Yrkesskicklighet - sammanfattning Många olika intressenter och ett flertal perspektiv som kompletterar varandra – ändå vissa grundläggande och gemensamma.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
2-årigt samverkansprojekt
Advertisements

Skola och arbetsliv i samverkan
Till vem riktar sig utvecklingspaketet?
KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning6/22/2014 Kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning.
Lärgrupper som modell för verksamhetsutveckling inom BU
(Utvidgad) inlärning i arbete Modeller, möjligheter, utvecklingspunkter.
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
P ERSONLIG S TUDIE P LAN NÄR ? HUR ? VAD ? Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 Utgångspunkt I) Individens tidigare studier II ) Arbetserfarenhet.
Lärdomar från skolor med mer traditionellt undervisningsmönster
Nytt från Skolverket skolverket.se/yrkesutbildning.
Nya Elementar!.
Lärande på arbetsplats =inlärning i arbetet i Finland.
Högskoleförberedelse
Syfte ”FramtidsFrön inspirerar pedagoger och annan
Regionalt flexibelt lärande inom vuxenutbildningen i Göteborgsregionen
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Arbetsplan för skolbiblioteket
Ingrid Svensson, Eva Horneij Inquiry-based learning ( IBL) - En pedagogisk metod som stimulerar till nyfikenhet och gränsöverskridande lärande”
Section 1 Planering & arbetsinsatser vid YA! // Yrkeslärare, gruppansvarige, speciallärare rekommenderar - tillsammans eller enskilt utvidgad inlärning.
Integration och mångfald –
Utbildningen ska vila på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund Källa: Nya skollagen SOU 2009:94 Behov av forskningsartiklar som är mera konkreta och.
Eller formativt lärande…
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Välkommen till introduktion av kursen LYVU10 med start HT14
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
Ewa Lidén Kassel Projekt No Introduktion 2009 Verktygen 4 och 5 Kompetens- check (entreprenör) (förare)
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
Kursutvärdering Studiebyrån Alla kurser utvärderas Du ska utvärdera alla kurser som du deltar i Genom kursutvärderingen ger du läraren respons på.
Projektnamn, projektledare och deltagande aktörer
Valideringsprocessen
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Projektledning.
Systematisk kursutvärdering och uppföljningsformer Workshop Bättre lärande! Toppenheternas avslutningsfestival Alexandra Elsing, Yasmin Nyqvist,
ED Tua Haldin-Herrgård. Handledning och stöd som en kunnig, erfaren person i seniorposition ger åt en yngre utvecklingsvillig och –duglig person som befinner.
Tidigt ingripande och förebyggande stöd för elever inom allmän undervisningen.
Kunskapsöverföring och kunskapsutveckling Erfarenheter från Uppsala stadsbibliotek.
Värdegrund och yrkesetiska aspekter
CCG – Coach Coach Go  EU-projekt inom Grundtvig med fokus på vuxnas allmänna lärande.  Period:  Deltagarländer: Island, Italien, Tyskland,
Digital kompetens i skolan - att förankra media literacy i lärarkåren.
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
Studieförmåga och gemenskap Daniela Sund Styrelseordförande
Utbildningen till kunskapsutvecklare inom Begripsamprojektet En utbildning om hur man kan påverka kognitiv tillgängligheten till produkter, tjänster och.
SCHOOL OF HUMAN SCIENCES Värdepedagogiskt forskningsfält på HiK Utgår från den del av den pedagogiska praktiken som leder till att barn och unga utvecklar.
Sara Nyberg, ECE/Lärande Dan Borglund, ECE/Lärande
V U X E N DIDAKTIK Självstyrt lärande PLANERING
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
Modell för kollegialt lärande genom klassrumsbesök
Grupparbete 1 Reflektera över eget motiv eller av saknaden av motiv till att delta i Lärande på arbetsplatsen.
E-government – utbildningarna Blekinge Tekniska Högskola.
Case Aneby Kommun 20-22/ Hur ser Aneby kommuns vision ut kontra verkligheten, område förskolan?
Om oss: Vi är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Vi företräder våra medlemmar Vi driver på utvecklingen.
Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå LÄROPLANEN 2016 VERKSAMHETSKULTUREN I FÖRÄNDRING REKTORSEMINARIET I EVOIS
Skolutveckling genom aktionsforskning
Handledarutbildning för Läslyftet ht15-vt16 Handledning – Ewa Wictor
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
Att förebygga trakasserier och kränkande särbehandling på arbetsplatsen Om den psykosociala arbetsmiljön i Nässjö kommun Ett Case inom ramen för ”Ledarskap.
Undervisning och lärande för en hållbar framtid via aktionsforskning Inger Björneloo Inst. för didaktik och pedagogisk profession.
I mötet med dig ser jag mig själv Kollegiala observationer Cecilia Bergentz.
Myndighetschef - ett kvalificerat ledarskap i statsförvaltningen
Vilka åtgärder för att stärka arbetslivsrelevansen i utbildningarna ger rapporten ”ett år efter examen” anledning till för fakulteterna? Fakulteternas.
BasKraft - ökar förmågan att skapa resultat tillsammans
Samordningsförbundet
Rapport psykosocial skyddsrond
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Workshop Arbetsplatslärande.
Etisk betingad stress - samvetsstress uppstår när
Presentationens avskrift:

Yrkesskicklighet - sammanfattning Många olika intressenter och ett flertal perspektiv som kompletterar varandra – ändå vissa grundläggande och gemensamma element Från en begränsad och mekanistisk syn till en mera holistisk och dynamisk gestaltning Gränsen mellan utbildning och arbetsliv suddas ut Utvärdering av yrkesskicklighet helhets- och sammanhangsbetonande och framåtinriktad

