Centrum för tvåspråkighetsforskning 2013

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Dorota Lembrér Licentiand
Advertisements

Karlstad 16 juni 2011 Modersmål idag och imorgon Karlstad 16 juni 2011
Anders Jönsson, Malmö Högskola
Dolda kunskaper avslutande möte
Lunds universitet / Medicinska fakulteten / Handlingsplan internationalisering Master Medicinsk Vetenskap.
Innovativ användning av IKT i skolor i olika europeiska länder Ulf Fredriksson, Stockholms universitet Gunilla Jedeskog, Linköpings universitet 1.
Bidrag till universiteten direkt eller via externa finansiärer? Utvecklingen i Sverige och i vissa andra europeiska länder Carl Jacobsson Analysenheten,
Handbollen i Halmstad.
Varför fokus på nyanlända just nu
Om flerspråkiga elevers lärande och andraspråksutveckling
MKL, Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande
LinCS – The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction and Mediated Communication in Contemporary Society Att studera lärande, tänkande och.
Aktionsforskning Harriet Axelsson
Vingåker Energetic Science Park Hans Wallin, KCEM
Gymnasieskola i förändring – med fokus på yrkesutbildningar Nordisk mötesplats 13 november 2013.
Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet. HU GÖTEBORGS UNIVERSITET.
Hur nå högre kvalitet i universitetsutbildningen?
På gång 2010 ….
Utbildningsvetenskap med lärarutbildning En komplett miljö för lärarutbildning. Dessutom påbyggnadsutbildningar, forskarutbildning och forskning.
Metod i teori & praktik Daniel Nylén. Historik Stradis (1979) SSADM (1981) SSM (1966)RUP (1998) Ethics (1985) Agile (2001)
Välkomna till Mötesplats Särskola 11 mars 2013
Välkomna till Mötesplats Särskola 11 mars 2013
MALMÖ HÖGSKOLA LÄRANDE OCH SAMHÄLLE LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Grundlärarutbildningen består av tre integrerade delar: Ämne och ämnesdidaktik.
MALMÖ HÖGSKOLA LÄRANDE OCH SAMHÄLLE LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Ämneslärarutbildningen består av tre integrerade delar: Ämne och ämnesdidaktik.
Malmö högskola Fakulteten för Lärande och samhälle.
Europeiska språkdagen
Ministry of Science, Innovation and Higher Education Fact finding mission 6 February 2013 Internationalisering av högre utbildning i Danmark Line Verbik.
17 december Dolda kunskaper 17 december
Hållbar utveckling i utbildningen - så gör vi på Chalmers
Lärarlyftet II Haparanda Lärarlyftet Lärarlyftet LärarfortbildningenVALForskarskolor.
1 IT i skolan internationella och nationella trender Dialog i Väst, 22 maj 2003 Jan Hylén.
A-nivå - Valbara moment Krav: grundläggande A-nivå - Valbara moment Krav: grundläggande B-nivå - Valbara moment Krav: 30 hp på A-nivå 1. Språk och kultur.
Nordisk konferens i Göteborg september 2014
 SLIM-forskarskolan – språk och lärande i mångfaldsperspektiv  Ingår i lärarlyftet, en satsning på fortbildning och forskarutbildning för lärare.  Licenciatexamen.
Att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd
Språk och interkulturell kommunikation
Vad kan man vinna? Hälsoekonomi med samverkansperspektiv
Lärarkompetenser 6 oktober 2014 Caroline Kearney Projektledare och utbildningsanalytiker.
Informationsträff för lärare i praktiska och estetiska ämnen :00 – 15:30 Om utvecklingsarbeten på skolor, i syfte att förbättra ämnesundervisningen.
Kvalitetsarbete i korthet – varför, vad och hur?
Från Gotland på kvällen (tågtider enligt 2007) 18:28 19:03 19:41 19:32 20:32 20:53 21:19 18:30 20:32 19:06 19:54 19:58 20:22 19:01 21:40 20:44 23:37 20:11.
Två bilder av Avaya användarförenings utveckling Bilderna är gjorda med hjälp av den statistik som finns arkiverad, därför saknas vissa år.
1 Vad visar PISA -undersökningarna? KEFUDAGEN Den 4 juni 2013 Anita Wester, Skolverket OH-mallen.
Vägen mot handlingsprogrammet… Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet, SOU 2010:11 Litteraturutredningen, SOU 2012:65.
Lärande, kommunikation och IT
Grundskoleförordningen
Nordisk sommarskola 2007 Biblioteks- og informationskompetens i Islands Universitet - Samarbete mellan bibliotek och universitet - Ingibjörg Steinunn Sverrisdóttir.
Ämneslärarutbildningen LU / HKr
ERASMUS Utbyte Institution för Kulturgeografi och ekonomisk geografi
Aktionsforskning Harriet Axelsson Teacher Professionalism Content Knowledge Perspectives on Content (science history, theory and education)
Teckenspråk på Språkrådet
Den språkteknologiska forskningsarenan Språkteknologisk forskning och utveckling (HT 2006)
Välkommen till Lärstämma för personal i fritidshem 09:30-10:10Inledning och intresseanmälan till nätverk Gerd Pettersson, Regionalt utvecklingscentrum.
Mary-Ann Hopkins 1 Monica Sandorf Mary-Ann (Mia) Hopkins Eva Jungmark Göteborgsregionen.
Masterprogram i intersektionalitet ÅR 1 ÅR 2 UPPSATS (INLEDANDE FAS) GENUS VALBARA KURSER/ SPECIALLITTERATUR SJÄLVBILDS- KONSTRUKTIONER TEORETISKA PERSPEKTIV.
Datavet Ett framgångsrikt magisterprogram i Skövde Sten F. Andler Ämnesansvar datalogi Högskolan i Skövde.
VISION Chalmers – för en hållbar framtid UPPDRAG Chalmers ska vara ett utåtriktat tekniskt universitet med global attraktionskraft som bedriver internationellt.
JAPANSKA Vid GU Starten 1974 Som kvällskurs Chieko Fujio-Dûring startarde kurserna i japanska.
Cross-institutional collaboration… Creating Knowledge IV 2006 Copenhagen Denmark Birgitta Hansson Örebro University Library Sweden.
Utbildningssatsning för modersmålslärare i romani chib
Uppdragsutbildning modersmålslärare i samiska
Pedagogisk skicklighet och Scholarship of Teaching and Learning Klara Bolander Laksov, lektor i medicinsk pedagogik/ pedagogisk utvecklare, Karolinska.
Demokrati Representativ demokrati – rösträtt, val som höjdpunkt. Deliberativ demokrati – kommunikativa processer, kollektiv beslutfattning.
Profilarbete för integrering av Hållbar Utveckling vid Mälardalens Högskola Projektledare: Birgitta Schwartz, Sylvia Waara, Peter Dobers (föräldraledig)
Barn- och ungdomsvetenskap Masterprogram 120 hp Göteborgs universitet Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
Skolledardagen Platsen var Birger Jarl i Stockholm Jag var där och Eva-Lis Sirén Men även Ann-Marie Begler, GD Skolinspektionen Hennes råd till.
Språkinlärning, HT2016 Lotta Plejert Kurshemsida:
Språkinlärning, HT2017 Lärare: Lotta Plejert
Språkforskningsinstitutet I fokus för konferensen står:
Samverkan med föräldrar med ett annat språk och kultur
Presentationens avskrift:

