vid in- och utskrivning till och från landstingets slutna hälso- och sjukvård Inskickningsmeddelande Inskrivnings meddelande Kallelse.
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Metod vid hjälpmedelsförskrivning för bedömning av hjälpmedelsbehov samt behovet av uppföljning i förhållande till risker och mål Ansvarig: Elsa Garli,
December 2012 Förskrivnings- processen. 2 Bedöma behov av insatser Bedömning av hjälpmedelsbehov är en del av en habiliterings-, rehabiliterings- och.
Välkomna! Förskrivarens juridiska ansvar kontra patientens egenansvar
Regelverk för hjälpmedel Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel Policy Regelverk Produktgrupper Översyn hösten 2005 Upphör gälla, beslut
Utbildning i hantering av Behovstrapporna
Nordiska Kommunala Chefsrevisorskonferensen augusti 2012
Handbok December 2012.
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
…en del av vård och behandling
Närvårdssamverkan Csadadas Asdas Ksaldjaksld Saldöksaldö Närvårdssamverkan Södra Älvsborg.
Samarbetsrådet för hjälpmedel i Västra Götaland.
Lokala rutiner Exempel September 2010.
Sortiment December 2012.
Vård.
Vad menar vi med begreppet behov?
Handikapp&Habilitering
LEDNINGSFUNKTIONER I PRAKTIKEN
Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård
Sjukgymnastik för äldre personer
Behov av habilitering och rehabilitering
Juridiska aspekter Eva Nordin-Olson 2007.
Vad innebär LSS-lagen ? Rättighetslag
FÖRSKRIVARM ETOD För att praktiskt kunna leva upp till vad som sägs i policyn ”Bedömningen av behovet och möjligheten att erhålla ett hjälpmedel ska vara.
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Framtidens roll som förskrivare
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
– överenskommelse mellan de halländska kommunerna och
Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Rådet för funktionshinderfrågor 27 september 2012 Jan Terneby.
Nationella riktlinjer för demenssjukdom
Information gemensam rutin SVPL
Arbetsmarknadsdata Skaraborg Februari 2012 Skövde, Lidköping, Grästorp, Essunga, Karlsborg, Gullspång, Vara, Götene, Tibro, Töreboda, Mariestad, Skara,
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Överenskommelser 2014 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten - Regional stödstruktur för kunskapsutveckling - Regionalt.
Delegering Vem får delegera?
Social investering Maria Johansson.
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel
Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel
Policy Regelverk Produktgrupper Översyn hösten 2005 Riktlinjer
Handikapp & Habilitering
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Patientlagen 2014:821 Texten är framtagen och reviderad ( ) av länets Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor tillsammans med Kunskapscentrum för.
Samordnad vård och omsorgsplanering i slutenvård, öppenvård och hemsjukvård Lokala anvisningar/rutiner för östra länsdelen.
Journaldokumentation  Lagar  Föreskrifter  Definitioner.
Samarbete i teamet och ett rehabiliterande synsätt i myndighetsutövningen IngaLill Karlström, Östersunds kommun. E-post:
Kunskap till praktik Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och Offentlighet och sekretesslag (2009:400) Sanna Othman landstingsjurist.
Patientlagen ur ett hjälpmedelsperspektiv Karlskrona den 26 maj 2016.
Västra Götalandsregionen ska bidra till att personer med funktionsnedsättning kan delta i samhällslivet, få möjlighet att påverka sin livssituation och.
Landstingets ledningskontor IFB-projektet Intensiv familjebehandling.
Utvärdera hemtjänst (UH) Information till utförare av hemtjänst November HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN.
Kostnadseffektivitet får ta alltför stor plats i förhållande till patientnytta.
Bidrag för bostadsanpassning - För ett självständigt liv i eget boende
Neurorehabilitering i Primärvården
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Delat beslutsfattande och SIP
…en del av vård och behandling
Hjälpmedels-försörjning
Utbildning i hantering av Behovstrapporna
Lokala rutiner Exempel September 2010.
Samordnad utveckling för god och nära vård
Hjälpmedelsförskrivning
Presentationens avskrift:

Ändra till startrubrik Hjälpmedel Primärvården Ulf Svensson, chefläkare

Hjälpmedel Personer med funktionsnedsättning skall beredas möjlighet till ett jämlikt och aktivt deltagande i samhällslivet.

