DRAMATURGI OCH PROBLEMLÖSNING
Den klassiska västerländska dramaturgin har lärt oss hur vi kan lösa problem.
Berättelsens uppbyggnad beskriver vägen från konflikt till upplösning.
Om vi gör om linjen till en cirkelrörelse ser vi att dramaturgin beskriver problemlösning på samma sätt som Freud menar att vi löser problem när vi drömmer.
Huvudpersonerna i den typiska berättelsen rör sig i en cirkelrörelse runt problemets kärna.
Anslaget (1:a varvet) Huvudpersonerna möter problemet men vill inte se vidden av det, vill inte se faran.
Exposition (2:a varvet) Vi får lära känna huvudpersonerna och det liv de lever. Vi blir presenterade för alla viktiga personer och omständigheter som omger problemet eller konflikten.
Komplikation (3:e varvet) Problemet skapar fler och fler konflikter Komplikation (3:e varvet) Problemet skapar fler och fler konflikter. Vi når en vändpunkt då huvudpersonerna inser hur mycket som står på spel. De inser också att det aldrig kan bli som förr.
Katharsis Huvudpersonerna blir mer och mer inträngda i ett hörn Katharsis Huvudpersonerna blir mer och mer inträngda i ett hörn. Till slut står de inför det de fruktar allra mest. De står mitt i faran. Och de ser problemets slutgiltiga lösning.
Berättelserna lär oss att vi kan lösa de svåraste konflikter om vi vågar möta det som skrämmer oss.
Berättelserna lär oss att när vi ser problemets kärna kan vi också se lösningen.
Berättelserna får oss att tro på lyckliga slut.