Systematiskt kvalitetsarbete -praktisk bearbetning av mål Läroplansträff 2014-09-04

Utvärdera resultaten Era resultat Genomför era åtgärder Undervisning Förutsättningar Handlingsplan Varför blir det som det blir när vi gör som vi gör? Hur ska vi åtgärda våra brister?

Olika typer av mål Övergripande mål, kap 1 och 2 i Lgr 11 och Gy 2011. Gäller alltid eleven Kunskapskrav i olika ämnen. Gäller alltid eleven Verksamhetsmål – för att tydliggöra vad som ska uppnås inom en begränsad tid. Kan gälla alla aktörer

Exempel Senast vi årets slut deltar föräldrarna aktivt i verksamheten Finns det några problem med ett sådant mål? Svårt att utvärdera eftersom vi inte specificerat vad det innebär i praktiken Behöver kompletteras med tydliga indikatorer eller kännetecken

Tänk så här istället! Senast vi årets slut deltar föräldrarna aktivt i verksamheten Målet är uppnått när: Känner till målen för verksamheten Kommer till utvecklingssamtal, föräldramöten och andra klassaktiviteter Är intresserade av verksamhetens innehåll Deltar i utvärderingar av verksamheten

Integrering av mål Hur utvecklar vi elevernas resultat i Språk? Vilket inflytande har de över undervisningen? Hur är klassrumsklimatet under språklektionerna?

Forskning Vikten av tydliga mål för eleverna Målen förväxlas ofta med uppgifterna som ska göras. Att göra arbetsuppgifterna är målet i sig…. På onsdag ska bokrecensionen vara klar (produktmål) Vanlig i industrin som ska leverera produkter och inte kunskaper På onsdag ska alla elever förstå vilka delar som ingår i en bokrecension (lärandemål)

Tydliga mål i praktiken Skilj på mål och medel Skilj på övergripande mål, kunskapskrav och verksamhetsmål Skilj på målkriterier och aktiviteter Uppmärksamma olika nivåer som huvudman, enhet, arbetslag, grupp eller individ Tolka förtydliga mål med olika målkriterier

Skilj på mål och medel Hur definierar vi ett mål? ”något man vill uppnå, förverkliga genom att använda vissa medel” ”tillstånd, produkt, förmåga eller liknande som beslut och handlingar riktas mot att nå eller förverkliga”

Förväxling med mål Regler och lagar ( Skollagen ) Riktlinjer ( Läroplaner ) Anvisningar/rekommendationer ( Allmänna råd ) Åtgärder ( Kompetensutveckling av lärarna ) Metoder ( Bornholmsmodeller eller TIL ) Aktiviteter ( Åka till simhallen 8 ggr/termin ) Utvärderingar i förhållande till ovanstående blir inte så intressanta, de blir avprickningslistor…..

Vikten av tydliga mål ”Om man inte vet vart man ska är det ingen ide att skynda sig” ( Nalle Puh ) Alice: - Hur ska jag gå för att komma härifrån? Katten: - Det beror mycket på vart du ska Alice: - Det spelar ingen roll Katten: - Då kvittar det åt vilket håll du går Viktigt att känna till är hur det ser ut när man är framme!!

Exempel Senast 20 december införs ett måltidsråd på skolan Senaste den 20 december finns ett fungerande måltidsråd på skolan Vi ska försöka lära eleverna att hålla tiderna Senast vid höstterminens slut kan alla elever hålla tiderna

Fler exempel Senast två veckor efter terminsstart känner alla föräldrar till de nya rutinerna för frånvarorapportering Från och med vårterminens start fungerar det nya rastvaktschemat Uppgift: Dela in i två grupper Komplettera dessa med kännetecken på när de är uppfyllda Tid: 15 min

Kunskapskraven ”Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön” ( NO-ämnen åk 3 ) Kunskapskraven skrivs i presens och skrivs som om de redan vore uppnådda, de beskriver en förväntad nivå i framtiden Formulera alltid verksamhetsmål och målkriterier i presens. Försök undvika orden ska och skall. De beskriver regler, aktiviteter eller åtgärder

Målkriterier Övergripande målen i kap 1 och 2 ”Skolans mål är att alla successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan” Eleverna har inflytande när de individuellt och i grupp i samverkan med lärare kan påverka: Val av arbetssätt Val av arbetsformer Val av innehåll utifrån läroplaner och kurs/ämnesplaner Val av examinationsuppgifter