Mål med hjälpmedel Förbättra eller vidmakthålla funktion och förmåga Kompensera för nedsatt eller förlorad funktion och förmåga att klara det dagliga livet Barn/ungdomar med funktionsnedsättning skall så långt det är möjligt ges samma förutsättningar till lek och utveckling som andra barn

Definition av hjälpmedel Hjälpmedel är en del i vård och behandling inom hälso- och sjukvård och kan inte frikopplas från andra vård- och behandlingsinsatser. Det finns ingen fastställd definition i lag eller annan författning av begreppet hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Hjälpmedel är ett lån med nyttjanderätt. Låneförbindelse skall upprättas.

Hjälpmedel för det dagliga livet Hjälpmedel som fordras för att den enskilde själv eller med hjälp av någon annan skall kunna tillgodose grundläggande personliga behov och utföra vardagslivets aktiviteter. att förflytta sig för att klara en aktivitet t ex att äta och dricka, att klä sig, att sköta sin hygien, att förflytta sig, att orientera sig och att kommunicera med omvärlden (höra, se, tala, känna och förstå)

Forts Hjälpmedel som möjliggör vård och behandling i hemmet relaterade till den funktionshindrades individuella behov Hjälpmedel som kompenserar förlust av kroppsdel eller nedsatt kroppsfunktion eller som kompenserar nedsatt funktion under en begränsad tidsperiod.

Sex huvudgrupper av hjälpmedel Kognitivt stöd och kommunikation Hörselskada Medicinsk behandling Rörelsehinder Synskada Ortoser, proteser och skor

Utgångspunkt för förskrivning Hjälpmedlet är en del av en habiliterings-, rehabiliterings- och vårdinsats En behovsbedömning skett utifrån en helhetsbedömning av personens situation Gemensamma riktlinjer i Västra Götaland Lokala rutiner

Kostnadsansvar All förskrivning inom Västra Götaland bygger på att kostnadsansvarig har godkänt förskrivningen. När förskrivare och kostnadsansvarig tillhör samma vårdgivare följs de regler som upprättats inom verksamheten.

Utvärdering och uppföljning När patienten/brukaren använt sitt hjälpmedel en tid behöver funktion och nytta utvärderas mot uppsatta mål. Förskrivaren bedömer om hjälpmedelsbehovet kvarstår och tar ställning till nya och/eller kompletterande åtgärder.

Hälso- och sjukvårdslagen Det är förskrivaren som ansvarar för valet av den specifika produkten utifrån behovsbedömningen. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) styr vilka skyldigheter regionen och kommunerna har. Det finns inga formella möjligheter för patienten/brukaren att överklaga ett beslut. Om patienten/brukaren inte är nöjd skall hon eller han i första hand vända sig till förskrivaren eller förskrivarens närmaste chef. Om patient/brukare har synpunkter på insatsen kan hon eller han även vända sig till sin patientnämnd i Västra Götaland.

Förskrivningsprocessen. Förskrivaren skall följa de lagar, förordningar samt regiongemensamma och lokala riktlinjer som gäller inom hjälpmedelsområdet. I samråd med patient, närstående bedöma behov ur medicinsk synvinkel Sociala, pedagogiska, psykologiska och tekniska aspekter. Utreda totala hjälpmedelsbehovet och relatera det till andra åtgärder. Mm

Lokal rutin för hjälpmedel, Skaraborg Ansökan om hjälpmedel, där primärvården är ansvarig ställs till primärvårdens hjälpmedelsgrupp.

Primärvårdens hjälpmedelsgrupp Monica Lorentzon Karlsson, hjälpm.samordnare, ordf. Angélica Poromaa Anita Svensson Maria Qvarnström, områdeschef Eva Ahlberg, områdeschef Kajsa Ohlén sekr Ulla Jansson ekonom.

