Umeå kommuns program för säkerhet och trygghet

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Tillsynsutbildning för nyanställda 5 – 6 februari 2014
Advertisements

Målstyrning utifrån Lag om skydd mot olyckor
Tillsyn över målstyrd verksamhet Tillsyn över resultat Likvärdigt och tillfredställande skydd.
Krishanteringssystemets framväxt Samordning, samverkan utmaningar
Den nationella planen för kontrollen i livsmedelskedjan - mål, prioriteringar och ständiga förbättringar Presentation av Sveriges fleråriga plan för.
Kommunens förmåga att genomföra rtj-insats
Nationell riskbedömning
Systematiskt säkerhetsarbete i Åtvidabergs kommun
Beskrivning av området samhällsskydd och beredskap
Nordiska Kommunala Chefsrevisorskonferensen augusti 2012
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – MSB
Lag om skydd mot olyckor
LSO som verktyg i det kommunala säkerhetsarbetet
Risk- och sårbarhetsanalyser Handlingsprogram
Reformen LSO Utveckla riskanalysarbetet genom samordning av arbetet med riskanalyser enligt olika lagstiftningar Tydliggöra kraven på innehåll i handlingsprogrammen.
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
Reglemente för God hushållning och intern kontroll
Landstingsstyrelsens förvaltning
Landstingets miljöarbete
Hot och risker Hur ser då hoten och riskerna ut?
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Handlingsprogram enligt LSO
Regional krissamverkan i Jönköpings län. Regional krissamverkan i Jönköpings län Fördjupa samverkan mellan myndigheter och samverkande organisationer.
Halmstads kommuns visionsstyrningsmodell
Landstingsstyrelsens förvaltning
Krisberedskap – före – under - efter
Storstockholms brandförsvar
Attraktiv kust - Norra Bohuslän - Förutsättningar och strategier.
Tillsynsplaner Länsstyrelsens tillsyns- och stödverksamhet enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.
Processen och metodstödet
Krishantering regionalt RSK LEH
Landstingsfullmäktiges program för mål, uppföljning och insyn för verksamhet som utförs av privata vårdgivare Syfte med programmet är att lyfta frågorna.
Nya föreskrifter och allmänna råd
Samhällets krisberedskap – kommunen i fokus
Uppföljning av reformen skydd mot olyckor. Reformens intentioner Ökat skydd mot olyckor och skador Stärkt förebyggande arbete Tydligare ansvarsförhållanden.
Lagen om extraordinära händelser i landstinget
Samhällets förmåga att motstå och hantera kriser
Länsstyrelsens tillsynsansvar
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
Lokalt exempel RSA & HP med helhetssyn
Vad är SAMÖ 2016? SAMÖ 2016 är en övning för att pröva och beskriva den gemensamma nationella förmågan att hantera en kris i samhället. Övningen ska pröva.
Risk- och krishantering, nu en angelägenhet för alla
Krishanteringssystemet Regeringsformen - Offentligrättsliga principer
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Vad? Varför? Stabens delar.
Krishanteringssystemet & grundläggande lagar
Myh.se Kvalitetsarbete konst-och kulturutbildningar Utvecklingsarbete Steg 1 utarbeta en strategi för kvalitetsarbetet Arbetsmetod: diskussion med konstnärliga.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Trygghet och säkerhet En allt viktigare politisk fråga?
Handlingsprogram – enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL.
Kvalitet i särskilt boende
Vägledning 5 steg för att följa Dataskyddsförordningen
Fokus i fördjupad utvärdering av miljömålen 2015
Risk- och sårbarhetsanalyser
Miljömålen består av tre slags mål
Struktur för styrning och ledning i Göteborgs Stad
Ledningens genomgång: Informationssäkerhet mall kortversion – underlag i annat underlag Datum 2018-XX-XX.
Introduktion till processen för balanserad styrning
Miljömålen består av tre slags mål
Räddningstjänstens roll i kommunalt säkerhets- och räddningsarbete
Den här delen i presentationen skall handla om Mätning och mätresultat
Om bildspelet Det här bildspelet är tänkt att vara ett stöd till dig som ska kommunicera hur kontinuitetshantering hänger ihop med andra områden. Det kan.
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Om bildspelet Det här bildspelet är tänkt att vara ett stöd till dig som ska kommunicera hur kontinuitetshantering hänger ihop med andra områden. Det kan.
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Framtagande av Regional utvecklingsstrategi Uppsala län
Presentationens avskrift:

Umeå kommuns program för säkerhet och trygghet ett strategiskt styrdokument som grund för Umeå kommuns samlade säkerhets- och trygghetsarbete Stadsdirektörens ledningsgrupp, 2013-04-09

Projektmål Ett bredare perspektiv på olycks- och skadeförebyggande arbete i kommunen Tydlig koppling mot lagstiftningen angående kommunens åtgärder inför och vid extraordinära händelser Tydliga mål för säkerhetsarbetet Ett ramprogram för Umeå kommuns verksamheter, med möjligheter till kompletterande planer för specifika verksamhetsområden.

Syfte sammanfoga säkerhets- och trygghetsarbetet beskriva vad kommunen avser med säkerhet och trygghet ange inriktning och mål beskriva hur kommunen avser att arbeta med frågorna utifrån de olika roller som kommunen har minimera antalet oönskade händelser och effekterna av dessa, genom att förebygga och öka förmågan att hantera såväl vardagshändelser som allvarliga- och extraordinära händelser.

Programmet utgår från följande lagstiftningar med tillhörande förordningar samt krav från försäkringsgivare: Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH), Säkerhetsskyddslag (1996:627) (SSL), Kommunallag (1991:900) samt Föreskrifter av försäkringsgivare I denna programversion - har avgränsat arbetet till att utgå från dessa lagstiftningar:

Händelsespektrat

Programmets struktur och innehåll Kommunövergripande ramprogram Utgörs även av underliggande dokument i form av riktlinjer och delprogram Riktlinjer antas av tjänstemän och delprogram fastställs politiskt

Mål och intentioner De lagstiftningar och krav som programmet omfattar syftar alla till att det ska bli färre skador i samhället och att kommunen ska bli bättre rustad att förebygga och hantera oönskade händelser. Programmet förtydligar lagarnas och försäkringsgivares intentioner. Programmet fastställer övergripande- och prioriterade mål för kommunen, utifrån riskområden.

De prioriterade målen utgår från följande riskområden Fallolyckor Egendomsskador Bränder Trafikolyckor Drunkning/tillbud Farliga verksamheter Transport av farligt gods Utbredd smitta Natur- och väderrelaterade händelser Storskalig störning i samhällsviktig infrastruktur Säkerhet vid evenemang och i publika miljöer Antagonistiska hot Framtagna i kommunens Risk- och sårbarhetsanalys och olycksanalys

Nytt övergripande mål för kommunen Umeå kommun ska vara en säker och trygg kommun att bo, verka och vistas i så att den enskilde kan känna trygghet för sitt liv och sin hälsa samt egendom och miljö. De som bor, verkar och vistas i kommunen ska ha förmåga att förebygga och/eller begränsa konsekvenserna av oönskade händelser för människor, egendom och miljö. De som bor verkar och vistas: enskilda privatpersoner, företag, vi som kommun – alla! Oönskade händelser: hotskalan vanliga olyckor – allvarliga händelser – extraordinära händelser

