Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Barns och familjers hälsa

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Syfte Främja hälsa och förebygga sjukdom under graviditet och för barn och ungdomar genom att –identifiera faktorer som är av betydelse för hälsa senare i livet –identifiera hinder och möjligheter i familjestrukturer för att åstadkomma livsstilsförändringar –utveckla, testa och utvärdera metoder för hälsofrämjande program Testa och utveckla modeller (inkl hälsoekonomisk utvärdering): - individanpassade förberedelser och behandlingar - familjecentrerad vård i hemmiljö Införa rutiner som baseras på forskning och evidensbaserad kunskap i praktisk verksamhet, kartlägga och följa upp implementeringsprocessen och långtidsresultat i samarbete med verksamheten

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Barns och familjers hälsa Mot en evidens- baserad verksamhet som främjar hälsa & välbefinnande, utvecklar vård & habilitering för barn och familjer 2. Vardagsliv 1. Främja hälsa 5. Implemen- tation 4. Mekanismer och processer 3. Familje- centrerad vård

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Främja hälsa Hälsofrämjande program för barn, ungdomar och unga vuxna med CP. (PI: Nordmark E, Hägglund G, Westbom L, Uddenfeldt Wort U, Hallström I, Liljedahl K, två doktorander) Förebygga intrauterin tillväxthämning och hjärtsjukdom i vuvenliv - en longitudinell RCT (PI: Dykes A-K, Bramhagen A- C, Ny P, Gudmundsson P, Dencker M, Marsál K, Kjaersgaard H, Haegaard H, Bolmsjö I, Tautgirdas, R.)

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Vardagsliv Övervikt i tidig barndom (PI: Thorngren-Jerneck K, Erlandsson L-K, Broberg M, Carlsson A, Steen Carlsson K, två post doc, tre doktorander)

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Familjecentrerad vård Att leva med långvarig sjukdom som barn (PI: Hallström I, Tunkeratichai S, Shields L) Hembaserad vård för barn som insjuknar i typ 1 diabetes (PI: Hallström I, Carlsson A, Lundqvist A, Steen Carlsson K, Erlandsson L-K, MD Neiderud J, Sparudd-Lundin C, Jönsson, L, Tiberg I, Gustavsson, A) Hembaserad vård för barn med cancer (PI: Schmiegelow K, Johansen C, Hallström I, Kjaersgaard H, Hansson, H) Neonatal hembaserad vård och amningstöd (PI: Hallström I, Greisen G, Lundqvist P, Kvist L, Maastrup, R) Förberedelse för barn med cancer inför magnetisk resonanstomografi (PI: Hallström I, Månsson Å, Björk S, Törnqvist E) Akupunktur vid spädbarnskolik (PI: Hallström I, Kvorning, N, Landgren K)

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Mekanismer och processer Tidig screening och hembaserat interventionsprogram för spädbarn med tecken på genomgripande störning i utvecklingen (PI: Sivberg B, Petersson, K, Nordström, B, Edwinsson-Månsson M, Persson B, Rostad AM)

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Implementation Forskare: Hallström I, Bolin K, Carlsson A, Torngren–Jerneck K, Erlandsson L-K, Schmiegelow K, Lundqvist P, Neiderud J, tre post docs. Samarbete med Vårdalinstitutet

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ FORSKNINGSPLATTFORMEN, Handikappvetenskap med inriktning habilitering Eva Nordmark Forskningsledare

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Forskningsplattformens syfte bedriva, stärka och utveckla flervetenskaplig forskning som berör livsvillkor och habilitering för människor med medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar. utgångspunkt kunskapsbehov inom verksamheter i Region Skåne som riktar sig till målgrupperna: barn- och ungdomshabilitering, vuxenhabilitering, syn-, hörsel- och dövverksamhet och hjälpmedelsverksamhet. på olika sätt stärka forskning och utveckla samverkan mellan teori och praktik, att använda forskning och inspirera till nytänkande.

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Hur kan vi utveckla TVÄRVETENSKAPLIG FORSKNING som effektivt kan stärka vardagssituationer för barn, unga, vuxna deras familj och anhöriga inom Habilitering?

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Viktigast nu.... Matcha kunskapsbehov i verksamheten med olika forskare/forskningsinriktningar för att gå samman om forskningsansökningar för extern finansiering Skapa arenor och seminarieserie för att stärka och utveckla tvärvetenskap och deltagarbaserad forskning i samarbete med Handikapp- och brukarorganisationer Licentiat Transition – övergången till vuxenlivet Doktorand Fysiskt aktiv på lika villkor - att främja hälsa, delaktighet och tillgänglighet hos barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/

Ett forskningprogram kring livsstilsförändring i familjer där barn har fetma Projekt: Övervikt i tidig barndom Barns och familjers hälsa

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Utvärdering av gruppinterventioner för familjer - en jämförande studie av tre olika interventionsstrategier för att normalisera barnens vikt och öka deras aktivitetsnivå. Torngren–Jerneck K, PI Erlandsson L-K, Delprojektansvarig forskare Kristina Orban, Doktorand I samarbete med Vårdalinstitutet Runda barn-projektet

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ I.Utveckling och genomförande av ett livsstilsförändringsprogram för föräldrar till barn med fetma –Inkluderar föräldrar till 50 barn –Programmet utvärderas inom ramen för huvudprojektet men också specifikt utifrån ett aktivitetsperspektiv II.Studier av förändringsprocesser i socialt integrerade aktivitetsmönster Delprojekt

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Lättare Vardag Syftar till att stödja föräldrar till barn med diagnostiserad fetma i att revidera sina aktivitetsmönster, –vilket förväntas leda till att barnens vikt stabiliseras i förhållande till deras ålder Metod: Synliggöra vardagen Stödja utvecklingen av strategier för att förändra Förmå deltagarna att se sina tillgångar i den egna vardagen och att använda dem.