Ett exempel till ”att kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” ( Lgr 11 sid 14 ) I slutet på årskurs 6 ska eleverna kunna - Skriva ett dokument i ett ordbehandlingsprogram, spara det och kunna hitta igen det vid ett senare tillfälle - Ta ett foto med digital kamera och lägga in det på vald plats i dator eller surfplatta - Kunna söka på internet och granska källorna

Skillnad mellan målkriterier och aktiviteter När middagen är slut är betjänten rejält berusad Målet är uppnått när…… Betjänten sluddrar, snubblar, dricker blomvatten et cetera ( målkriterier ) Fokuserar på resultatet Målet är uppnått när….. Grevinnan skålar med betjänten, låtsas att han är olika personer et cetera ( aktiviteter ) Fokuserar inte på resultatet utan går att boka av……

Övergripande eller tidsatta mål Under läsåret ökar studieron i undervisningen Senast vid läsårets slut är det studiero på alla lektioner Sven utvecklar sin förmåga att hoppa 1,50 i höjd När träningsperioden är slut den 31/10 kan Sven hoppa 1,50 i höjd

Kvalitetsarbetets olika nivåer Uppföljning till politiken av nationella och kommunala mål Sammanställning och analys på kommunnivå som underlag för resursfördelning och eventuella satsningar Huvudmannanivå – förvaltning och politiken Uppföljning av elevernas kunskapsresultat i alla årskurser och ämnen Följa upp övriga områden i läroplanen Analysera varför det blir som det blir när vi gör som vi gör Analysera de stödåtgärder som sätts in till eleverna Handlingsplan med förslag till åtgärder för att åtgärda bristerna Skolnivå -rektorsnivå Utvärdera om eleverna når målen för arbetsområden Analysera hur eleverna svarar mot den undervisning som bedrivs Hur möter jag elever med behov av särskilt stöd, vilka resultat når jag? Utvärdera undervisningens kvalitet tillsammans med kollegor i arbetslaget Klassnivå - pedagognivå

En tydlig planering Mål och kunskapskrav utifrån läroplan, ämnes/kursplan Målkriterier som förklarar kunskapsnivåerna och innebörden i målen och när vi når fram Aktiviteter som vi gör som ska leda fram till målen och en högre måluppfyllelse En planering för när och hur utvärderingen ska gå till

Bedömningsaspekter Konkretisera så eleverna förstår vad som förväntas av dem Bedömningsaspekt 1 Undervisning Formativ bedömning mot bedömningsaspekterna Del av kunskapskrav Förmåga + Centralt innehåll Bedömningsaspekt 2 Bedömningsaspekt 3 Lars Thorin

Bedömningsaspekt Simhopp Höjden på upphoppet Hur väl benen hålls ihop i luften och landningen Hur väl armarna hålls ihop i luften och landningen Om landningen är rak i nedslaget Lars Thorin

Gruppuppgift Konstruera målkriterier till följande kunskapskrav ”Eleven kan föra enkla/utvecklade eller välutvecklade resonemang” Tid 30 min Som redovisning skriver varje grupp upp några målkriterier på ett blädderblock

Exempel ”Eleven kan för enkla/utvecklade eller välutvecklade resonemang” I hur många led resonerar eleven? Finns det resonemangskedjor som binds ihop av ord som ”därför att”, ”det leder till”, ”det händer på grund av”, ”eftersom” mfl Finns det konkretiseringar och exempel? Egna erfarenheter? Jämförelser i tid och rum? Behandlas relevant innehåll utifrån uppgiften? Resonemangets bredd Lars Thorin

Fortsättning på exempel Problematiserar eleven? Kan eleven inta olika perspektiv ”å ena sidan” ”å andra sidan” Fördelar – nackdelar, likheter och skillnader Drar eleven relevanta slutsatser? Vilken kvalitet håller det, träffsäkerhet, komplexitet och generaliserbarhet? Relevant ämnesinnehåll och ämnesspecifika begrepp Används begreppen? På ett korrekt sätt? Ex kan eleven skilja på stat, kommun och landsting i SH Enkla resonemang präglas mer av ett vardagsspråk Lars Thorin