VARFÖR OCH NÄR SKA VI SAMVERKA? ANNA THURANG FIL. DR SAMORDNINGSANSVARIG KOMPETENS- & VÅRDUTVECKLARE, BEROENDECENTRUM STOCKHOLM Blädderblocken – varför? Presentera mig själv och min avhandling

Begreppsdiagram planer inom vård och omsorg (delplan) för att uppnå kan resultera i mål planering plan Skolans individuella planer Ex. åtgärdsplan förslag ”överföringsplan” info när barn byter skola vid fam.hemsplac SOU 2012:76 vård- och omsorgsplanering kan resultera i BCS vård- och omsorgsplan Skola Hand-lägg/ vuxen Eva 35 år samordnad vård- och omsorgsplanering BUP (individuell plan) (standardiserad plan) Psyk.öv samordnad planering krav på standardiserad vårdplan Maria Ung-dom Förs. Kassa AF genomförande- plan samordnad individuell plan med synonymen individuell plan enligt SoL och HSL samordnad plan enligt LPT och LRV samordnad plan vid utskrivning vårdplan habiliterings- plan rehabiliterings- plan individuell plan enligt LSS

Varför samverkan? - den stora bilden Välfärdstatens organisering Specialisering – professioner och organisationer, bl.a. utbildning Hälso- och sjukvård socialtjänst socialförsäkring En stor framgångssaga – men samtidigt: Fragmentisering stuprör Brist på övergripande, holistiskt perspektiv (Johansson 2013) Trygghet och säkerhet för befolkning från vi föds till vi dör. Uppbyggnad genom specialisering. Stor framgång – hur såg Sverige ut för 100 år sen. Baksidan – stuprör svårt att överbrygga

Vem förlorar? Personer med långvariga (psykiska och fysiska) funktionsnedsättningar Komplexa sociala problem i storstädernas förorter Långvarigt arbetslösa som behöver arbetsrehabilitering Långvarigt missbruk med åtföljande sociala och psykiska problem Multisjuka äldre med sammansatta vård- och omsorgsbehov Utsatta barn och unga Hemlösa (Johansson 2013) Vilka förlorar – de vi arbetar med Problem i vissa stadsdelar LVU svårt att placera när många från en kommun

Individens perspektiv Vid större behov, omfattar varje del av livet, bl.a. Sjukvård (beroende, psykiatri, primärvård) Personlig ekonomi (socialtjänst, Försäkringskassa, Arbetsförmedling) Boende Sysselsättning Socialt sammanhang och fritid Behov av helhetsperspektiv - samverkan Hur det är för den enskilde individen när de har denna typ av problem Relatera till när man själv blir sjuk kanske 1 dag – vinterkräksjuka – ringa till arbg. Kan kännas svårt. Sjuk längre – problemen börjar hopa sig. Ekonomiska marginaler som börja tryta fler och fler inblandade

Dimensioner i samverkan - organisation Landsting Sjukhusvård, öppenvård Beroendevård, psykiatri, primärvård Stat Kriminalvård Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen Kommunerna: Nämnder/förvaltningar Socialtjänst, arbetsmarknad, skola m.m. Missbruk, försörjningsstöd, socialpsykiatri, funktionshinder/LSS, äldreomsorg, barn och familj Myndighet (socialsekreterare) – utförare (kommunal egen regi eller privat) Uppdelning överallt i kommunerna missbruk, försörjning med mera Ju längre tiden går desto mindre talar grupperna med varandra. Eget budget ansvar Men individen bryr sig inte om det…

Dimensioner i samverkan – professionella roller Professionella roller – skiftande kompetenser, utbildningar, förklaringsmodeller m.m. Läkare Sjuksköterska Psykolog Arbetsterapeut Skötare Kurator Socialsekreterare Boendestödjare Sysselsättningscoach Arbetscoach Alkoholterapeut Handläggare Försäkringskassan m.fl. Även i professionerna har vi specialist uppdelning Gör att vi tänker olika Tex när vi tar in en arbetsterapeut

Ansvarsuppdelning Medicinsk vård och behandling – landstingets psykiatri (och primärvård) Socialt stöd, bl.a. anpassade bostäder, stöd i boende och sysselsättning – kommunernas socialtjänst Behovet av samverkan framhölls redan i den statliga utredningen som föregick psykiatrireformen (SOU 1992:73) Vill överbrygga stuprören. 2015 fortfarande talar om samma sak

Problem i samverkan – exemplet psykisk ohälsa Nationella samordningen ”Milton” (SOU 2006:100) ”Samverkan mellan huvudmännen fungerar inte” ”Bristande helhetslösningar” Tex Milton – ledde till att det blir obligatoriskt att alla kommuner med landsting ska ha samverkansöverenskommelser Sedan kom sip 2009 Och prio

Initiativ till samverkan – några exempel Gemensamma mottagningar missbruk/beroende Gemensam mottagning psykiatri/socialpsykiatri (Södertälje) Case managers/ACT-team Gemensamma nämnder (Norrtälje) Flera initiativ har tagits – snarare regel än undantag att vi samordnar oss mer och mer genom lokaler Delar av verksamheten är gemsam – har ibland lett till nya skiljelinjer – hur vi än laborerar med linjer verkar de komma ny och vi behvöer lära oss att hantera det.

