Biblioteksplan 2.0 Elisabet Ahlqvist 2014-12-03

Ny bibliotekslag 2014 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka. 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används.

Definition av biblioteksplan DS2003:66 ”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller landstingskommunal instans antagen plan för viss biblioteksverksamhet som ger närmare besked om verksamhetens inriktning och omfattning och om samverkan och som är så utformad att medborgarens förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden gynnas liksom möjligheterna till samverkan.” (s.112)

DS2003:66 ”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.” (s. 106) ”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall upprätta planer för biblioteksverksamheterna.” (s.58)

14 § Samverkan Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som präglar samarbetet mellan olika bibliotek. ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i grunden gemensam resurs” Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka. Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen) Förutom fjärrlånehanteringen som har en egen paragraf, bör huvudmännen besluta om formerna för samverkan. Lagen har ett starkt användarperspektiv, och utgår från hur biblioteken används

17 § Biblioteksplaner Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat att promemorians formulering kunde orsaka oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår det tydligare att vad som avses är en separat plan för just biblioteksverksamheten. (Prop. 2012/13:147, s.43)

17 § All biblioteksverksamhet ”Regeringen kan konstatera att den verksamhet som ska ingå i biblioteksplanen är den biblioteksverksamhet som kommunen eller landstinget bedriver som huvudman. För det fall kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet som huvudman ska även den ingå i planen. På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall landstinget som huvudman driver sådan verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av nödvändighet inte att se likadana ut eftersom olika kommuner och landsting bedriver biblioteksverk­samhet i varierande omfattning.” (Prop. 2012/2013:147, sid. 44)

17 § Sammanfattning Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek, skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter. De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala biblioteks­verksamheten såväl som folkhögskolornas och sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och medieplanering.   Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och landstingskommunala biblioteksplanerna.

17 § Det räcker inte med kulturplanerna ”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att samordna arbetet med biblioteksplanerna med arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär dock inte att det lagstadgade kravet på att landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör utgå. Skälet för det är främst att planeringen av biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför översiktlig om den integreras i de allmänna kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)

Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna? Förstärka skolbiblioteken Likvärdig tillgång Utjämning genom samverkan Resurseffektivisering Användarperspektiv

Konsekvenser för kommunalt självstyre De föreslagna kraven på tillgänglighet, avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet främjar tungt vägande allmänintressen, som bedöms motivera den inskränkning av kommunernas och landstingens självbestämmanderätt som blir följden. Alla ska ha fri tillgång till god biblioteksservice, oavsett var de bor i landet.

Konsekvenser för kommunalt självstyre Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka på kommunalt självstyre. Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i verksamheten. Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig och verksamheten så länge som minimikraven i lagen uppfylls. Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i någon grad. Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i självbestämmandet.

§18 Uppföljning Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala biblioteksverksamheten och kommunerna. Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har utformats och använts. Regeringen anser att det inte är lämpligt att i bibliotekslagen närmare reglera hur de tre ska arbeta tillsammans. Samverkans mest ändamålsenliga former behöver få utvecklas över tid, och kan varierar från tid till annan, beroende på vilka behov som finns.

18 § Uppföljning Regeringen anser att det är av stor vikt att även kommunerna är delaktiga i uppföljningen av de biblioteksplaner de själva utformar och upprättar Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt bidragit till att det fortfarande är stora standardskillnader Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner Behovet av mer samordning och uppföljningen av biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete nationellt.

Kvalitetsdialog September 2011 KB föreslår två spår: Arbete med planerna Kvalitetsmodellen och utveckling av kvalitet Februari 2012 1:a mötet 22 november 2013 ”Konstituerande” 21 november 2014 1:a med kommunerna med

Inriktning 2014 Fokus på biblioteksplanerna: Systematiskt arbete med biblioteksplanerna utifrån den nya bibliotekslagen. Skapa verktyg för att strukturera samarbete på olika nivåer. Analysera kulturplanernas relationer till de regionala och de kommunala biblioteksplanerna. BM Systematiskt arbete med biblioteksplanerna utifrån den nya bibliotekslagen, vilket kräver ett långsiktigt, flerårigt arbete.