Centrum för tvåspråkighetsforskning 2013 Forskningsprofil Utbildningsprofil

Bakgrund i årtal 1981: ”Avdelningen för tvåspråkighetsforskning” inrättades vid Institutionen för lingvistik på Humanistiska fakultetens initiativ.  1 docent, ½ assistent 1982: Scandinavian Working Papers on Bilingualism (SWPB) (serien avslutad 1995) 1983: Nya medel via statsbudgeten.  ytterligare 1 docent och 1 forskarassistent. 1985: Rapporter om tvåspråkighet (ROT) 1987: Uppdragsutbildningar, kommunkurser 1988: ”Centrum för tvåspråkighetsforskning” självständig enhet inom fakulteten 1988: Ansvar för lärarutbildningen i svenska som andraspråk 1990: Professur i tvåspråkighetsforskning inrättas 1990: Forskarutbildning i tvåspråkighetsforskning startar 2010: Professurer i transnationell flerspråkighet och svenska som andraspråk inrättas

Profilområden Andraspråksinlärning/svenska som andraspråk Tvåspråkig utveckling/undervisning Minoritetsspråk, språkpolitik, språkideologi samt språkkontakt Transnationell flerspråkighet Språkattrition och återinlärning Språk och språkanvändning i flerspråkig kontext: språklig variation, identitet, diskurser Tolkning