Arbete och arbetslivet idag – sammanfattning Decentralisering - ansvarsfördelning – utlokalisering – specialisering – snuttifiering Heltid – övertid – deltid - visstidsanställning Flexibilitet beträffande arbetsmängd och –tid Effektivitet och resultat på kort sikt Slutsats: Vi lever under en övergångsperiod under vilken det immateriella kunskapsarbetet organiseras, styrs, leds och kontrolleras med gamla principer från industrisamhället som fått nytt namn

YRKESLÄRARENS YRKESSKICKLIGHET (och arbetstillfredsställelse) Mötet med de studerande DEN PRIVATA ARENAN Mötet med kolleger och ledningen INTERAKTIONSARENAN Mötet med omvärlden/ arbetslivet DEN OFFENTLIGA ARENAN Ämneskunskap och –expertis ”MAN KAN SIN SAK” Pedagogisk-didaktisk färdighet/erfarenhet PLANERING/GENOMFÖRANDE/UTVÄRDERING/REFLEKTION Möjlighet att mötas Formellt – informellt Stöd och uppmuntran Utrymme för reflektion Kontakterna till arbetslivet ARBETSERFARANHET/FÖRETAGANDE/PRAKTIK/ PROJEKT/YRKESPROV Fortbildning REGELBUNDET/MÅLMEDVETET Enligt yrkeslärarstuderande

YRKESSKICKLIGHET PÅ DEN PRIVATA ARENAN Möjlighet till planering av undervisningen Möjlighet att vidareutveckla undervisningsmaterialet Möjlighet att förkovra sina ämneskunskaper - Innehållets relevans (aktuellt och praktiskt) Av dessa följer: Lugn, harmoni, flexibilitet Koncentration på eleverna Kontroll av tiden Individualisering Gensvar och respons från de studerande Motsats: Rutin och slentrian PLANERING – GENOMFÖRANDE - RESPONS/UTVÄRDERING - REFLEKTION Hand- och vägledning: stöd, modeller, respons, feedback

YRKESSKICKLIGHET PÅ INTERAKTIONSARENAN Introduktion till sin arbetsplats Möjlighet till handledning Givande och inspirerande relation till kolleger och ledningen Samarbete: engagemang i gemensamma uppdrag Dessa hindras eller omöjliggörs av arbetets strukturering och tidsbrist/brådska

YRKESSKICKLIGHET PÅ DEN OFFENTLIGA ARENAN Kontakter till arbetslivet Tidigare arbetserfarenhet, arbete/företagande vid sidan om, egna och de studerandes praktikperioder Utarbetande, förverkligande och utvärdering av yrkesprov Av dessa följer: Undervisningen mera strukturerad, konkret och motivationshöjande Fortbildning Målmedvetet och stegvis vidareutbildning, inspiration och omväxling

fortbildning/vidareutbildning/kompetensutveckling inom branschen maskiner, instrument, teknologi - lära mig det senaste att stöda och hjälpa de ”svaga” studerande trivsel hos personal och studerande skolans utveckling ledarskapsutbildning, teamwork och grupparbete kontakter till arbetslivet utveckla undervisningsmetoder YRKESLÄRARENS YRKESSKICKLIGHET enligt yrkeslärare (Svenska yrkesinstitutet år 2002) Som yrkeslärare vill jag satsa på:

DE UTMANINGAR YRKESLÄRARE IDAG STÅR INFÖR Pedagogiska: fostra unga till mogna yrkesutövare,hitta olika vägar till inlärning, utveckla metoder för att sporra studeranden, förstå den ungas inlärningsprocess, öka förståelsen för människors beteende,hitta rätt kravnivå, undervisningsmetodik och utvärdering, yrkesprov, utvärdera yrkesprov på rättvist sät Yrkesmässiga: utveckla fortlöpande sin egen yrkesskicklighet inom området Arbetsmarknadsmässiga: uppnå näringslivets förväntningar, utveckla ny inriktning, profilering, höja yrkets status, attraktionskraft, hitta platser för inlärning i arbete, planera praktikplatser’’ Organisatoriska: förändringar inom lärarkåren, undvika avbrott, utexa- mination i utsatt tid, få motiverade lärare och studerande, hantera stora elevgrupper, svaga studerande Mänskliga: undvika burnout, komma till rätta med tidsbristen, klara av terminen, leva i nuet – njuta av det, finna personlig och yrkesmässig balans, vara en god medmänniska och lärare - att bli fri!

Yrkesmässigt: Upprätthålla kompetensen, följa med utvecklingen, utveckla och fördjupa kontakten till arbetslivet, möjlighet till yrkesspecifik fortbildning (kurser) och arbetsplatspraktik efter eget val, sabbatstermin för förkovran på fältet, kontakt till fältet, diskussioner med andra lärare inom samma område Pedagogiskt: fördjupa sig i olika sätt att lära, lära sig att använda olika metoder i undervisning och utvärdering, påfyllning av pedagogiska frågor och utvärdering, individualiserad undervisning, bättre färdigheter för undervisning av elever med särskilda behov Mänskligt-personligt: Vara anpassningsbar gällande utvecklingen inom och utanför skolan, större flexibilitet, interaktion med studerande och kolleger, gott klimat på arbetsplatsen, Human dynamics SOM YRKESLÄRARE BORDE MAN IDAG UTVECKLA SIG