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Lättare Vardag Gruppverksamhet 14 ggr/ grupp under 12 månader. Leds av en AT Gruppen är ett stöd och tillfälle för spegling Tre Steg Aktivitetsanalys – Självanalys i familjens vardag Identifiering av strategier för förändring i vardagen Implementering av förändringsstrategier, återkoppling; självutvärdering Hemuppgifter; förändring i den egna miljön

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Pappa; Lantbrukare … en vardag i april

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Studier av förändringsprocesser i socialt integrerade aktivitetsmönster Följa förändringsprocessen i föräldrarnas aktivitetsmönster; förändringar i repertoar, tidsanvändning och tillfredsställelse med aktiviteter i vardagen Studera den sociala integrationen av föräldrar aktivitetsmönster och därmed öka förståelsen för fenomen som kan hindra eller främja förändringar av enskilda såsom hela familjens aktivitetsmönster Studera föräldrars upplevelser i aktivitet, prioriteringar och intressen som kan hindra eller främja förändringar Att studera olika sociodemografiska faktorers som kan hindra eller främja förändringar av aktivitetsmönster

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Betydelse En ökad förståelse för aktivitetsmönsters sociala integration, vilka prioriteringar som görs och upplevelser som finns i vardagen är angeläget –för att vidare kunna utveckla verksamma interventioner och preventiva insatser för föräldrar och familjer med överviktsproblematik –utveckling av prevention och behandling av andra livsstilsrelaterade sjukdomar.

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Magnetisk resonanstomografi för barn. Kan antalet barn som sövs minskas med åldersanpassad information och rutiner? Erna Törnqvist, Lunds universitet

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Vad är speciellt med MRT? (MR, magnetkameraundersökningar)

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Vad är speciellt med MRT? Trångt utrymme Högt knackande ljud Tar relativt lång tid (20-90 min, vanligen min) Tekniken är känslig för rörelser dvs man måste kunna ligga stilla annars risk för rörelseartefakter… därför sövs de flesta barn

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/

Oro vid MRT? Vuxna – 25-37% visar moderat till stark oro vid magnetisk resonanstomografi (Katz et al., 1994; Blanchard et al., 1997; McIsaac et al., 1998, Törnqvist et al. 2006a) Barn över 8 år ~ 30% av barnen visade oro under undersökningen (Tyc et al. 1995) Barn – både barn och föräldrar identifierade den intravenösa injektionen som främsta anledning till oro (Tyc et al. 1995)

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Studien Barn 3 tom 8 år - MRT av hjärnan Föräldrarna bestämde om barnet skulle ingå i studien Interventionen Sagobok “Sjörövar-Sonja blir en piratkopia” Broschyr

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/

Föräldrarna ombeds läsa bok och broschyr tillsammans med barnet.

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Undersökningsdagen Vanligtvis bokas tid 2 timmar innan undersökningen på BUS (EMLA/PVK) Barnen får titta (och lyssna) på en modell i samband med detta

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Modell

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Vid MR-undersökningen Barnet kan titta på film Projektor projicerar bild på filmduk som hänger från taket framför fotändan på tunneln.

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Huvudspole med spegel Spegel 10 filmer att välja från eller ta med en egen

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Uppgifter togs om: Tider för olika moment Artefakter Föräldrar-enkät Kostnader Och så förstås: Hur många klarar att genomgå undersökningen utan narkos?

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Sammanfattningsvis 30 av 33 barn mellan 4 och 9 år klarade undersökningen med acceptabel bildkvalité utan narkos Föräldrarna var lika nöjda eller mer med omvårdnaden (speciellt kommunikationen) Fler artefakter hos barnen i interventionsgruppen (men acceptabel bildkvalité utom för ett barn) Kostnaden mindre i interventionsgruppen

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Sammanfattningsvis Fördelar om barn klarar undersökningen vakna Barnen slipper sövas Barnen behöver inte fasta Tiden på sjukhuset blir kortare för barn och föräldrar Risken för långa väntetider för undersökningen minskar Kostnaden minskar Nackdelar/risker om barn inte klarar… Barn som inte klarar – ytterligare en undersökning nu i narkos

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Tack för mig!

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Akupunktur vid spädbarnskolik Kajsa Landgren, leg ssk, med lic, doktorand

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Bakgrund Kolik drabbar 10 % av nyfödda barn Kolik spontanläker men kan belasta familjerelationer och störa anknytningen Inga effektiva läkemedel som samtidigt är säkra finns Föräldrar upplever ett inferno och söker alternativa behandlingar trots brist på evidens

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Undersökt om akupunktur har effekt… … på mängden gnäll och skrik … på måltidsmönster … avföringsvanor … och sömn

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Metod: En randomiserad, kontrollerad blind studie med 81 barn som kom 6 gånger till en akupunkturmottagning Föräldrarna förde dagbok + skrev kommentarer Resultat: barnen i akupunkturgruppen skrek mindre. Viss påverkan på avföringsmönster och sömn.

Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Konklusion