Andraspråksinlärning/ svenska som andraspråk Avhandlingar Axelsson. M.(1994), Noun Phrase Development in Swedish as a Second Language. Lindberg, I. (1995), Second Language Discourse in and out of Classrooms. Abrahamsson, N. (2001), Acquiring L2 Syllable Margins. Philipsson, A. (2007), Interrogative Clauses and Verb Morphology in L2 Swedish. Hedman, C. (2010). Dyslexi på två språk. Program High-Level Proficiency in Second Language Use/Avancerad andraspråksanvändning (AAA) 06-(Hyltenstam) (RJ) Projekt Språkutveckling och undervisningsmodeller (SUM) 84-87 (Viberg, Axelsson, Bolander, Lindberg) (SÖ) Tvåspråkiga gymnasieelevers svenska 86-87(Hyltenstam, Stroud, Bergman) (SÖ) Metoder för svenska som andraspråk i förskolan 88-93 (Arnberg, Viberg, Rendahl) (DSF, HSFR, SFR, Allmänna Barnhuset, Socialstyrelsen, Stadsdelsförvaltningen i Rinkeby) Processes in third language acquisition 92-96 (Hammarberg, Williams) (-) Age of onset and ultimate attainment in second language acquisition 94-99 (Hyltenstam, Abrahamsson) (-) Grammatiska processer i inlärningen av svenska som andraspråk 99-01 (Hyltenstam, Philipsson) (HSFR) Startålder och slutlig färdighetsnivå vid andraspråksinlärning 00-02 (Hyltenstam, Abrahamsson, Stölten) (RJ) The role of language aptitude for high-level L2 proficiency 06- 09 (Abrahamsson) (Del av Avancerad andraspråksanvändning (AAA)) 06-09 (RJ) The polyglot 06- (Hyltenstam) (Del av Avancerad andraspråksanvändning (AAA)) 06-09 (RJ) Perceptuell kompensation hos blinda andraspråksinlärare 07- (Abrahamsson, Smeds) (VR) Effects of AO of language acquisition vs. any possible effects of monolingualism and bilingualism (Abrahamsson, Bylund, Hyltenstam) (Del av Avancerad andraspråksanvändning (AAA) 10- (RJ) Pågående avhandlingar Antontchik, T. Nominal compounding in the acquisition of Swedish as a second language and in translation and interpreting from/to Swedish. Smeds, H. Perceptual compensation in blind second language learners. Montero Melis, G. Talking and thinking about motion in an L2. Stölten, K. The effects of age of onset on speech production and perception: The importance of early language exposure in L2 acquisition and L1 reactivation.

Tvåspråkig utveckling/undervisning andraspråksundervisning, litteracitet Avhandlingar Tuomela V. (2001), Tvåspråkig utveckling i skolåldern. Namei, S. (2002), The Bilingual Lexicon from a Developmental Perspective. Sellgren, M. (2011), Den dubbla uppgiften. Tvåspråkiga elever i skolans mellanår arbetar med förklarande genre i SO. Projekt Tvåspråkighet i skolan (BAS) 87-94 (Viberg, Juvonen, Lindberg) (SÖ, Skolverket) Språk och miljö i Botkyrka 92-93 (Viberg, Kuyumcu, Namei, Tuomela) (-) Språkutveckling i förskolan, Utvärdering av skolförberedelsegrupper i Rinkeby 94-97 (Arnberg, Viberg, Rendahl) (DSF, HSFR, SFR, Allmänna Barnhuset, Socialstyrelsen, Stadsdelsförvaltningen i Rinkeby) Interaktionsmönster och undervisningsstilar i sfi-undervisningen och deras effekt på inlärningen (94-96) (Hyltenstam, Lindberg) (RJ) Utvärdering av svenskundervisningen för vuxna invandrare 95-96 (Hyltenstam, Axelsson, Lindberg) (Skolverket) Tvåspråkig undervisning. Forskning och erfarenheter i de nordiska länderna 96-97 (Hyltenstam, Andersson, Philipsson) (Nordiska ministerrådet) Language use, language ideologies and the educational experiences of Chilean Students in Sweden and retornados in Chile 00-02 (King, Ganuza) (RJ) Utvärdering av språkutvecklingsinsatser inom storstadssatsningen i Stockholms stad 01-02 (Axelsson) (Stockholms stad) Den sociokulturella och pedagogiska miljöns betydelse för barns literacyutveckling 02 (Axelsson) (VR) Ämnesundervisning i NO och SO för tvåspråkiga elever – en integrering av språk och innehåll 05-06 (Axelsson, Philipsson) (Kompetensfonden) Interkulturell pedagogik och interkulturellt lärande i språkundervisning (07-09) (Jonsson) (postdok-projekt, VR) Tid i språk och tanke 12-14 (Bylund) (VR) Modermålsundervisningens roll 13-15 (Hedman, Ganuza) (VR) Forskningsöversikt Flerspråkighet – en forskningsöversikt 12 (Hyltenstam, Axelsson, Lindberg, Abrahamsson, Bylund m fl) (VR) Pågående avhandlingar Dahl, U. Språkliga krav i kursplanen i biologi för grundskolan. Kuyumcu, E. Development of discourse competence among Turkish-Swedish minority students, with special reference to acquisition of genres in academic writing.

