Ekologiskt medborgarskap - en väg mot förändrade livsstilar? Simon Matti Statsvetenskapliga enheten Luleå tekniska universitet simon.matti@ltu.se

Climate research nearly unanimous on human causes, survey finds Of more than 4,000 academic papers published over 20 years, 97.1% agreed that climate change is anthropogenic

Miljön – ett socialt dilemma Inte bara stora punktkällor, också individuella livsstilar Människans inrutade vanor är det största hindret för att nå miljömålen […] Ändrar vi konsumtionsmönster, resvanor och andra beteenden – kort sagt livsstilen – kan vi förbättra miljön (NV 5007, 56). Handlingsval i den privata sfären! I affären, under diskbänken, på vägen till jobbet eller semestern Andra politiska utmaningar Rätt nivå Långsiktighet Heltäckande

Hur åstadkommer vi det? Vad får människor att förändra beteenden? Två huvudsakliga sätt: Politiska styrmedel Strukturer & information Räcker de till?

Politiska styrmedel Morot och piska – push eller pull Ett tydligt rationalitetsantagande: egenintresserade, nyttokalkylerande individer svarar mot externa incitament Lagstiftning – förbjuder vissa aktiviteter helt Miljöbilspremier Trängselavgifter Pant Förändrar nyttan av olika individuella val: styr oss mot mer hållbara beteenden Fungerar hyfsat – i alla fall på kort sikt. Men…

Bör vi lita till politiska styrmedel? Lagstiftning – dyrt och politiskt obekvämt För att lagstiftning ska lösa sociala dilemman krävs övervakning och bestraffning – conditional cooperation Hur mycket reglering av privatlivet är kompatibelt med bibehållen demokratisk legitimitet? Hur mycket skulle vi behöva reglera?

Bör vi lita till politiska styrmedel? Ekonomiska styrmedel – några problem : Politisk vind (ändrar riktning vart 4:e år) och politisk vilja (kan vi höja priserna tillräckligt mycket?) Ensidig bild av individens motivation Vilket beteende är rationellt? Sortera och lämna till återvinningsstation, eller dumpa allt i skogen? Rationella val leder inte alltid till det bästa utfallet (Tragedy of the Commons) Gör miljöbeteende till en personlig nyttokalkyl: Människor svarar mot styrmedlet, inte mot orsakerna till att det behövs Ingen lärandeprocess - tvärtom

Strukturer & information Valarkitekturer puffar oss i rätt riktning Indirekt styrning (”liberal paternalism”) Hur är butiker utformade? Märkning signalerar till konsumenten vilket val som är rätt

Fungerar det? Absolut – annars skulle vi inte använda det Men…Kan vi använda det som ett politiskt styrmedel? Är det legitimt när vi knappt vet om att det existerar? Är det effektivt givet storleken på den förändring som krävs – räcker det till för att förändra hela livsstilar? Behövs något mer?

Behövs någonting annat? Är inte miljöarbetet till stora delar ett moraliskt och etiskt arbete – som också bör kläs i moraliska och etiska termer? Styrmedel och strukturer åstadkommer inte en långsiktigt stabil förändring – inget lärande, inga moraliska överväganden Vi svarar bara mot externa faktorer Vad händer när de förändras eller försvinner? Om man tar bort stoppskylten vid en vägkorsning?

En värderingsdriven beteendeförändring Sätter fokus på människors värderingar, istället för beteendeförändring som svar på externa incitament En fråga om människosyn… …som ibland stämmer ganska bra

Styrmedel eller moral? The question of sustainable behaviour cannot be reduced to a question of balancing carrots and sticks. The citizen that sorts her garbage or prefers ecological goods will often do this because she is committed to ecological values and ends. The citizen may not, that is, act in sustainable ways solely out of economic or practical reasons: people sometimes choose to do good for other reasons than fear (of punishment and loss) or desire (for economic rewards and social status). People sometimes do good because they want to be virtuous. - L. Beckman (2001): Virtue, Sustainability and Liberal Values

Styrmedel eller moral? Enkät till 4000 svenskar inom forskningsprogrammet SHARP (NV 2003-2008) Varför sopsorterar du? Ett ekonomiskt övervägande: 15 % håller med Ett moraliskt övervägande: 79 % håller med Trots detta: konsumentperspektivet dominerar policy L. J. Lundqvist (Straddling the Fence, 2004): 16 mot 420 C. Berglund & S. Matti (2006): ”Citizen and Consumer – The Dual Role of Individuals in Environmental Policy”. Environmental Politics, 15(4):550-71

