Radical Collaboration - självkännedom, problemlösning och samarbete

En presentation över ämnet: "Radical Collaboration - självkännedom, problemlösning och samarbete"— Presentationens avskrift:

1 Radical Collaboration - självkännedom, problemlösning och samarbete

2 Presentation av Mixed Minds/Landscape Lab Presentation av värden Presentation av deltagarna (om de inte är för många)

3 Inledning Radical Collaboration är ett utbildningsprogram som ökar din förmåga att skapa långsiktiga relationer och bra samarbete. Utbildningen är vetenskapligt utvärderad. Utvärderingarna visar entydigt att det går att lära sig att samarbeta och skapa förtroende. Och utbildningen behöver inte vara speciellt lång.    

4 00. 03-00. 10 Inledning Bilder, diagram som redovisar resultat
Inledning Bilder, diagram som redovisar resultat. Programmet ökar deltagarnas förmåga att: - förstå sina känslor i konflikter - tillvarata sina egna intressen i konflikter - lösa problem - skapa långsiktiga relationer

5 Inledning Radical Collaboration utvecklades i Kalifornien under 80- och 90-talet av Jim W. Tamm, f d domare i arbetsdomstol och Ronald J. Luyet, terapeut och organisationskonsult. Radical Collaboration sammanför teori och teknik kring gruppdynamik – Fundamental Interpersonal Relations Orientation FIRO – med konflikthantering och problemlösning.

6 Inledning Radical Collaboration är uppdelad i två huvudområden: A. Ett område som vänder sig inåt, mot varje enskild persons inre liv, och handlar om att bli medvetenhet om egna intentioner, om att vara ärlig, vilja att ta eget ansvar, om självkännedom och empati. B. Ett område vänder sig utåt, mot omvärlden, och handlar om enskilda personers förmåga att skapa relationer med andra, att samarbeta, att lösa problem tillsammans med andra.

7 00. 03-00. 10 Inledning Vi ska kort illustrera de bägge huvudområdena
Inledning Vi ska kort illustrera de bägge huvudområdena. Vi börjar med att se inåt på vår egen inställning inför möten, vår attityd inför möten. Vi kommer att prata om röd och grön zon. Sedan ser vi utåt mot omvärlden och beskriver en metod för att förhandla och lösa problem. Vi beskriver poängen med att skilja mellan ståndpunkt och intresse.

8 Röd zon och grön zon Vi ska kort visa hur vi kan bli mer medvetna om vår attityd inför möten och samarbeten.

9 00. 10-00. 20 Röd zon och grön zon Instruktioner för tumbrottning: 1
Röd zon och grön zon Instruktioner för tumbrottning: 1. Ha papper och penna till hands. Sätt er två och två och greppa om er partners fingerspetsar i höger eller vänster hand. Era tummar är nu fria att brottas med varandra. 2. När vi säger ”Börja” gäller det för er att få ihop så många poäng som möjligt. Poäng får ni när någon av er brottat ner den andres tumme, låst den andres tumme. 3. Omgång pågår i tre minuter. När omgången är över skriver ni snabbt ner vad som for genom ert huvud, hur ni kände er och vad som hände i er kropp!

10 00. 10-00. 20 Röd zon och grön zon 1. Sätt dig bekvämt
Röd zon och grön zon 1. Sätt dig bekvämt. Slut dina ögon om du vill. Ta ett djupt andetag och känn hur du slappnar av. Låt dina tankar och känslor fara som de vill. Passa på att ta det lugnt. Lägg märke till vad du tänker på. Var uppmärksam på vad du känner och hur kroppen känns. När du öppnar ögonen vill jag att du ska stanna kvar i ditt lugn. Jag vill också att du ska sätt dig in i de andras perspektiv och ställa frågor som ”hur kom de till jobbet idag?”, ”vad tänker de på?”, ”vad känner de?” 2. Öppna ögonen och se dig omkring. Skriv snabbt ner på ett papper vad som far genom ditt huvud, vad du känner och hur kroppen känns!

11 Röd zon och grön zon 1. Kolla listorna över röd och grön zon (se följande sidor) 2. Vad stämmer på dig just nu? 3. Vad stämmer på dig en typisk arbetsdag?

12

13

14 Runda, gemensam reflektion Väldigt mycket avgörs beroende på vilken inställning vi har när vi går in i samarbete! Vi avslutar den här övningen genom att du får välja dina 10 favoriter i listan på nästa sida!

15

16 00.30-00.40 PAUS för att låta tankar sjunka in

17 Intressebaserad problemlösning Vi skiljer på ståndpunkt och intresse i problemlösning. En ståndpunkt innehåller en lösning på problemet. Intresse är viljor, behov och önskningar kring problemet. Vi visar vad vi menar genom att spela upp en kort scen mellan Bo och Sara.

18 Intressebaserad problemlösning Bo: Jag funderar på att köpa en begagnad lastbil. Jag hörde att du funderade på att sälja din för ett tag sedan. Vill du sälja till mig? Jag ger dig och hämtar den på fredag. Sara: Ja, jag kan tänka mig att sälja till dig. Men jag vill ha minst och jag behöver den månaden ut. Bo: Ok, jag går med på men jag måste ha den på fredag. Sara: Tyvärr, det går inte.

19 Intressebaserad problemlösning Bos ståndpunkt: ståndpunkt 1: , leverans på fredag ståndpunkt 2: , leverans på fredag Saras ståndpunkt: ståndpunkt 1: , leverans i början av nästa månad

20 Intressebaserad problemlösning Eftersom vi känner både Bo och Sara vet vi vilka intressen som ligger bakom deras ståndpunkter: Bo behöver lastbilen för han skulle starta en budfirma nästa månad, han behöver alla lastbilar han kan komma över Bo har också planerat att flytta in i ett nytt kontor under helgen och behöver därför lastbilen redan på fredag Sara behöver för att betala terminsavgiften för en son som just skulle börja en utbildning Hon behöver också lastbilen för att hjälpa sonen att flytta i månadsskiftet

21 Intressebaserad problemlösning Innan vi går vidare i resonemanget; vinster med att utgå ifrån intressen istället för ståndpunkter: A. Varje problem rymmer många intressen, både öppna och dolda. Genom att analysera intressen kommer man åt också de dolda B. Ibland är ståndpunkter oförenliga, men intressen förenliga C. Det finns en mängd olika sätt att tillmötesgå intressen. Genom att inte rusa in i lösningar kan man ibland finna lösningar som är bättre än man först kunde se

22 00.52-00.53 Intressebaserad problemlösning Så vad blir lösningen för Bo och Sara?

23 Intressebaserad problemlösning Möjliga lösningar: De gör affär på fredagen och Sara får låna lastbilen över helgen för att hjälpa sin son att flytta. Eller De väntar med affären till nästa månad och Bo lånar lastbilen över helgen för att flytta in i det nya kontoret. Eller Bo lägger på 3000 kr på priset för att kompensera vad det kostar Sara att hyra en annan bil för att hjälpa sonen att flytta.

24 Intressebaserad problemlösning Nu har vi en mängd förslag till lösningar. När vi slutgiltigt bestämmer oss för någon av lösningarna gör vi det med avsikten att tillmötesgå så många intressen som möjligt.

25 00.57-00.60 Intressebaserad problemlösning Avslutande runda

26 Intressebaserad problemlösning 2 Om vi har tid ägnar vi en halvtimme åt att analysera vilket problem (alternativt vilken möjlighet) som sammanfört oss som träffas just här och just nu. Hur ser våra intressen ut? Vilka möjliga gemensamma lösningar ser vi?