Minoritetsspråk, språkpolitik, språkideologi samt språkkontakt Avhandlingar Wingstedt, M. (1998), Language Ideologies and Minority Language Policies in Sweden. Milani, T. M. (2007), Debating Swedish. Language Politics and Ideology in Contemporary Sweden. Allardt Ljunggren, B. (2008), Åland som språksamhälle. György-Ullholm, K. (2010), Same Mother Tongue – Different Origins. Projekt Förstaspråket hos samiska skolbarn 86-87 (Hyltenstam, Helander, Svonni) (SÖ) Kulturbundenhet i språkvetenskapliga metaforer och modeller. Konsekvenser för etnisk särbehandling (Stroud, Wingstedt) (DEIFO) Språkideologi och minoritetsspråkspolitik 92-95 (Hyltenstam, Wingstedt) (RJ) Modeller för sameskolans språkundervisning 93-97 (Hyltenstam, Axelsson, Svonni) (Skolverket, Samefondens kulturdelegation, Sameskolstyrelsen) Regerings- och myndighetsuppdrag Samerättsutredningen 87-90 (Hyltenstam, Stroud) Invandrarpolitiska kommittén 95-96 (Hyltenstam) Minoritetsspråkskommittén 96 (Hyltenstam, Fraurud) Kommittén för svenska språket 02 (Lindberg, Hyltenstam) Norges regerings bedömning av kvänernas språksituation 03 (Hyltenstam, Milani) Konstitutionsutskottets bedömning av regeringens hantering av svenska nationella minoriteter och minoritetsspråk 04 (Hyltenstam, Milani) Språkrådets bedömning av situationen för romani och romsk språkvård i Sverige 07-08 (Bijvoet, Fraurud) Pågående avhandlingar Aktürk Drake, Phonological adoption through bilingual borrowing. Comparing elite bilingualism and heritage bilingualism Andersson, Finnish as a minority language in Scandinavia Karlander, The Reproduction of Locality - on the politics of Elfdalian. Salö, Svenska och engelska på vetenskapens språkmarknad

Transnationell flerspråkighet Avhandlingar Obondo, M. (1996), From Trilinguals to Bilinguals? Heugh, C. (2003), Language Policy and Democracy in South Africa. Wedin, Å. (2004), Literacy Practices in and out of School in Karagwe. Kerfoot, C. (2009), Changing Conceptions of Literacies, Language and Development. Plüddemann, P. (2013), Language Policy from below. Projekt Utvärdering av textböcker för årskurs 1-5 i SIDA-stött Moçambiqueprojekt 90-93 (Hyltenstam, Stroud) (SIDA) Maputo urban Portuguese corpus 93-99 (Stroud) (SIDA) Language socialization in a multilingual environment 93-99 (Stroud) (SIDA) A sociolinguistic survey of Mozambican languages 93-99 (Stroud) (SIDA) Linguistic practices and societal transition in a developing nation. The case of Mozambique 95-99 (Stroud) (SIDA) Fact finding mission on bilingual education in Bolivia 96 (Hyltenstam, Quick) (SIDA) Bilingual education programmes in developing countries. The state of the art 97 (Stroud, Obondo, Quick, Simberg, Tornell) (SIDA) Literacy practices in an educational perspective – the case of relevant schooling in rural Tanzania 01-02 (Stroud, Wedin) (SIDA) Centre for Research on Bilingualism and information exchange on bilingual education in developing nations 01-03 (Hyltenstam, Benson) (SIDA) Educational language issues in developing countries 02-04 (Hyltenstam, Benson) (SIDA) Representations and practices of mulitlingualism in a transformative South Africa 05-07 (Stroud, Heugh) (VR, National Research Foundation, South Africa) Multilingualism in an integrated view of development: Democracy and Linguistic human rights 06-08 (Stroud) (SIDA/SAREC) Political economies of multilingualism: Linguistic human rights and linguistic citizenship in South Africa and Mozambique 06-08 (Stroud) (SIDA/SAREC) Pågående avhandlingar Guissemo, M. A. Language maintenance and language shift in Maputo City