Ansvarsområden Monica Lorentzon Karlsson Falköping Skara Götene Maria Qvarnström Mariestad Töreboda Karlsborg Gullspång Anita Svensson Lidköping Vara Essunga Grästorp (endast rekommendation/ bedömning vid kostsamma hjälpmedel) Angélica Poromaa Skövde Tibro Hjo Tidaholm

Samarbetsrådet och Kundforum Primärvården Skaraborgs representant Monica Lorentzon Karlsson

Ansökan gäller Avancerade hjälpmedel såsom elrullstol, bilanpassning, drivaggregat, kognitiva hjälpmedel, kommunikationshjälpmedel och fjärrsystem Dyra hjälpmedel >½basbelopp Hjälpmedel utanför sortimentet Dubbelutrustning Tekniskt byte Specialanpassning

Beslut i hjälpmedelsgruppen Helhetsbedömning HSL Samråd i prioriteringsfrågor och inriktningsfrågor görs med chefläkare Skriftligt besked till förskrivaren Patienten informeras skriftligt och muntligt av förskrivaren

Grundläggande Hjälpmedel skall förskrivas på ett för patienten funktionellt och för primärvården ekonomiskt effektivt sätt. Ett funktionshinder skall kompenseras till en nivå som av hjälpmedelsgruppen bedöms rimligt i förhållande till resurser Förskrivaren utreder och bedömer behovet. Det är ej detsamma som beslut Hjälpmedelsgruppen fattar beslut. Beslut bygger på prioritetsordning.

Prioritering, utgångspunkter Hälso- och sjukvårdsansvaret Vid otillräcklig resurstillgång skall prioriteringar göras (HSL). Personer med nedsatt autonomi tillhör högsta prioritetsgruppen. Nationella prioritetsordningen, sektorsrådet i allmänmedicin Bedömning av ADL

Prioritet 1 Att skapa självständighet vid kommunikation med fysiskt närvarande personer

Prioritet 2 Att skapa självständighet vid förflyttning inom bostaden för att självständigt kunna Utföra toalettbesök På- och avklädning Egen matlagning Hjälpmedlet skall på ett påtagligt sätt minska behovet av omvårdnadsinsatser.

Prioritet 3 På ett påtagligt sätt kommer att öka självständigheten vid aktiviteter som städning, klädvård/tvätt samt transporter utanför bostaden för tex. inköp, besök hos närstående, offentliga inrättningar, aktivt deltagande i föreningsliv.

Särskilt företräde Ta ansvar för någon annan t ex barn eller nära anhörig Mycket stor nyttograd. Livssituation, självständighet, normalt aktivitetsmönster Hög nyttjandegrad

Uppföljning Uppföljning är ett förskrivaransvar Elrullstol, hjälpmotor: Uppföljning 3 månader efter nyförskrivning enligt fastställd rutin Därefter årlig uppföljning enligt fastställd rutin

ISO-kod 122409 Drivaggregat Drivaggregat som manövreras av annan person kan förskrivas när manuell rullstol inte uppfyller behovet. Brukaren kan inte själv förflytta sig med manuell rullstol eller elrullstol utomhus. Det är för tungt för medhjälparen att köra manuell rullstol eller omgivningen är så kuperad att det behövs motoriserad drivning och broms för framdrivning på ett säkert sätt. Drivaggregatet ska också på ett påtagligt sätt öka individens möjlighet till delaktighet i det dagliga livets aktiviteter.

Drivaggregat helhetsbedömning. att patienten väger så mycket att det blir för tungt för medhjälparen att köra att det skall vara kuperat/backigt så det blir för tungt för medhjälparen att köra att andra färdsätt beaktas att patienten på ett påtagligt sätt ska vara delaktig och själv kunna planera och fatta sina beslut till exempel vid inköp. användning minst 2 ggr per vecka att drivaggregat inte beviljas vid fritidsaktiviteter.