MORIA: Immanuel Kant

Immanuel Kant (1724-1824) Epistemologi Metafysik Den goda/fria viljan Det kategoriska imperativet

Humes påverkan Underminerandet av naturvetenskapen Induktion och kausalitet Känslor som grund för moralen Förnekandet av fri vilja

Kants kopernikanska revolution Humes skepticism underminerade naturvetenskapen Induktionsproblemet och förnekandet av kausalitet Grunden för empiricism är att vi genom att studera världen får kunskap om den Kants vändning: genom att studera villkoren för vår kunskap kan vi få reda på vad vi kan säga om världen Dvs Världen styr inte hur vi upplever den utan vår kunskapsapparat styr hur vi upplever världen

Lite kunskapsteoretiska begrepp Analytiska sanningar: begreppslig sanning (triangel har tre sidor, ungkarlar är ogifta) Syntetiska sanningar: icke-analytisk sanning A priori sanningar: något vi kan veta utan hjälp av erfarenhet A posteriori sanningar: något vi vet i kraft av erfarenheten Analytisk a priori Syntetisk a posteriori Kants nyhet: Syntetisk a priori

Kants position Empirism: vi kan bara få kunskap genom våra sinnesintryck Rationalism: vår källa till kunskap är förnuftet och den är oberoende av erfarenhet Hume: vi kan inte få kunskap om kausalitet via sinnesintryck (a posteriori) Kant: Våra sinnesintryck organiseras av vår förståelse i enlighet med tolv kategorier (kausalitet, nödvändighet, enhet)

Hur kunskap kommer till Noumenal värld (tinget-i-sig) Fenomen Åskådningsformer Förståelsekategorier Om fenomenvärlden kan vi ha kunskap Om världen-i-sig kan vi ingenting veta

Moralomdömen och syntetiskt a priori Erfarenheten ger oss inte moralisk kunskap utan endast kunskap om hur saker och ting är. (inte a posteriori) Moralomdömen är inte analytiska eftersom vi inte kan avgöra moralfrågor genom att analysera begrepp Alltså: syntetiskt a priori

Den goda viljan ”It is impossible to conceive anything at all in the world, or even out of it, which can be taken as good without qualification, except a good will”

Alternativ till den goda viljan Konsekvenser? Vi kan inte styra över konsekvenserna och vissa handlingar är berömvärda trots dåliga konsekvenser Vissa mål som t.ex. lycka, hälsa osv? Dessa mål kan nås på klandervärda sätt Motiv? Motiv kan vara ovilllkorligt goda och är vad vi kan kontrollera

Vilka motiv är goda? (1) Varje handling har en maxim – en princip för handlingen (i formen av en lag) Våra känslor – inklinationer – kan få oss att handla Om jag bestämmer mig för att spela tv-spel för att jag vill det är principen för min handling: ”spela tv-spel när jag vill spela tv- spel” Känslor är moraliskt opålitliga: sympati mot de som inte förtjänar det kan få oss att handla orätt

Vilka motiv är goda? (2) Vilka alternativ till finns det till inklinationer? Handla för pliktens egen skull Handla enligt våra inklinationer i strid med den moraliska lagen Handla enligt våra inklinationer i enlighet med den moraliska lagen Handla enligt den moraliska lagen för att det är vår plikt Endast den senare typen av handling har moraliskt värde Den moraliska personen agerar i enlighet med generella principer

Hypotetiska och kategoriska imperativ Hypotetiska imperativ: om du vill uppnå x så gör y Ex. om du vill vara mätt, ät mat! Kategoriskt imperativ: gör x! Den moraliska lagen är syntetiskt a priori. Utmärkande drag för förnuftet: Universalitet Nödvändighet Motsägelsefrihet

Det kategoriska imperativet Det finns endast ett kategoriskt imperativ!? Formula of Universal Law: Handla bara enligt en maxim som är sådan att du samtidigt kan vilja att den blir allmän lag. Hur kan ett kategoriskt imperativ ge oss några skyldigheter? - De maximer kan upphöjas till allmän lag är tillåtna. - De maximer som inte kan upphöjas till allmän lag är förbjudna (och ger oss skyldigheter). Alltså: Maximerna för våra handlingar måste testas en rationell person kan vilja att maximen för en viss handling upphöjs till allmän lag (naturlag) i en värld där vi själva existerar.

Använd imperativet! 1) Formulera en maxim: Jag ska ljuga för att få pengar 2) Formulera en allmän lag på basis av maximen: Var och en som behöver pengar ska ljuga 3) Föreställ dig en värld där den allmänna lagen efterlevs som en naturlag: En värld där alla som behöver pengar ljuger för att få pengar För att maximen ska vara god måste man kunna upphöja den till allmän lag utan att den genererar en motsägelse.

Tre typer av motsägelser Praktisk motsägelse: Maximens effektivitet skulle undermineras givet att den universaliserades. Logisk motsägelse: Att upphöja maximen underminerar möjligheten att avge löften, vilket gör maximen omöjlig att föreställa sig. Teleologisk motsägelse: Falska löften strider mot naturen hos löften, dvs., tillit och samarbete.

Perfekta och imperfekta plikter Perfekt plikt: Uppstår från maximer som inte kan upphöjas till allmän lag (contradition in conception test). Ex. Lögn – det är därför absolut fel att ljuga! Imperfekt plikt: Uppstår från maximer vi kan upphöja till allmän lag utan motsägelse, men ändå inte kan vilja (contradiction in the will test). Ex. Hjälpa andra och förverkliga sina talanger.

Formula of humanity Handla så att du alltid behandlar alla rationella varelser, oavsett om det är dig själv eller någon annan, som ett mål i sig och aldrig enbart som ett medel. Att respektera någon som en rationell varelse medför bland annat att respektera hennes val vad gäller liv och handlingar. Utesluter tvång och bedrägeri Om alla människor behandlar varandra som mål kommer detta leda till ändamålens rike där människor tillsammans funderar på vad man bör göra

Formula of autonomy Formen hos Formula of Universal Law och innehållet i Formula of Humanity implicerar en tredje formulering av det kategoriska imperativet. Formula of Autonomy: Handla alltid på ett sådant sätt att vi kan se oss själva som stiftandes universella lagar genom våra maximer. Att följa principen ovan är att se sig själv som lagstiftare i ändamålens rike.

Heteronomi och autonomi Heteronomi: Att göra som lagen därför att det främjar något av våra syften (att undvika straff). Autonomi: Att göra som lagen säger vi accepterar lagen När vår motivation är heteronom binds vi av något utanför oss själva (till detta räknas även våra önskning). För att handla moraliskt måste vi vara autonoma. För att moralen ska få bindande kraft måste vi fritt stifta våra lagar. Om moralen existerar (ska kunna binda oss) måste vi kunna handla och motiveras autonomt (”bör” implicerar kan).

Är vi autonoma? Våra inklinationer (heteronomt handlande) är underkastat naturlagarna och som sådant strikt determinerat För att viljan ska vara fri måste den styra sig själv, den måste ha sin egen lag. Frihet är alltså att styras av morallagen som är sitt eget ursprung Den fria viljan hör hemma i noumalvärlden och inte fenomenvärlden