Tema 1: konkret, kortsiktigt, process Grönt = Viktigt Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan

Tema 2: olika typer av ”alibi”, visionärt Biblioteksplanen som ett visionsdokument, planen är ett långsiktigt dokument med vision och inriktning och är skriven för en lång planperiod (4 år eller längre). 61 0 Biblioteksplanen som ”bevis”, beskriver verksamhet som finns och det som redan har hänt (och ibland underbyggt med brukarundersökningar). Stundtals utformad som en markandsföringsplan. 4 9 Alibi-planen, biblioteksplanen är en hyllvärmare, används inte av verksamheten eller politiken, men finns som alibi för att kommunen uppfyllt lagen. 0 24

Idéskrifter från Kvalitetsdialog Vi har publicerat två skrifter Biblioteksplan 2.0 Nyckeltal 1.0

Områden A - Z Nästan varje område är kopplat till en lagparagraf Det finns en förslagslista att utgå från Ta bort och lägg till, det som passar er kommun Gör prioriteringar, men tappa inte basverksamheten! Visa relationerna mellan olika delar Koppla mot andra planer och styrdokument

B. Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika delar är möjliga att genomföra? T.ex. Barn och ungdom Kultur Teknik och teknisk infrastruktur Vård och omsorg Utbildning, skola Social Samhällsbyggnad

C. Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är uppföljningsbara? T.ex. Halvår Verksamhetsår Läsår Mandatperiod Biblioteksplanens livslängd

R. Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna i planen? T.ex. Samarbeten mellan kommunala bibliotek Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen Bibliotekssamarbete över kommungränserna

Ev. utveck-lings-insats Cykeln Plan Arbete Uppfölj-ning Ev. utveck-lings-insats Ev. planre-videring

Att skriva mål som kan följas med nyckeltal - hur du med enklaste medel får din biblioteksplan uppföljningsbar

Sätta ett mål Konkret vill uppnå Tidsrymd Mätbart Syftet med att mäta är att skapa kunskap! Att mäta ger en styreffekt, utan mätning vet man inte var man är och vart man är på väg! Utmaningen är inte att mäta tillräckligt mycket, utan tillräckligt BRA! All mätning syftar till att ge ett underlag för en åtgärd eller en handling och visar att organisationen närmar sig ett i förväg uppställt mål. Målen behöver naturligtvis väljas noggrant. Om vi ska veta vart vi är på väg behöver vi ett mål. För att kunna arbeta med kvalitetsarbetet behöver man också sätta kvalitetsmål, nivåer som man vill nå till. Det kan handla om att reducera kvalitetsbrister, klagomål, minska ledtider, öka kundnöjdheten etc. Målet måste vara konkret, något som vi faktiskt vill uppnå, och som är rimligt att uppnå. Man behöver koppla ihop målet med en tidsrymd, hur lång tid ska det få ta att nå vårt mål? För att vi ska veta om vi rör oss i riktningen mot målet, måste det också vara mätbart. Vi behöver veta hur långt har vi kommit och vad har vi kvar! Man pratar ofta om sk. SMARTa mål som en god tumregel. Foto: Henrik Johansson

X Ange en riktning Öka Minska Förbättra Utveckla Värna om Tillvarata Tillgodose All mätning syftar till att ge ett underlag för en åtgärd eller en handling och visar att organisationen närmar sig ett i förväg uppställt mål. Målet måste ha en riktning, vi måste veta åt vilket håll vi ska arbeta. Därför är ord som öka, minska, förbättra och utveckla bra ord att använda i sin formulering. Ord som värna om, tillvarata och tillgodose har ingen riktning. Det är mera av ett ”att” och blir svårt att följa upp, och svårt att ge en nivå. Vanliga problem med måtten (Efter Ljungberg, Larsson) För internt fokuserade, ofta är avgränsningarna skapade av organisationen och följer inte verksamheten. För historiska (baserade på vad som har hänt), mäter också oftast på slutresultatet istället för i processen. Kan vara ”för sent” när man väl mäter, går inte att fixa till längre. Innehåller för lite information om framtiden – ta reda på mer om framtiden, t.ex. framtidens kompetensbehov och mät hur långt ni kommit på vägen dit. Framtida behov & tjänster – hur långt har ni kommit på vägen dit? Hur mycket återstår? Funktionsbaserade – men det är i processen verksamheten skapas! Funktionen i sig har inga prestationer, kostnader eller kundtillfredsställelse, de ligger i processen! Speglar den egna organisationens behov, inte omvärldens eller kundens! Och mäter vi kundvärdet? Många mått fokuserar på input (resurser) och färre på output (effekter) Foto: Henrik Johansson

Mål på olika nivåer, ”den röda tråden” 1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen” 2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn” 3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under kalenderåret” 4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under kalenderåret”

Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda? Analytiskt: Statistik Indikatorer Nyckeltal Målvärden Tidsserier Benchmarking etc. Analytiskt: Mäta förutsättningarna (strukturkvalitet) genom indextal Mäta effekterna av insatserna genom t.ex. processmätningar, indikatorer, nyckeltal etc. Jämförelser mot målvärden, tidsserier, komparativa undersökningar (benchmarking, öppna jämförelser etc.)   http://office.microsoft.com

Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda? Beskrivande: Brukarundersökningar Personalenkäter Attityder Självvärderingar Observationer Dagböcker Fokusgrupper etc. Beskrivande: Mätningar av kunskaper/uppfattningar (indirekta mätningar), - t.ex. brukarundersökningar, personalenkäter, attitydundersökningar, självvärderingar b) observationer (användarstudier eller liknande) - deltagande: dolda eller öppna (t.ex. TTT och Tvinning) - dokument: dagböcker, loggar, berättelser c) Intervjuer: enskilda eller fokusgrupper: strukturerade, halvstrukturerade, ostrukturerade Foto: Elisabet Ahlqvist

Exempel - nyckeltal Tal vi intresserar oss för Förenklad bild av verkligheten Utgör en referenspunkt som underlättar kvalitativ analys och diskussion Ett exempel på hur siffror kan beskriva en del av vår verksamhet är användningen av nyckeltal. Nyckeltal är ett sammanfattande numeriskt värde som beskriver ett förhållande. Ett uttryck för den verklighet vi konsturet, så som vi uppfattar den. Nyckeltalet skiljer sig från verkligheten, det är en förenkling, men bildar utgångspunkt för en diskussion om en mer komplex fråga. För att ett nyckeltal ska bli intressant behövs något att jämföra med, nyckeltalet blir en kvot: Nyckeltal = intresse/jämförelsebasen Bild: http://office.microsoft.com

Nyckeltal kräver mätbara mål – inte visionära eller följningsbara Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man inte tillgång? Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller ingen uppmärksamhet? … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?

Nyckeltal 1.0

Statistik – nyckeltal - TTT KB utvecklar den nationella biblioteksstatistiken för att underlätta användningen. Statistiken kan användas till nyckeltal som ger en bild av verksamheten. Ett nyckeltal kan ”ljuga” om verkligheten, fler undersökningar behövs. TTT bygger på observationer i biblioteksrummet, vad gör besökarna? En kompletterande bild framträder.

Hinder för biblioteksplaner Okunskap om lagen Befogenhet Strategiska politiker Styrkort Biblioteket – en kvinnofråga? Olyckliga omständigheter Abstrakt innehåll, på verkar relevansen

Skolbiblioteksundersökning pågår Undersökningen avser bemanningstimmar, INTE öppet timmar Antalen svar är 3 373 st Gruppen 1- 19 timmar är ca 36-37 % av alla svarande, medelvärdet för bemanningen är 6 timmar i veckan. Gruppen o timmar bemanning uppgår till ca 36-37 % av alla svarande. I diagrammet är båda dessa undergrupper hopslagna till en gemensam, 0 -19 timmar per vecka.

31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka Skolbiblioteket på Ryska skolan. Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame Skolbiblioteket på Böskolans friskola Skolbiblioteket på Nordhemsskolan Skolbiblioteket på Fjällskolan Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM Backegårdsskolan biblioteket Samskolans bibliotek Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy. Skolbiblioteket på Rambergsskolan Skobiblioteket på Sjumilaskolan Skolbiblioteket på Flatås G- lasser Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2 Skolbiblioteket på Backatorpsskolan Gårdstensskolans skolbibliotek Skolbiblioteket på Eriksboskolan Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9 Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan Skolbiblioteket på Bergums skola F 9 Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9 Skolbiblioteket på The English School Gothenburg Hallenskolans bibliotek Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan Katrinebergsskolans bibliotek

Sammanställning december 2014 115 kommuner med giltig plan (40 %) 29 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012, 2013) (10%) 130 kommuner har en plan äldre än 2011, eller ingen plan alls. (45 %) 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %) Prop 2012/1:147 s. 42 Trots bristerna i efterlevnaden av lagens bestämmelser har arbetet med biblioteksplaner lyft upp biblioteksfrågorna till diskussion i många kommuner och landsting på ett sätt som ha varit poitivt för biblioteksutvecklingen. T.ex. skrev Upplands Väsby kommun: viktig del i att förtydliga planering, målsättning och en metod för att lyfta biblioteksfrågor.

Västra Götaland 2014-12-01 11 kommuner med giltig plan (23 %) 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012, 2013) (4 %) 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller ingen plan alls. (63 %) 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %) 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan 2 kommuner har plan under revidering (V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)

Frågor? elisabet.ahlqvist@kb.se cecilia.ranemo@kb.se Här kan man hämta statistik: http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/ http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/ http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____340487.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=true