Föreläsning 5 Konflikthantering Ledarskap och organisation HT14-VT15 Mia Jönsson 2015-02-05 Läroboken s.160-169

Vad är en konflikt? Mer regel än undantag! Kan definieras på många sätt Destruktiv respektive konstruktiv hantering Konflikter kan lösas om du vill lösa dem, MEN kräver kompromiss Minst TVÅ parter krävs i en konflikt Läroboken s.160-166 När människor samarbetar och kommunicerar händer det att det uppstår konflikter – mer regel än undantag! Kan definieras på många olika vis – kollision mellan intressen, väredringar, handlingar eller inriktningar. MEN det krävs ofta att vi känner oss hotade eller att vår identitet på något sätt ifrågasätts. Konflikter kan hanteras både destruktivt och konstruktivt. Konflikter tar lika lång tid at tlösa som det tar att bygga upp dem! De kan bara lösas om man själv vill lösa dem. Många vill dock inte lösa konflikten eftersom det kräver kompromisser, öppenhet för motpartens perspektiv. Minst två parter är alltid inblandade i en konflikt! Konflikter löser inte sig själva, viktig lärdom. Kan eskalera annars! Konflikter bör lösas av de som är inblandade, möjligtvis med stöd utifrån.

Två olika synsätt på konflikter Enligt en huvudlinje är konflikter alltid negativa. Nrä de väl förekpommer är de förorsakade av bråkmakare som inte vet bättre. Lösning: undvik, eliminera eller sopa under mattan om man bara agerar på rätt sätt Enligt en annan linje beskrivs konflikter som naturliga och vanliga inslag i alla mänskliga sammanhang. De är oundvikliga och kan vara utvecklande och berikande eftersom de rör väsentliga och viktiga ting. Om jag verkligen gå in i en konflikt (det vill säga känner mig hotad och min identitet ifrågasatt) så blir jag berörd på djupet. Då finns också något att lära, om mig själv eller den situation som framkallar konflikten. Lösning. Hantera konflikten, även om den inte går att lösa. Arebtssituationen kan fortfarande fungera väl.

Konflikteskalering Utmärkande: kampsituation Sinnesuttryck mer selektiva Mer känslig och lättretlig Förmåga till empati minskar Motivation till att ändra ståndpunkt minskar Minska kontakt och kommunikation s.166-167 Sinnesuttryck mer selektiva: man uppmärksammar och ser vissa saker, i regel de negativa hos motparten. Bortser från positiva. Förlorar förmågan att se de långsiktiga följderna av ens handlande. Mer känslig och lättretlig. Förmågan till empati minskar. Motparten ej värd respekt eller mänskligt bemötande. Motivation till att ändra ståndpunkt och hjälpa till i konflikten minskar mer och mer. Till slut en lösning: MOTPARTEN SKA BORT! Till slut bryr man sig inte om det går bra för en själv, bara det går dåligt för motparten. Vinna vinna Vinna förlora Förlora förlora etc.

Konflikttyper Sakkonflikt Rollkonflikt Pseudokonflikt Intresse-/värderingskonflikt Behovskonflikt Auktoritetskonflikt Lunds universitet http://www5.lu.se/o.o.i.s/4259 https://prezi.com/f00qz6vhrc4z/kommunikationskonflikter/ http://www.altaleda.se/ledarskapsskolan/konflikthantering/fordjupningsartikel/

Framgångsrik konflikthantering Svårt att lösa långtgående konflikter! Vissa konflikter KAN inte lösas, men de kan hanteras Fokus på det konstruktiva och realistiska Involvera alla Återskapa god balans mellan tankar och känslor Skuldbelägg inte Uppmärksamma känslor Fortsatt kommunikation Stoppa negativa samtalsförlopp Skapa vettig jämbördighet mellan parterna I organisationssammanhang: omplacera folk kan vara enda alternativet. Vissa konflikter KAN inte lösas, men de bör hanteras. Vi gör det varje dag utan att tänka så mycket på det – kompromissar.

