UPPFÖLJNING SOM STYRINSTRUMENT

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Folkhälsoarbete i Munkedal
Advertisements

Innehåll, huvudpresentation 4. Rangordning av ordningsstörningar (fråga 1) 5. Problem med nedskräpning (fråga 1a) 6. Problem med skadegörelse (fråga 1b)
Indikatorn (variabeln) ska • omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. • kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. • kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
BENÄMNA lätta ord SPRÅKTRÄNING VID AFASIKg VIII
Tillämpning av bolagsstyrningskoden vid årsstämmor 2005 och 2006.
Hela Sverige ska leva Totalrapport. Regeringens bidrag har medverkat till kunskapsförmedling?
Hälso- och sjukvårdsnämnden Budget 2010 och planering 2011 – 2012
Projektföljeforskning
Vuxna NLL, Sekretariatet/K Sandberg Valdeltagande till kommunfullmäktige åren 2006 och Norrbottens kommuner. Procent.
Eddie Arnold - Make The World Go Away Images colorées de par le monde Déroulement automatique ou manuel à votre choix 1 för dig.
Är det väl använda pengar?
LANDSTINGSDIREKTÖRENS STAB Regional utveckling BILD 1 Resultat av enkät till landstingspolitiker
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Kapitel 3 November 2008/Leif Carlsson Kontakter med vården Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Skånedatabasen & Region Skånes tillgänglighetsmodell
Hur står sig sjukvården i Östergötland? Nationell jämförelse mellan landsting 2007 Presskonferens 8 okt 2007.
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Vårdsamverkan Fyrbodal
Målsättning - Kvalitet
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Barn och Utbildning Föräldraenkät 2011 Totalt resultat förskola Svarsfrekvens hela enkäten (förskola och skola) 39 %
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Vad menar vi med begreppet behov?
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
Mår du bra nu? Fråga 1=Ja 2=Nej 3=Vet ej. Andel i Östergötland som anger sin hälsa som utmärkt eller bra.
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
1 Landstinget Blekinge - en behovsstyrd hälso- och sjukvård - Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Målet för.
Norrbottens läns landsting – en behovsstyrd hälso- och sjukvård Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen - tandvårdslagen Målet för.
Nätverk-Uppdrag –Hälsa Stholm 6 nov 2007 Processstödjare
(2) Avvikelse från std. kostnad (5) Andel inv 65+ med insats (4) Andel 80+ i befolkningen (1) Kronor/ invånare (65+) (3) Kronor/ brukare (6) Ytterfall.
Från Gotland på kvällen (tågtider enligt 2007) 18:28 19:03 19:41 19:32 20:32 20:53 21:19 18:30 20:32 19:06 19:54 19:58 20:22 19:01 21:40 20:44 23:37 20:11.
Arbetspensionssystemet i bilder Bildserie med centrala uppgifter om arbetspensionssystemet och dess funktion
Bilder för lokal utbildning
Ekonomirapporten. April 2014
Öppna Jämförelser Håkan Sörman VD Sveriges Kommuner och Landsting
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Bättre liv för sjuka äldre Överenskommelsen 2013.
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
1(31) Ett omdiskuterat ämne. Vad är det som händer? 2.
Levnadsvanor Levnadsvanor handlar om specifikt mänskliga beteenden i vardagliga aktiviteter som individen själv kan påverka, som exempelvis, fysisk aktivitet,
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Kompetenslyftet eHälsa i primärvården Dialogseminarium – Levnadsvanor för Rehab Välkommen!
LiÖ:s kunskapssammanträde Folkhälsopolitiskt program för Östergötland Beslutades av alla kommuner och landstinget i november 2001.
1 Munkedal 2009 Sveriges Kommuner och Landsting Signild Östgren Leif Klingensjö.
Gemensam plan landstingsgemensamt Respektive avdelnings uppdrag Fördelar de särskilda uppdragen från landstingsstyrelsen till landstingsdirektören.
Inspel 2 Birgitta Öberg Inst för Hälsa och Samhälle Linköpings universitet.
Förslag till resultatmål från och med Den sårbara familjen -Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska.
Vården i siffror Tekniska bilder 2015.
- tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Enkätresultat för Grundskolan Föräldrar 2014 Skola - Gillberga skola.
Regional handlingsplan ”Det goda livet för sjuka äldre” RESULTAT i VG+Skaraborg.
BjH 8 mars BjH 8 mars
Presentation februari 2015
Smittspårarutbildning
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
Vård i regionen Sydöstra sjukvårdsregionen
Bild 1 Prognos för länets arbetsmarknad Stefan Tjb.
Grundskola Elever 2013 Grundskoleenkät - Elever Enhet: Gillberga skola.
Hälso- och sjukvårdsberedningarna Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom.
Socialdepartementet En samlad strategi för ANDT- politiken Maria Renström Ämnesråd och gruppledare ANDT och Socialtjänst Socialdepartementet.
Folkhälsopolitiskt program för Östergötland Beslutat av landstinget och kommunerna i Östergötland.
HFS – nätverkets grundidé Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/Region Östergötland Nationell koordinator för.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Metodbeskrivning. Resultatöversikter och diagram Bilaga till Hälso- och sjukvårdsrapporten 2018 – Öppna Jämförelser.
Presentationens avskrift:

UPPFÖLJNING SOM STYRINSTRUMENT Vad, vem och hur? Kunskapssammanträde 3 mars 2010 Margareta Isaksson var HSN:s förste ordförande från 1998. Hon brukade ofta säga: Landstinget i Östergötland är bäst i Sverige på tillgänglighet – när det gäller att registrera väntetider, men vi hör till dom sämsta när det gäller kötider Ungefär samma sak med uppföljning. Vi har bland landstingen mest omfattande och säkra data om vårdbehov, vårdkontakter, kostnader och resultat men vi skulle kunna bli mycket bättre på att använda och presentera data på ett mer tillgängligt sätt. Och analysera, dra slutsatser och åtgärda. Den här eftermiddagen är en start på detta omtag i arbetet och med god vägledning från synpunkter från efterföljande gruppdiskussioner. Bengt Göran Emtinger och Martin Magnusson

Nationella patientenkäter Primärvård Specialiserad vård Öppna jämförelser Nationella patientenkäter Primärvård Specialiserad vård Hälso- och sjukvård Födelseregistret Cancerregistret Dödsorsaksregistret Patientregistret för slutenvård Läkemedelsregistret Smittskyddsinstitutets databaser Kvalitetsregistren Väntetider i Vården Vårdbarometern SKL:s ekonomi- och verksstatist Vårdkonsumtion Landstinget i Östergötland Vårddatalagret KPP (Kostnad per patient) Befolkningsdata Kvalitativ uppföljning Behovsanalyser Brukardialoger Avtalsuppföljning Vårdvalsuppföljning Verksamhetsrapportering Nu 110 år senare har vi något mer data. Här är olika datakällor som vi använder Folkhälsa Äldrevård

Vi har också en systematisk ordning av styrningen i landstinget där uppföljning utgör ett viktigt underlag

LiO-webbsida På landstingets hemsida finns resultat från ÖJ 2006-2009.

Hur ligger Östergötland till och varför? Vad gör vi för att bli bättre?

”Vi dränks av information, men törstar efter kunskap!”

”Skapa rätt underlag för komplexa beslut Det är viktigt att kunna hantera komplexa samband. Statistik och matematiska modeller kompletterar och ersätter mänskliga bedömningar inom allt fler områden. Om våra politiker, där det övervägande antalet är fritids- politiker, ska lyckas i sina uppdrag behöver de underlag som ger överblick och visar på alternativ” På nätverkskonferensen i Piteå för 3 veckor sedan var det några av oss som deltog i SKL workshop om framtidens myter. Vår grupp arbetade på detta tema.