Collaborative advantage ”Samverkansfördelar” Samverkan är så svår att den bör undvikas så länge man inte är tvungen till den Man måste inse fördelarna om samverkan ska kunna fungera Kräver resurser för att kunna dra nytta av fördelarna Kräver tillit till varandra Innebär ”tension” (spänning) (Huxham och Vangen 2005) Från storbritaninen – det första de lyfter är att samverkan är så svår…kan vara befriande att höra – svår men nödvändigt Det gäller att hitta vägarna Fördelarna – istället för problemet – tex vem man ska vända sig till om man vet att den enskilde behvöer en ändring som boendestödjare Eller man ser att individen behöver ett ekonomsikt stöd eller bättre boende för att kunna ta till sig sin behandling bättre? Hur ta tag i det? Överstiger ofta den enskildes förmåga att kunna ta tag i det. Tex har inga pengar – det är det stora problemet – kan då inte diskutera behandling – därför se fördelarna med gemesamma insatser. Hitta vägar och få resurser för att kunna dra nytta av resurserna Tillit – trots alla hinder – utveckla tillit – kommer inte automatiskt – en process bakom – ingen litar på någon annan per automatik

Hinder för samverkan (Josefsson 2004) Osäkerhet kring yrkesrollen Oklarheter t.ex. mål, mandat, arbetsfördelning Olika prioriteringar Olika kompetenser, regelverk, makt, resurser m.m. Josefsson från socialstyrelsen går att läsa en bra lista Ibland överlappade kunskapsområden – vem bestämmer vad – kurator Mandat – en del går inte att bygga bort men bra att ha så mycket mandat som möjligt – vissa beslut av nämden och vissa vid tex LPT Pratar om beslut som inte går att fattas för att personen som kan fatta dem inte är närvarande – hur lösa det? – ett större tänkande för att hantera dessa problem

Hinder för samverkan (Matscheck & Axelsson 2012) Bristande kunskap om varandras regler och förutsättningar Att hitta roller, territorialitet Personliga faktorer Bristande kontinuitet Ekonomiska frågor, t.ex. ersättningssystem och avgifter Vilka har läst SoL eller HsL Alla behöver ha revir – att ha rätt till sitt revir. Men tala med varandra om vem som har ger information tex medicinering

Förutsättningar för samverkan (Josefsson 2004) Klara mål Upplevt behov Tydlig målgrupp och problem att angripa Rimliga resurser Kunskap om varandras verksamhet och regler Tydliga roller och förväntningar Legitimitet, förankring, rutiner

Förutsättningar (Matscheck & Axelsson 2012) Struktur Mandat från uppdragsgivare Former för styrning Gemensamma arenor -Gemensam funktion hjälpa professionella lära känna varandra och förstå förutsättning och arbetssätt Hitta strukturer inom arbetsplatsen från uppdragsgivaren

Förutsättningar (Matscheck & Axelsson 2012) Aktiv ledarroll Kräver personligt engagemang Komplexa vårdbehov Att samverka kring den svåraste målgruppen Samverkansstrukturer stöd för informella och oplanerade kontakter

Samverkan måste fungera ända ner till golvet Det räcker inte med övergripande överenskommelser Mötesformer kan lätt stanna på en för övergripande nivå (Matscheck & Fleetwood 2013, i Axelsson & Bihari Axelsson Om samverkan – för utveckling av hälsa o välfärd) och undvika att ta ansvar, ”inte vårt” (Cruce & Nordström 2014, Socionomens forskningssupplement) Samverkan (samarbete) på individnivå måste få stöd i strukturer och ledarskaps engagemang SIP ska vara ett medel för att samverkansfördelar ska nå ända ner till den berörda individen Diskuterar mer vad vi inte gör än vad vi kan göra – Cruce 2014. Lägger mycket tid på att förklara varför vi inte kan ge olika insatser istället för att gå vidare David Matscheck 2014-11-06

Multifaktoriellt synsätt Betonar samspelet mellan sociala system och strukturer samt människan som fysisk, psykologisk och social Varierar utifrån samhällets attityder, normer och reaktioner Och utifrån individens syn på sig själv och sina möjligheter (Blomkvist, 2009; Oscarsson, 2011) hur ett beroende uppstår, vad ett beroende är samt hur det ska hanteras. Är det en sjukdom kopplat till fysiologiska och biologiska skeenden i kroppen ett uttryck för viljesvaghet eller dålig karaktär eller är det en flykt från problem?? Detta debatteras flitigt inom olika riktningar Under senare år har ett mer interdisciplinärt och multifaktoriellt synsätt anammats inom olika discipliner . Det innebär man ser på substansberoende som ett fenomen som uppstår i en komplex interaktion i samspelet mellan omgivningen och människan.