Vad är ekologiskt medborgarskap? Ett alternativt sätt att motivera livsstilsförändring som bygger på värderingar snarare än externa incitament Ett medborgarskapsideal som går bortom traditionella uppfattningar om vad medborgarskapet innefattar Ett sätt att möta nya politiska utmaningar – som tydliggör individens roll i, och ansvar för, de globala miljöproblemen Utbildning som nyckel – i sig inget nytt, bara med nya målsättningar. En ny typ av medborgare byggd på nya ideal

Vad är ekologiskt medborgarskap? Medborgarskapet beskriver balansen mellan individens rättigheter och skyldigheter; relationerna till andra; syn på deltagande; samt Statens roll Social rättvisa som huvudprincip – beräknad efter våra (olika stora) ekologiska fotavtryck

Vad är ekologiskt medborgarskap?

Vad är ekologiskt medborgarskap? Medborgarskapet beskriver balansen mellan individens rättigheter och skyldigheter; relationerna till andra; syn på deltagande; samt Statens roll Social rättvisa som huvudprincip – beräknad efter våra (olika stora) ekologiska fotavtryck Icke-territoriella, ej kontraktsbundna skyldigheter Gentemot alla människor, överallt, nu och i framtiden Ingen reciprocitet – att göra rätt, för att det är rätt Det privata är politiskt – konsekvenser avgör ansvar Alla handlingar som påverkar storleken på vårt ekologiska fotavtryck Asymmetri – beräknat på ekologiskt fotavtryck

Varför kan vi inte använda alla tre? Ju fler desto bättre – eller? Kombinera styrmedel som inriktar sig på människors marknadsbeteende med en långsiktig, värdedriven omställning Utträngningseffekter Införandet av externa incitament tränger ut redan existerande moralisk motivation Drabbar frivilligt beteende på andra områden och gör långsiktigheten i beteendet politiskt känsligt Moralisk motivation är lätt att förstöra men svår att bygga upp

Ekologiskt medborgarskap i praktiken S.C. Jagers & S. Matti (2010).”Ecological Citizens: Identifying Values and Beliefs that Support Individual Environmental Responsibility among Swedes”. Sustainability 2(4):1055-1079

Finns det ekologiska medborgare? Svenskar generellt miljömedvetna (Matti, 2009; Widegren, 1998; Gooch, 1995; Lundmark, 1998; SOM-undersökningarna) Men hur många är ekologiska medborgare – sett till värderingar och attityder? 10 % (Martinsson & Lundqvist, 2012) 40 % (Jagers & Matti, 2010) 25 % (Jagers, 2009) 21 % (Jagers, Martinsson & Matti, 2013)

Att leva som man lär? Uppvisar ekologiska medborgare också ett tydligare miljöbeteende? Och skiljer sig dessa förklaringar från andra modeller av miljöbeteende? Ja. Ekologiska medborgare är det också i praktiken Oavsett om det gäller policyacceptans, stöd för olika styrmedel, eller privata beteendemönster (Jagers & Matti, 2010; Jagers, Martinsson & Matti, 2013). Värderingar påverkar beteende – också efter kontroll för miljöoro och socioekonomiska faktorer Men det visste vi väl redan?

Är det någonting nytt? Ja. Ekologiskt medborgarskap är en lika stark förklaring som empiriskt grundade modeller I en kombinerad modell ökar förklaringskraften av beteende, samtidigt som effekten av Social rättvisa och Privat/Politiskt kvarstår (Jagers, Martinsson & Matti, forthcoming)

Är det någonting nytt? Ekologiskt medborgarskap har effekt på beteende – och fångar någonting som traditionella modeller över miljöbeteende inte gör En väg mot förändrade livsstilar

Tack för uppmärksamheten! Följ gärna vår fortsatta forskning om: Pro-Environmental Policy Support in a Comparative Perspective. The Importance of Values and Beliefs in Different Political Contexts (VR, 2012-15) simon.matti@ltu.se www.ltu.se/research/subjects/statsvetenskap