Uppföljningens dimensioner Visa menyn och smakprov på resultat Tankar om vad vi skulle kunna laga till Välja det som känns mest matnyttigt Vi kommer att lägga upp fortsättningen på detta sätt.

VAD? Likvärdig Kunskapsvikt Fokus Jämförelser Perspektiv Geografi Ålder Kön Sjuklighet Kunskapsvikt Orienterande ”Nice to know” Agerande ”Need to know” Fokus Befolkning och patienter Leverantörer Organisation och effektivitet Jämförelser Mål Tid Regional Nationell Perspektiv Tendens System Uppdrag avtal Fokusfördjupning

VEM? Mottagare Styrning Mötesformer Medborgarinformation Politiker Tjänstemän Personal Invånare, konsumenter Styrning Politik Landstingsledning Verksamhetsledning Mötesformer Landstingsfullmäktige Kunskapssammanträde Landstingsstyrelse Hälso- och sjukvårdsnämnd Beredningar Medborgarinformation Vad får vi för pengarna? Vad ska vi välja?

HUR? Rapportering Tidssikte Signalläge Detaljnivå Problemnivå Muntligt Skriftligt Hemsida Video Tidssikte Långt Kort Signalläge Grönt: kör Gult: ha ögonen på Rött: stanna upp, agera Detaljnivå Färger Siffror Förklarande text Problemnivå Beskrivning Analys Slutsatser Alternativa åtgärder Illustrationer Tabeller Diagram Kartor

Strukturer, processer och långsiktig utveckling Fyra perspektiv Tendens Strukturer, processer och långsiktig utveckling System Årsresultat och riktning Uppdrag och avtal Fortlöpande med/utan bestämda tidsintervaller Fokus Underlag och fördjupning När vi försökt strukturera uppföljningarna har vi fastnat för fyra perspektiv.

Behovsanalyser – underlag till uppdrag Barn- och ungdomars psykiska hälsa Vård i livets slutskede Äldre – demenssjukdom, depression och ångest Hälsofrämjande arbete Jämlik vård Smärttillstånd relaterade till rörelseorganen Hjärtsjukvård och nationella riktlinjer Vård och stöd under graviditet och förlossning Tillgänglighet, kvalitet och delaktighet

Uppföljning av vissa skallsatser inom länssjukvård Öppettider Tillgänglighet inom talvård Tillgänglighet inom bensår Närståendestöd CPAP-verksamheten Återbesök amputerade Tillgänglighet STD Handledning Multimodal ASiH inom NSÖ Hudtumörprocessen MM

Uppföljningsområden i vårdval Patienterfarenheter Tillgänglighet Medicinska resultat Vårdprocesser/patientflöden Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Kompetens Ekonomisk stabilitet

Systemresultat Nationell patientenkät primärvård

Matvanor 16 15 Motion 23 22 Tobak 15 14 Alkohol 9 9 Diskuterade läkaren någon av följande levnadsvanor med dig? Östergötland Rikssnitt Matvanor 16 15 Motion 23 22 Tobak 15 14 Alkohol 9 9

Uppföljning – struktur och innehåll HÄLSA - Faktorer som påverkar hälsa och ohälsa - Faktorer som speglar hälsa och ohälsa SAMVERKAN - Indikatorer som speglar samverkan mellan Landsting och kommunerna PROCESS - Indikatorer som speglar olika vårdprocesser RESULTAT KLINISKA - Indikatorer som speglar sjukvårdens RESULTAT resultat RIKTAD - Designad uppföljning av särskilda områden UPPFÖLJNING ex. specificerade satsningar SAMLAD - Hur ser det ut på mycket övergripande nivå? UPPFÖLJNING Når vi bättre hälsa och en bra vård?