Berörd individ/närstående Skapa en gemensam bild Handläggare Sjukvårds- personal Försäkringskassan med flera Forming – storming – Norming- performing Annars blir sip direkt från forming till performing Berörd individ/närstående

Allt är inte alltid vad man tror att man ser

Flödesschema samordnad individuell plan (SIP) En process som inte alltid följs men ger en struktur för vad som behöver göras

 När ska en SIP upprättas? - initiativ Personal inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården som upptäcker behovet av samordnade insatser - kan förtydligas i lokal rutin Socialtjänsten och hälso- och sjukvården har, enligt lag, samma ansvar att initiera ett möte Individen eller närstående kan också föreslå att en SIP planering bör göras Att nekas en individuell planering bör enligt förarbetena vara undantagsfall

Om man efter behovsbedömning kommer fram till att en individuell plan ska tas fram ska arbetet med planen påbörjas utan dröjsmål – kan förtydligas i lokal rutin För att mötet ska kunna genomföras krävs ett samtycke från den det berör

 Individens delaktighet Utgångspunkten är att individen ska ha stort inflytande över planen och planeringen Informationen som ges ska vara anpassad till individens förutsättningar och individen ska informeras om sina rättigheter, till exempel delaktighet vid upprättande av SIP, att ge sitt samtycke och rätten till tolk vid behov Informationen bör ges muntligt och skriftligt Närståendes delaktighet är ofta viktig för individen. Närstående ska därför ges möjlighet att delta i arbetet med planen om det är lämpligt och individen inte motsätter sig det

Förberedelse tillsammans med individen Identifiera viktiga aktörer och vilka som ska delta på mötet Gå igenom hur mötet kommer att gå till Kom överens om vad som ska tas upp och vilka frågor individen inte vill ska tas upp på mötet Fråga individen om vilka behov som är mest akuta, vad han/hon eventuellt vill prioritera, mål och delmål.

 Inhämta samtycke Individen måste samtycka till att samverkande verksamheter utbyter information och samordnar insatser i samband med SIP Varje deltagande verksamhet måste kunna visa en undertecknad medgivandeblankett. Den samordnande verksamheten tar originalet. Övriga medverkande får en kopia

 Föreberedelse inför mötet Vilka ska/får delta efter samtycke? Medarbetare från de andra huvudmännens verksamheter som blir kallade till samordning ska delta Om individen vill att närstående ska medverka vid mötet ska samordningsansvarig hjälpa till att kalla dem Representanter från olika verksamheter kan delta på mötet även om de inte är skyldiga enligt lag. Ex) Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, frivilligorganisationer eller personligt ombud. Om individen inte förmår delta i planeringen och företräda sig själv eller väljer att inte delta kan individen företrädas av till exempel av förvaltare, god man eller närstående (med fullmakt)

Kontakta berörda verksamheter och kalla till möte Mötestid och plats. Någon av verksamheternas lokal, hemma hos individen, via telefonmöte eller videomöte. Skicka en skriftlig kallelse till mötet. Kallelse via e-post kan endast göras om det finns en säker internetväg eller om personuppgifter är avidentifierade. Varje verksamhet måste själv kontrollera om detta finns. De som kallas ska återkoppla sitt deltagande på mötet. Vad bör deltagande personal ta del av innan mötet?- vägledningen, lokala rutiner, osv

Genomföra mötet och upprätta SIP Samordnaren – utses vid första SIP-mötet Klargöra ramarna för mötet Ge samtliga deltagare möjlighet att lyssna in varandra Låta individen delta aktivt i upprättandet av den samordnade individuella planen. Hans/hennes önskemål och behov ska utgöra utgångspunkten för planeringen. Avsluta mötet med att sammanfatta vad som diskuterats och beslutats, vad händer nu? Nästa steg? Planera för uppföljning och vem som ska ha det fortsatta samordningsansvaret Ge alla som deltar på mötet en skriftlig kopia av SIP:en Krisplan Lokal rutin

Innehåll i SIP Ska innehålla: Vad som ska utföras/vilka insatser som behövs Vilken verksamhet som har ansvar för respektive åtgärd/insats Vem som är samordningsansvarig för planen/övergripande ansvar Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen och landstinget

fortsättning Personuppgifter Medverkande på mötet Vad är behoven? (vad fungerar bra, vad kan man bygga på för att nå en positiv förändring, vad fungerar mindre bra?) Mål med åtgärderna/insatserna – vart individen vill nå på kort och lång sikt När planen ska följas upp Underskrifter på de som deltar på mötet Datum när planen upprättats

Mall

 Följa upp avlutas eller revideras (8) Den gemensamt upprättade planen följs upp och revideras vid behov (skrivs in i planen) Den utsedda samordnaren kallar till och håller i uppföljningsmötet En SIP avslutas när målen är uppfyllda och det inte längre finns behov av samordning kring insatser Den kan också avslutas om samtycket dras tillbaka.

”…att bli mänskligt bemött, att bli värdigt bemött fast man har den här problematiken gör ju man själv åker upp i sitt eget anseende och automatiskt blir starkare stärkt utav bara det…” (Thurang 2012)