Språkattrition och återinlärning Avhandlingar Yukawa, E. (1997), L1 Japanese Attrition and Regaining. Bylund, E. (2008), Age Differences in First Language Attrition. Lubinska, D. (2011), Förstasrpåksattrition hos vuxna. Projekt Språkval och kodväxling vid Alzheimers demens 85 (Hyltenstam, Stroud) (FRN) Språkets betydelse för vården av dementa finska invandrare 87-90 (Hyltenstam, Stroud, Kuyumcu) (HSFR) Språklig reaktivering bland koreanska adoptivbarn i Sverige 02-04 (Park) (RJ) Förstaspråksattrition hos avancerade andraspråkstalare 05-07 (Abrahamsson, Hyltenstam, Bylund, Stölten) (VR) Pågående avhandlingar Stölten, K. (se tidigare)

Språk och språkanvändning i flerspråkig kontext: språklig variation, identitet, diskurser Avhandlingar Wiklund, I. (2002), Social Networks and Proficiency. Haglund, C. (2005), Social Interaction and identification among Adolescents in Multilingual Suburban Sweden. Ganuza, N. (2008), Syntactic Variation in the Swedish of Adolescents in Multilingual Urban Settings. Projekt Sociala nätverk och språkbehärskning hos elever med annat hemspråk än svenska 97-01 (Stroud, Wiklund) (Skolverket) Språk och språkbruk bland ungdomar i flerspråkiga storstadsmiljöer (Stockholmsdelen) 02-06 (Fraurud, Bijvoet, Ganuza, Werndin) (RJ) Sociolinguistic awareness and language attitudes in mulitlingual contexts 06- (Fraurud, Bijvoet) (Del av Avancerad andraspråksanvändning (AAA)) 06- (RJ) The globalized language user: language learning and use in national, transnational and postnational contexts 07- (Haglund, Eliaso Magnusson (Del av Avancerad andraspråksanvändning (AAA)) 06- (RJ) Investigating Discourses of Inheritance and Identity in Four Multilingual European Settings. 10-12 (Jonsson) (European Science Foundation via HERA – Humanities in the European Research Area) Pågående avhandlingar Eliaso Magnusson , Flerspråkiga unga vuxna i olika sociogeografiska kontexter Werndin, Att skapa ’talaren av rinkebysvenska’ – om makt, identitet och diskursutrymme i skola, samhälle och forskning

Tolkning (och översättning) Projekt Semantiska förändringar vid översättning – ett kognitivt perspektiv 92-95 (Englund) (HSFR) Processes in simultaneous interpreting (PRINS) 95-96 (Williams) (HSFR) Pågående avhandlingar Tiselius, E. Utveckling av expertkompetens hos simultantolkar

Personell bakgrund till utvecklingen Kenneth Hyltenstam: docent/lektor med forskningsinriktning 1981 – 1990; tf professor 1990 – 1992; professor 1992- (andraspråksinlärning; attrition; minoritetsspråkspolitik) Åke Viberg: docent/lektor med forskningsinriktning 1983 – 1994 (andraspråksinlärning, språktypologi) Lenore Arnberg: forskarassistent 1983 – 1989; lektor 1991 – 1995 (simultan tvåspråkig utveckling) Birgitta Englund Dimitrova: forskarassistent 1987 – 1992; vik. lektor med forskningsinriktning 1992 – 1994 (tolkning & översättning) Christopher Stroud: lektor 1991 – 1992; forskarassistent 1992 – 1996; lektor med forskningsinriktning 1996 – 2000; professor 2000 – (2012) – (språkpolitik; transnationell flerspråkighet) Sarah Williams: forskarassistent 1993 – 1996 (simultantolkning) Tua Abrahamssson: adjunkt 1995 – (bedömning, performansanalys, tvåspråkighet hos dementa)