Kommunens huvuduppdrag/skyldigheter utifrån lagstiftning och försäkringsgivarkrav LSO Förutom att ta fram ett HP ska kommunen: 1. Samordna FB-arbete samt räddningstjänstarbete 2. Stödja/underlätta för den enskilde 3. Utöva tillsyn 4. Undersöka olyckor 5. Svara för räddningstjänst 6. Svara för att sotning och brandskyddskontroll sker Säkerhetsskyddslagen 1. Myndigheten skall se till att personalen får utbildning i frågor om säkerhetsskydd, och 2. att säkerhetsskyddet kontrolleras SKFAB 1. Ha fastställt dokument för säkerhets- och skadeförebyggande arbete omfattande: syfte & mål, omfattning, organisation, ansvar, riktlinjer samt regler för uppföljning av säkerhetsarbetet. 2. Krav finns på incident- och skaderapporteringssystem, löpande uppföljning och analys av inkomna skaderapporter. 3. Aktivt arbeta med SBA samt annan intern säkerhetskontroll. 4. Ha en planerad strategi avseende skyddsnivå för inbrotts- och brandlarm samt vid behov installation av annan säkerhetsutrustning. I denna skall en planerad aktiv utbildning av personal ingå. Skyddsnivån skall anpassas till aktuell objektstyp och dess riskprofil. I strategin ska det framgå vilka bedömningar kommunen gör avseende riskprofil och objektstyp. 5. Göra erforderliga riskanalyser avseende verksamheter och fastigheter samt planerade projekt för att verifiera säkerhetsnivån 6. Ha en planerad aktiv strategi och riktlinjer mot anlagd brand 7. Årlig rapportering (januari) av säkerhets- och skadeförebyggande insatser, planerad strategi samt vidtagna åtgärder under föregående år till SKFAB. LEH 1. Risk- och sårbarhetsanalys (geografiska området) 2. Plan för hantering av extraordinära händelser 3. Krisledningsnämnd 4. Geografiskt områdesansvar (samordning ) 5. Utbildning och övning 6. Rapportering till lst

Systematiskt säkerhets- och trygghetsarbete Snurran förtydligar arbetsmetodiken I kapitlet förtydligas lagkrav och försäkringsgivares krav samt var i denna snurra/arbetsprocess dessa olika delar kommer in. Nuläge, analys och prioriteringar Arbetet ska utgå från den lokala riskbilden – Kommunövergripande och verksamhetsspecifika riskanalyser. Mål Utifrån programmets mål samt resultatet av genomförda riskanalyser formulerar verksamheterna mål och aktiviteter, vilka kommuniceras i verksamheternas VP. Åtaganden Förebyggande, krishantering och räddningstjänst Övergripande beskrivning av principerna för kommunens krishantering och (i bilaga 3) prioritering av samhällsviktiga verksamheter och aktörer i det geografiska området Krishantering: själva detaljerna tas av stadsdirektören Den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen blir själva styrmedlet för politiken: Verksamhetsområden och bolag är skyldiga att rapportera till respektive nämnd/bolagsstyrelse samt till oss på Bos. Vi skickar årsrapport till er, TN, som skickar vidare uppåt till KS, som i sin tur rapporterar till KF. Uppföljning och utvärdering Det ska ske en uppföljning (årlig) och utvärdering (mandatperiodvis) av säkerhets- och trygghetsarbetet och dess effekter.

Aktörer roller och ansvar Kapitlet förtydligar roller och ansvar för att uppfylla lagstiftningar och försäkringsgivarkrav, men även för att utveckla programmet och programmets delar. KF – antar programmet (samt de delprogram där lagstiftning/andra bestämmelser gör gällande ett sådant krav). KS – samordnar och följer upp via TN Stadsdirektören – fastställer kommungemensamma riktlinjer – anger inriktning för kommunens fortsatta arbete med programmet Tekniska nämnden och Brandförsvar och säkerhet har utpekade ansvar i förhållande till det generella ansvar som ligger på samtliga nämnder, verksamheter och bolag.

