Sid 1 Jämställt företagande Eva Blomberg Södertörn högskola
Sid 2 ”Jämställdhet bidrar till ekonomisk tillväxt genom att människors kompetens och skaparkraft tillvaratas och främjas” Kvinnors företagande Tillväxt & sysselsättning Jämställdhet
Sid 3 Jämställt företagande Hur kvinnors företagande blev till politik Vilka motsättningar finns denna politik? Hur har den hanterats inom rikspolitiken och inom näringslivets organisationer?
Sid 4 Jämställdheten Varannan Damernas 1987 Jämställdhetsfrågorna försköts –gender mainstreaming/jämställdhetsintegrering –FN:s kvinnokonferenser: nya strategier Alla blev feminister
Sid 5 Näringslivet och jämställdheten Problemet väcktes i början av 1990-talet Jämställdheten fick inte utmana inom näringslivets organisationer, –utan inordnades Två symbolfrågor –Hushållsnära tjänster 1993 –Kvotering till börsbolagens styrelser 2003
Sid 6 Politikens mål Fler kvinnor som företagare Privatisering av offentlig sektor Hushållsnära tjänster Avreglering av marknader – t ex apoteken Skapa likheter mellan anställning och företagande (trygghetssystem) Förebilder, särskilda medel
Sid 7 Första dilemmat Kvinnliga företagare Politiken har inneburit Företagande kvinnor konstrueras som grupp I behov av ständig hjälp –problem för företagande kvinnor Bieffekter: –Kopplingen mellan staten och kvinnor fast nu företagande kvinnor –Politisk formering av företagande kvinnor 20 VD:ar - mot kvoteringsförslaget 2006
Sid 8 Andra dilemmat politiskt känsligt 1.Kopplingen vinst ---- kvinna 1.Ett politiskt problem 2.Inte för organisationerna 2.Inlåsningseffekter och könssegregering ….lågförtjänstföretag? …eller riskkapitalbolag?
Sid 9 Tredje dilemmat jämställdhetspolitikens förändring Jämställdheten har fyllts med nytt innehåll –Individuellt –Karriär –företagande Jämställdheten utvidgades –Näringslivet införlivade jämställdhetsbegreppet Det ekonomiska medborgarskapet Hushållsnära tjänster Jämställdheten begränsades –Näringslivet försvarade rätten till individuellt ägande mot kollektiva rättigheter Kvoteringsfrågan