Konflikthanteringsstilar Undvikande Jag väljer att varken prioritera att jobba mot mitt mål eller på relationen till andra. Anpassning Jag sätter relationen till den andre/de andra som viktigare än mitt mål. Kompromiss Jag får delvis som jag vill och tar till viss grad hänsyn till relationen till andra. Konkurrens Jag bedömer mitt mål som viktigare än att vårda relationen där och då. Problemlösning Jag jobbar både mot mitt mål och med relationen till andra och ser till att båda dessa hanteras på ett tillfredsställande sätt. Kompendium från Lunds universitet UGL kompendium http://www.hanterakonflikter.se/konfliktskolan/konfliktstilar/

Upplevelse Avsätt en stund för dig själv till att med papper och penna reflektera över: Vad har jag själv för konfliktsyn? Vad lärde jag mig om konflikter när jag växte upp? Hur hanterade mina föräldrar konflikter? Hur ser min ”konflikthistoria” ut? När jag tänker tillbaka på mitt liv, vad är det för konflikter jag minns? Vad lät jag de konflikterna betyda efteråt? Vad tog jag med mig för lärdomar om mig själv/andra/konflikter efteråt? Vilken konfliktstil använder jag oftast? Vilken använder jag minst? Vad har jag haft för konflikter den senaste tiden? Vilken/vilka typ av konflikt rörde det sig om? Kan jag gissa att det fanns någon annan typ av konflikt ”under ytan”?

Transaktionsanalys Förkortat; TA Kanadensisk psykiater Eric Berne (1910-1970) Populär analysmodell på 70-talet Huvudtanke: en människa pendlar mellan olika mentala ”jagtillstånd”, d.v.s. ett system av tankar, känslor och handlingar när vi tänker och kommunicerar Tre olika ”jagtillstånd”: Förälder, Vuxen, Barn Läroboken s.116-117 Transaktionsanalys, TA, är en personlighetsteori och en metod för personlig utveckling och mellanmänsklig problemlösning. TA har länge använts över hela världen för att förstå och förbättra samspel och kommunikation människor emellan. Vi kan relativt lätt lära oss att identifiera från vilket jagtillstånd vi tänker och kommunicerar i olika situationer! Alla tre jagtillstånd utgör personligheten. Inget av dem är viktigare än det andra. Alla behövs, för olika syften.

Förälderjaget Alla influenser som kommit från föräldrafigurer och auktoriteter under hela vårt liv. Allt det som kan sammanfattas i begreppet samvete. Styra och kontrollera egna reaktioner och handlingar, MEN också andras. ”Kör försiktigt”, ”Ät inte godis”, ”Det gjorde du bra” Uppmanande, kontrollerande, beskyddande och styrande ton, även i kroppsspråk! Uppträda som förälder, att möta andra med en vuxen mot barn-attityd. s.116 En inre röst av förmaningar som vi använder som en slags inre förälder att styra och kontrollera egna reaktioner och handlingar, men också andras.

Vuxenjaget Påverkar andra på ett neutralt och sakligt sätt. Nyfikenhet, intresse, tålamod, ihärdighet. Ställer frågor som vad, när, hur, vem och var? Vaket och intresserat kroppsspråk. Tänka, känna och agera som en vuxen i olika situationer. s.116-117

Barnjaget Reaktioner, behov och influenser inifrån. Känslorna tar överhanden  med ytterst lite stimulans är vi tillbaka i barndomen och svarar med liknande reaktioner som när vi var små. Lek, skämt, tävlan, retsamhet, motivation, visioner, dagdrömmar… Stor uppsättning kroppspråk, gester och förhållningssätt. Kreativitet! s.117

Transaktionsanalys och kommunikation Fokus: hur kommunicerar vi med varandra? Transaktion = utbyte av budskap. Tre typer av transaktioner som får olika konsekvenser för kvaliteten på kommunikationen: Komplementära transaktioner Korstransaktioner Dubbla transaktioner Läroboken s.162-165

Komplementära/ parallella transaktioner Du får svar från det jag till vilket budskapet riktades. Resultat: kommunikationen fortsätter. Läroboken s.162-165 Inställda på samma våglängd!

Korstransaktioner Du får svar från ett annat jagtillstånd än det du riktar dig mot. Resultat: kommunikationen bryts. Läroboken s.162-165 Resultatet, eller kommunikationsregeln, som följer på en korstransaktion är att kommunikationen bryts – och den kan inte fortsätta förrän en eller båda parter byter jagtillstånd.

Dubbla transaktioner Innehåller två budskap; ett som är öppet (det som sägs) och ett som är dolt (det som antyds i t.ex. kroppsspråk). Resultat: vi tenderar att svara från det jagtillstånd till vilket det dolda budskapet är riktat. Läroboken s.162-165

Sammanfattning Vad är en konflikt? Två olika synsätt på konflikter Konflikteskalering Konflikttyper Framgångsrik konflikthantering Konflikthanteringsstilar Upplevelse Transaktionsanalys Transaktionsanalys och kommunikation