Forts. Monica Axelsson: lektor 1997(1995) – 2008 (andraspråksinlärning, minoritetsspråk, flerspråkig utbildning, litteracitet) Inger Lindberg: lektor 1997 (1995) – 2008; forskarassistent 1997 – 2000: (andraspråksinlärning; utbildning barn & vuxna; testning) Jarmo Lainio: lektor 1998 – 2003 (minoritetsspråkspolitik; två-språkig utbildning) Maria Wingstedt: lektor 1999 – (med forskningsinriktning 2007) (språkpolitik) Kari Fraurud, vik. lektor med forskningsinriktning 2001 – 2005; lektor 2006 – 2012; professor 2012 – (språklig variation, folklingvistik & språkattityder, minoritetsspråk, språktypologi)

Forts. Niclas Abrahamsson: forskarassistent 2002 – 2005; lektor 2006 – 2010; professor 2010 – (andraspråksinlärning) Anne-Charlotte Rendahl: adjunkt 2005 – (tvåspråkighet i förskoleåldern) Charlotte Haglund: forskarassistent 2007 – 2009 (sociokulturella och sociopolitiska perspektiv på flerspråkiga ungdomars språk och språksituation) Ellen Bijvoet: lektor 2008 – (språklig variation, folklingvistik & språkattityder, minoritetsspråk) Anders Philipsson: lektor 2008 – 2010 (andraspråksinlärning, språk och ämnesundervisning)

Forts. Emanuel Bylund: lektor 2011 – (förstaspråksattrition, andraspråksinlärning, konceptualiseringsprocesser och begreppstransfer) Carla Jonsson: lektor 2011 – (kodväxling, interkulturell pedagogik och interkulturellt lärande i språkundervisning) Natalia Ganuza: lektor 2011 – (ungas språk och språkbruk i flerspråkig kontext, syntax, tvåspråkig utveckling) Caroline Kerfoot: forskarassistent 2012 – (flerspråkighet, vuxna flerspråkiga i utbildning, sociolingvistik, interaktion)

Centrets utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Svenska som andraspråk Tvåspråkighet Uppdragsutbildning Lärarutbildning: Ämneslärarprogrammet i svenska som andraspråk I-IV (delat kursansvar med ISD) Svenska/svenska som andraspråk i mångfaldens skola I (IV, V), år 5-9 o gy Förskollärarutbildningen, 15 hp valbar kurs (m ISD) 5 ”kärnkurser” à 7.5 hp GN/AN Tvåspråkighet, 30 hp kandidatkurs 30 hp, magisterkurs 30 hp Språk, mångfald och arbetsliv: Språkvetenskap för rekrytering, 7.5 hp Kultur, kommunikation och språklig mångfald, 7.5 hp (sommarkurs) Lärarlyftet II: Svenska som andraspråk, gy; fr o m ht13 åk 7-9 (samarbete m ISD, f d NS, littvet) Förskolelyftet ht09- ht11 (tills m ISD) Förskolelyftet II: Flerspråkighet i förskolan (planerat samarbete m ISD) Fristående kurser: Svenska som andraspråk I-III (jämnt delat mellan f d NS, ISD och Centret) Masterprogram i språkvetenskap med inriktning på tvåspråkighet, 120 hp Tvåspråkiga barns språk- och kunskapsutv., 30 hp Kurser för modersmålslärare fr o m vt14 (tills m ISD)

Centrets forskarutbildning 14 doktorander I utbildningen ingår en kursdel om 90 hp Obligatoriska doktorandkurser – 52,5 hp Tvåspråkighet – en forskningsmetodisk översikt, 7,5 hp (ges i en gång varje läsår, under höstterminen) Tvåspråkighet i undervisningsperspektiv, 7,5 hp (vt 2013) Tvåspråkighet i psyko- och neurolingvistiskt perspektiv, 7,5 hp (ht 2013) Tvåspråkighet i samhällsperspektiv, 7,5 hp (vt 2014) Tvåspråkighet i inlärningsperspektiv, 7,5 hp (ht 2014) Statistik och statistiska metoder, 7,5 hp (vt 2015) Tvåspråkighet i tvärspråkligt perspektiv , 7,5 hp (ht 2015) Valfri kursdel – 37,5 hp 2 doktorander inom forskarskolan FLU (Flerspråkighet, litteracitet och utbildning) och 3 doktorander inom forskarskolan i Språkvetenskap.