Programmet ersätter tidigare fastställda dokument: Säkerhetspolicy, 1999/2005 Ledningsplan för extraordinära händelser, 2008 Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor, 2005 Mål- och inriktning för Umeå kommuns civila beredskap, 1996

Umeå kommuns övergripande riktlinjer för krishantering Ett stöddokument för kommunens centrala ledning. Som tydliggör aktörer, roller och ansvar vid svåra påfrestningar Stadsdirektörens ledningsgrupp, 2013-04-09

Riktlinjerna kopplat till programmet Riktlinjerna blir ett underliggande dokument till Program för säkerhet och trygghet Kommunövergripande dokument som fastställs av Stadsdirektören Delar i riktlinjerna som kräver politisk förankring fastställs i KF i Programmet för säkerhet och trygghet Övergripande mål för krishantering Övergripande beskrivning av krisledningsorganisationen Prioritering av samhällsviktiga verksamheter i det geografiska området

Syfte Ett strategiskt dokument som förtydligar hur kommunen vill jobba gällande Aktörer, roller och ansvar Planering kring utbildning och övning Innehåller generella checklistor för operativt stöd Inledandemöte, lägesrapport, dagordning återkommande möten, avveckling av krisen En grund att förhålla sig till/utgå ifrån för den verksamhetsspecifika planeringen

Kompletteras med hjälp av mer operativa planer Verksamhetsspecifika planer – ex. Kommunikationsfunktionens kriskommunikationsplan Händelsespecifika planer – ex. nödvattenförsörjningsplan

Mål Målen i riktlinjerna utgår ifrån Program för säkerhet och trygghet Målen anger inriktning på en övergripande nivå Gällande samverkan och samordning med bolag och aktörer som ansvarar för samhällsviktiga verksamheter inom kommunen Resultat av ledningens inledande möte vid en händelse Utbildning och övning Specificerade mål för specifika händelser anges i underliggande planer, eller i samband med det inledande mötet vid en händelse

Organisationsbilden beskriver Tre nivåer med olika roller och ansvarsområden Tre viktiga stödfunktioner är utpekade Delar som kan behöva förtydligas Samverkan med bolagen Stöd- och analysgruppen Förstärkningsresurser

Inkallningsrutiner Räddningschef i beredskaps (RCB:s) roll i kommunen? Inkallningsfunktion och beslutsfattare vid räddningstjänstärenden? Tjänsteman i beredskap?

Underlag för målformulering till övningen 9:e september 2013 Övningsmål Underlag för målformulering till övningen 9:e september 2013 Stadsdirektörens ledningsgrupp, 2013-04-09

Olika syften med en övning Utbilda - individer och organisationen skall ges möjlighet att få ökade kunskaper och färdigheter Pröva ny organisation, ny utrustning etc. och därmed upptäcka styrkor och svagheter Förutsättningslöst utveckla verksamheter, riktlinjer eller planer Mäta förmåga eller uthållighet

Utgångspunkter för Umeå kommun Ny kommunorganisation Nya riktlinjer för kommunövergripande krishantering Ny krisorganisation där samverkan med bolagen uttrycks tydligare Nya ”funktioner” i krisorganisationen

Förslag på vad övningsmålen kan omfatta Utbilda KSau i sin roll som krisledningsnämnd? Utveckla delar i riktlinjerna. Ex (stöd- och analysgruppen)? Öva specifika funktioner i krisorganisationen? Pröva krisledningsorganisationen? Pröva en specifik funktions roll i krisorganisationen? Pröva samverkan med ett eller flera kommunala bolag? Pröva samverkan med icke kommunala aktörer?

Kontakter Lars Tapani (verksamhetsområdeschef Brandförsvar och säkerhet) lars.tapani@umea.se Eva-Lena Fjällström (enhetschef intern säkerhet) eva-lena.fjallstrom@umea.se Johanna Nordström (säkerhetssamordnare) johanna.nordstrom@umea.se Camilla Adolfsson (säkerhetssamordnare) camilla.adolfsson@umea.se Lisa Noppa (projektledare program för säkerhet och trygghet) lisa.noppa@umea.se