Faktorer som påverkar hälsa och ohälsa

Indikatorer och faktorer som speglar hälsoläget

Samverkan kommuner och landsting Resultat I

Samverkan kommuner och landsting Resultat II

Samverkan kommuner och landsting Resultat III Avlidna på sjukhus

Vårdkonsumtion 9 av 14 lägre konsumtion än rikssnittet

Vårdkontakter 3 av 5 lägre än rikssnittet

Sjukvårdens resultat God Vård

Sjukhusvisa medicinska resultat X Y Z

Sjukhusvisa resultat Kostnader Universitets- Läns- och US ViN LiM sjukhus länsdels sjukhus Kostnad per DRG 37067 35066 35793 39709 35834 Kostnad per förlossning 15231 23852 25027 26465 Kostnad för bortop livmoder 42772 27380 29022 53915 44866 Kostnad för totalprotes höft 75576 75730 70160 84135 71584

Är grönt alltid grönt eller kan grönt vara rött? Beror (alltid) dessa skillnader på hur väl sjukvården fungerar eller finns också andra förklaringar?

Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet Förväntad dödlighet beräknad utifrån skillnader mellan landstingen avseende olika riskfaktorer och andra bestämningsfaktorer för ohälsa

Komplexa samband

Medicinska resultat i relation till kostnad

Förtroende för vården

Lednings- rapport För tjänste- mannaled- ningen Process- uppföljning

Ökad satsning på barn och ungdomar med psykisk ohälsa Uppföljning av särskild satsning Ökad satsning på barn och ungdomar med psykisk ohälsa Dagar Tillgänglighet enligt vårdgaranti bättre! Fler kontakter på BUP!

Men har fler kommit till på BUP? Nytillkomna individer På BUP per år NEJ! Unika individer på BUP per år

Översiktlig resultattavla Faktorer som påverkar hälsan Faktorer som speglar hälsan Översiktlig resultattavla Kunskaps-baserad vård Arbetslöshet, Fetma, Rökning, Utbildning, Alkoholvanor, Självskattad hälsa, Tandhälsa, Inkomst Medellivslängd, Åtgärdbar dödlighet, Antal hjärt- infarkter, Lungcancer, Skador hos barn, Fallskador vuxna Tonårsaborter Allmänna medi- cinska indikatorer Specifika medicinska indikatorer Säker vård Samverkan med kommunerna Effektiv vård/ kostnader Förtroende/ nöjdhet Tillgänglighet Läkemedel och äldre Oplanerad inlägg- ningar på sjukhus Vårdkonsumtion Vård i livets slutsked Hälsotillstånd efter stroke Operationer/ 100 000 inv Riket Vårdkontakter/ 100 000 inv

Bättre hälsa? Hälsan i vissa delar god: Observandum: Medellivslängd Självskattad kroppslig och psykisk hälsa relativt god Åtgärdbar dödlighet bland tredjedelen av landstingen med lägst Observandum: Östergötland hör till den tredjedel av landstingen med flest hjärtinfarkter Hälsan för speciella grupper?: Psykiska hälsan hos barn och ungdomar Drogberoende Personer med neuropsykiatriska tillstånd Funktionshindrade Men riskfaktorer för ohälsa: Låg medelinkomst Hög arbetslöshet Relativ hög andel rökare, övervikt och låg fysisk aktivitet Riskabla alkoholvanor

Bra vård? Observandum: Effektiv vård: Men även observandum avseende: Förebyggande vård skralt Förtroendet för vården relativt lågt men ökar något Jämförelsevis långa ledtider inom bl a cancer- vården Skrala resultat för vården i livets slutskede Fortfarande många indikatorer som är sämre jämfört med övriga landsting (Öppna jämförelser) Ingen eller dålig kunskap om många sjukdomsgrupper där uppföljning saknas eller är sparsam Effektiv vård: Relativt få oplanerade sjukhusinläggningar bland äldre Adekvat läkemedels- behandling av äldre Sammantagna medicinska resultat i ÖJ bland den bästa tredjedelen av landstingen Bra patientsäkerhetsarbete Förbättrad tillgänglighet Lägst kostnad per invånare Låg kostnad per DRG och andra vårdinsatser Jämförelsevis låga kostnader för regionvården på US Men även observandum avseende: Relativt låg vårdkonsumtion Relativt få vårdkontakter