Vårdförbundets idé om vården

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Att förstå anonymiteten (översättning från
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
Pedagogisk verksamhetsidé
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Hålltider för dagen 9.00 Kaffe 9.30 Inledning, start
Ledning & Styrning i Samverkan UTKAST FÖR VIDAREUTVECKLING Reflektioner och summeringar från intressentdialog den 25/9 på St Gertud i Malmö.
Viktiga utgångspunkter
Den nationella ungdomspolitiken
Vad ser du? Anne Bylund.
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa
Vad menar vi med begreppet behov?
(1) Landstinget Kronoberg 2009 – 2015.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Att få rätt saker att hända
BILDA + SENSUS SENSUS + BILDA. Beslut och vision Utgångspunkter för en vision -att möta en omvärld i förändring -tillsammans är vi så mycket mer -utgångspunkter.
1 Landstinget Blekinge - en behovsstyrd hälso- och sjukvård - Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Målet för.
Mål- och resultatstyrning
Ramverk för patientmedverkan
Halmstads kommuns visionsstyrningsmodell
Länsgemensam ledning i samverkan
”Jag vill vara konstruktiv i debatten”. ”Jag vill inte vara en papegoja och upprepa vad andra sagt i syfte att höra min egen röst…även fast den är trevlig.
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Landstinget Kronoberg
Välkommen framtidsagent!. Varför en omarbetad idé om vården? Att bidra till att Vårdförbundets roll som proaktiv aktör i utvecklingen av vården förstärks.
En behovsbaserad styrningsprocess Anne Bylund, koordinator i Nätverken
Vision, mål och uppdrag Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
Värdegrund, Vision och Verklighet.
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
En demokratiskt styrd hälso- och sjukvård som utgår från befolkningens behov Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
En demokratiskt styrd hälso- och sjukvård som utgår från befolkningens behov Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
Att bli klokare med hjälp av andra Socialt kapital är summan av den tillit som individerna i en grupp eller samhälle har för varandra. Det är beroende.
Gemensam plan landstingsgemensamt Respektive avdelnings uppdrag Fördelar de särskilda uppdragen från landstingsstyrelsen till landstingsdirektören.
BjH 8 mars BjH 8 mars
Strategiska perspektiv på verksamheten
Personcentrerad vård Linköping 17 mars 2015.
VAD TÄNKER FINLÄNDARNA OM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTERNA SERVICE OCH DESS FRAMTID?
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk störning 30 januari 2009 Hur kan vi tillsammans bli bättre? Inspirationsdag för ledare, om samarbete.
Samverkan mellan vårdgivare 24 mars 2011 Maj Rom.
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Personcentrerad vård och jämlik hälsa - Vårdförbundets idé om vården
Personcentrerad Vård ”En patient är en person som är mer än sin sjukdom” Presenterad av: Carina Utterström, Sjuksköterska Nina Ojala, Sjuksköterska IVAK,
1 Verksamhetsplan Verksamhetsplanering Verksamhetsidé Värdegrund Vision SWOT-analys Strategier Mål Handlingsplaner Uppföljning Varför finns vi?
HFS – nätverkets grundidé Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/Region Östergötland Nationell koordinator för.
Personcentrerad vård. Vården måste sluta slösa resurserna Vi missar ofta: Patientens egna resurser Den stora kunskaps- utveckling i vården Den tekniska.
Primärvårdscentrum Östergötland
Ramverk för patientmedverkan
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
SVERIGES CHEFSORGANISATION
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Sofia Kialt projektledare​
Arbetsgrupper och VIP Februari 2018.
Omställningen av hälso- och sjukvården
Vad innebär regionbildningen?
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Introduktion till processen för balanserad styrning
Strategi för närvårdssamverkan i Uppsala län
Ny Nära Vård Södra Dalarna
Samordnad utveckling för god och nära vård
Presentationens avskrift:

Vårdförbundets idé om vården Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Varför en omarbetad idé om vården? Att bidra till att Vårdförbundets roll som proaktiv aktör i utvecklingen av vården förstärks. En förnyad grund för professionsutveckling, villkor och strategier.  Förstå trender i omvärlden och hur de påverkar oss. Bidra till ett utökat ägande av Vårdförbundets idé om vården hos medlemmar, förtroendevalda och anställda. Idédokumentet Vårdförbundets idé om vården ger förslag på organisatoriska lösningar för vården. Idédokumentet har (i princip) sett likadant ut sedan kongressens godkännande 2008. Vi kan idag se att vårdpolitiken som beskrivs i dokumentet behöver uppdateras och utvecklas på flera punkter. Bland annat saknas idag en beskrivning av våra fyra professioners roll i den framtida vård vi beskriver. Vi ser också att utvecklingen i omvärlden gör att vi behöver ta ett nytt, långsiktigt grepp kring de frågor som idén beskriver. En viktig förutsättning för att Vårdförbundet ska kunna bli framgångsrikt i vår påverkan av vården är att så många som möjligt av förtroendevalda och medlemmar känner ett ägarskap av våra idéer och förslag. Det betyder att vi behöver en bred dialog och ett genuint förankringsarbete att utgå ifrån när vi ska vidareutveckla vår politik. Under den gångna kongressperioden har ett stort internt utvecklingsarbete ”Forma framtiden” genomförts. Styrelsens bedömning har varit att tillräckligt med tid inte funnits för att samtidigt genomföra den breda dialog man önskar i denna fråga. Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Kongressens beslut Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att i dialog inom organisationen utveckla/omarbeta Vårdförbundets idé om vården. Att kongressen per capsulam beslutar om en ny vårdpolitisk idé senast våren 2015. Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Prioriterade områden kongressperioden Alla människor har rätt till hälsa och helhet Därför prioriterar vi att utveckla vården och göra den säker. Därför prioriterar vi att arbeta för personcentrerad vård Förutsättningen för vår insats är ett hållbart yrkesliv Därför prioriterar vi att arbeta för en bättre arbetsmiljö med hälsosamma arbetstider. Vår kunskap ska värderas rätt Därför prioriterar vi att arbeta för högre löner och bättre karriärmöjligheter. Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Processen – modell för lärandet Divergera Utforska Konvergera Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Vad har vi redan gjort? Halvtidsavstämning av visionen Omvärldsanalys / inspiratörer Fyra scenarier om framtidens vård Uppnå ett fördjupat och gemensamt lärande och samla in gemensamma insikter. Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Fyra scenarier om framtidens vård System Helhet Person Hälsa & helhet Organisation Sjukdom & diagnos Delar Fragment Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Stor aktivitet med att utforska Juni uppstart förbundsstyrelse och förbundsråd. 3 september: Workshop FS. 4 september: nationell mötesplats / framtidsagenter. Röntgenveckan, Diagnostiskt forum, Sjuksköterskedagarna. 20 oktober: Inspiratörer/”Critical friends” Ett myller av lokala aktiviteter… Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Sammanfattning av vårt utforskande Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Tydlig riktning Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Förbundsstyrelsens beslut december 14 att kansliet i det fortsatta arbetet med Vårdförbundets ”nya vårdpolitiska idé” ska följa den riktning som förbundsrådet pekat ut mot de värden som beskrivs i scenariot ”Sammanhanget” att den” nya vårdpolitiska idén” ska verka för innovation och nytänkande och ta sikte ca tio år fram i tiden. att resultatet av förbundsrådets arbete med paradigmskiftet ligger till grund för kansliets fortsatta arbete med innehållet i Vårdförbundets ”nya vårdpolitiska idé”. Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Tydlig riktning Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Hur ska idédokumentet användas? I vårt påverkansarbete Målgrupp: Beslutsfattare Ska också stimulera till diskussion och ge kraft bland medlemmar och förtroendevalda Ska vara övergripande och samlande. Grunden för konkretisering och strategier Vi utformar kommunikation om idé med medlem som målgrupp Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Personcentrerad vård & Jämlik hälsa Vårdförbundets idé om vården Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Struktur på Vårdförbundets idé om vården Värdegrund / jämlik hälsa Varför? Idén Vad/Hur? Paradigmskiftet Vad blir effekterna? Hur agera / strategier Handlingsplan gemensam med Hälsosam vårdmiljö Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Värdegrund Alla människor har samma värde och samma rätt till hälsa. Alla människor har förmågor och resurser och ska respekteras för det. Därför ska det övergripande målet vara en jämlik hälsa i befolkningen. Därför ska vården ha ett tydligt kompensatoriskt uppdrag – både på befolkningsnivå och på individnivå. Därför ska vården vara offentligt finansierad och demokratiskt styrd. Därför ska vården vara personcentrerad. Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Jämlik hälsa ”Ett samhälle där en jämlik hälsa är målet är ett samhälle där alla människor får möjlighet att uppnå hälsa utifrån sina unika förutsättningar.” ”Hälsa är att i glädje vara upptagen av sina livsuppgifter”. Hans Georg Gadamer Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Kompensatoriskt uppdrag för jämlik hälsa För att uppnå ett samhälle med en jämlik hälsa ska vården ha ett kompensatoriskt uppdrag. Kompensationen bör ske både genom tydlig styrning på befolkningsnivå och genom insatser på individuell nivå. Vården måste då anpassa form och innehåll efter vilka resurser och förmågor befolkningen i ett visst område har, samt utifrån varje enskild persons resurser och förmågor och kompensera där förmågorna sviktar. Det kompensatoriska uppdraget är en del i hela vårdprocessen; hälsofrämjande arbete, vårdande och rehabilitering. Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Varför behöver vården ställa om ? Allas rätt till hälsa. Allas rätt att bli bemött som person inte bara patient. Värna en gemensam välfärd. Utmaningar: förändrad demografi med allt fler äldre, urbanisering, ekonomiska utmaningar, värderingsförändringar etc. Perspektivet måste vändas från organisation till person för att på ett bättre sätt än idag ta tillvara våra gemensamma och individuella resurser; personens, professionernas och teknikens. Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Jämlik hälsa Folkhälsan i Sverige har förbättrats, men… Hälsan är inte jämt fördelad. Längre utbildning = bättre hälsa. Kvinnor har sämre hälsoutveckling än män. Psykiskt sjuka har överdödlighet i somatiska sjukdomar. Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Personcentrerad vård: Pratar vi om samma sak? ”Personcentrerad vård är väl inget nytt. Självklart arbetar vi sedan länge på det viset.” Att förändra är svårt. Att förändra det man tror sig veta är svårare. Att förändra det man tror sig redan göra är svårast. Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Vad är personcentrerad vård? Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Personcentrerad vård = ett etiskt förhållningssätt I korthet: Vården utgår från den unika personen och hälsan. Vården efterfrågar personens förmågor och är aktiverande. Vården är sammanhållen. Att alltid möta andra människor med värdighet, medkänsla och respekt. Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Personcentrerad vård - ett etiskt förhållningssätt Utgår från att varje person har förmågor: Vilja. Värdighet. Tilltro till sin egen förmåga och sårbarhet. Relationer med andra. = Den kapabla människan (Homo Capax.) Ref: Ricouer 1994, Mounier 1970. Lisbeth Löpare-Johansson 2015

En person ÄR INTE ÄR En passiv mottagare. Kapabel, delaktig. Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Från vad till vem Patient Person Vad Vem Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Från patient till person Patient Person Vad/roll Vem Information Relation Behov Förmågor Passiv Aktiv Skyddas från sin sårbarhet Medveten om sin sårbarhet Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Personcentrerad vård = partnerskap Två experter som möts. Lyssna till berättelsen (inleda partnerskapet). Göra en överenskommelse – delat beslutsfattande. Dokumentation av överenskommelsen (säkerställa partnerskapet). Ref: Ekman et al 2011. Lisbeth Löpare-Johansson 2015

”Personcentrerad vård innebär en förståelse för det sociala och politiska sammanhang där vården äger rum.” Miers 2002 Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Effekter av personcentrerad vård – några exempel Signifikant tryggare patienter. 30 % - 50% reduktion i antal vårddagar. 40% reduktion i vårdkostnader. Signifikant förbättrad smärtlindring. Signifikant minskning av trycksår eller annan medicinsk komplikation. Effektiv utskrivningsprocess. Olsson L-E et al: Journal of Orthopaedic Surgery and Research, 2006, 1:3. Ekman I, et al: European Heart Journal, 2011, 32:2395–2404. Olsson LE et aI: Journal of Advanced Nursing, 2007, 58(2):116-25. Olsson LE, et al: Journal of Advanced Nursing, 2009, 65(8):1626-1635. Dudas K, et al Eur J Cardiovasc Nurs. 2012; 12(6) 521–528 Ulin K, etal. Eur J Cardiovasc Nurs. 2015 Feb 3. [Epub ahead of print]   Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Vårdtid vid sjukhus efter höftledsoperation “Vanlig” vård Personcentrerad vård 65 – 70 År 16 dagar 14 dagar 71 – 75 År 19 dagar 11 dagar 76 – 80 År 16 dagar 16 dagar 81 – 85 År 20 dagar 13 dagar 86 – 90 År 32 dagar 12 dagar 91 – 97 År 46 dagar 12 dagar Olsson L-E, Karlsson J, Ekman I. Journal of Orthopaedic Surgery and Research 2006;1:3. Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Paradigmskiftet Etik Praktik Demokrati Organisationsfokus -> Personfokus Sjukdom & diagnos -> Hälsa & helhet Praktik Hierarkier -> Team Insatsuppdelad, episodisk -> Sammanhållen, sömlös Demokrati Styrning med fokus på kostnad och produktion -> Styrning för jämlik hälsa och personcentrering Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Etik Organisationsfokus -> Personfokus Sjukdom & diagnos -> Hälsa & helhet Vi vill inkludera hela människan i vården utifrån ett holistiskt perspektiv, inte bara utifrån symptom och sjukdomstillstånd. Därför måste vården se personen framför patienten. Vem istället för vad. Alla har rätt till hälsa också vid sjukdom Alla relationer ska genomsyras av ett personcentrerat förhållningssätt – även mellan chef/medarbetare och medarbetare emellan inom vården. Etiken är inte ett tillägg – personcentrerad vård är ett etiskt förhållningssätt och den är också i alla lägen och på alla nivåer utgångspunkten för vården. Politiken har också ansvar för etiken. Vården ska ha ett tydligt kompensatoriskt uppdrag utifrån allas rätt till hälsa. Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Praktik Hierarkier -> Team Insatsuppdelad/episodisk -> Sammanhållen, sömlös Förutsättningen för personcentrerad vård är patientens egen berättelse – tid för mötet är grundläggande. I en personcentrerad vård ses inte kunskapsområden ur ett hierarkiskt perspektiv. Den bygger på en ömsesidig respekt för varandras kunskap och på att skapa förtroende - ett partnerskap. I Min hälsobok samlas information och dokumentation både genom personens egna bidrag och från övriga teamet. Min hälsobok inkluderar en överenskommelse mellan patienten och vården dvs. hälsoplanen och är central för den sammanhållna vården. Vården och professionerna ska ha ett tydligt uppdrag att samverka för en sammanhållen vård för varje person. Vården behöver en ny logik för organisering – utifrån personen (hemmet, internet, etc).Särskild vikt ska läggas vid att möta de grupper som har stora behov: För patienter som har större behov under längre tid ska vården erbjuda en fast vårdkontakt. Den fasta vårdkontakten ska också kunna verka proaktivt. Vården måste integrera och driva utveckling inom IT och kommunikationsteknik. Större fokus på hälsofrämjande och uppsökande arbetssätt behövs för en jämlik hälsa. För att hela befolkningen ska försäkras lika tillgång till högspecialiserad vård ska den koncentreras till ett fåtal platser i landet Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Dagens vård insatsuppdelad och episodisk Dagens vård insatsuppdelad och episodisk Ur Hälso-och sjukvårdens viktiga paradigmskifte , Implement Consulting Group 2015 Kvinna 79 år i gruppen med de högsta kostnaderna och med diagnoser som bl.a. endokrina sjukdomar/nutritionsrubbningar, tumörer, sjukdomar i andningsorgan, urin- och könsorgan, infektioner och parasitsjukdomar (period av 18 månader). Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Personcentrerad sammanhållen vård Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Demokrati Styrning med fokus på kostnad och produktion -> Styrning för jämlik hälsa och personcentrering Rollen som folkvald politiker är att ta ansvar för och prövas mot: • Att vården är personcentrerad. • Att vården är sammanhållen. • En jämlik hälsa i befolkningen. Därför behöver: • Samtliga av välfärdens områden tilldelas ett kompensatoriskt uppdrag för en jämlik hälsa Styrdokument och policys utgå från ett personcentrerat förhållningssätt. • Styrning och finansieringssystemen möjliggöra innovation, personcentrerad och sammanhållen vård. • Stor vikt läggas vid uppföljning. Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Fortsatt process Viktiga datum 4 mars FS går igenom medskick från FR. Temaveckor med kongressombud 12 mars webb, 19 mars inskick , 25 mars webb - uppföljning. 14-15 april FS fattar beslut om proposition ”ny vårdpolitik”. Kongressbeslut den 28-29 maj 2015. Strategiskt arbete – Vi påverkar!  Lisbeth Löpare-Johansson 2015

Vad ska det bli? ”Vårdförbundets idé om vården” Kunskapsmaterial om personcentrad vård Film om personcentrerad vård och våra fyra professioner Strategiplan Gemensam handlingsplan med hälsosam vårdmiljö Scenarierna - fortsatt ett omvärldsbevakningsinstrument

Tänk på… Kongressbeslutet är en viktig milstolpe- men vi har många år på oss att fördjupa samtalet Ni ska ta ledarskapet för att ni kan det! Inger Ekman på förbundsrådet den 11 februari 2015