Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Vad är språk och kunskapsutvecklande arbetssätt? Forskning visar att kommunikativ, flerstämmig undervisning där man fokuserar på språkets roll i alla ämnen är gynnsamma för alla elever och högst nödvändig för flerspråkiga elever. “Om alla lärare har en medvetenhet om språkets betydelse för lärandet och verktyg för att på bästa sätt möta elevernas behov, har fler elever möjlighet att nå de kunskapskrav som kursplanerna ställer. För att utveckla skolan till en språk- och kunskapsutvecklande miljö krävs att alla bidrar på olika sätt” Ur Greppa språket s. 133. © Linda Ellinore Lindberg

Språkinriktad ämnesundervisning LÄSA Vilka texter läser eleverna? Språkliga och kulturella hinder i läsningen? Kan texterna göras mer åtkomliga för eleverna? SKRIVA Texttyper? Är skrivuppgifterna relevanta och i vilka sammanhang används de? TALA Vilka talspråkliga krav ställer läraren? LYSSNA Lyssningsövningar? Vardagssamtal eller faktainhämtning. Reciprok inlärning? Hur ska vi få eleverna att nå målen i alla ämnen? Vilka strategier kan användas? Hur tar läraren dem enklast vidare i den egna kunskaps- och språkutvecklingen? Uppgifter till presentationen är i huvudsak hämtade från Skolverkets hemsida. (Pauline Gibbons) och boken Greppa språket- Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet © Linda Ellinore Lindberg

Alla ämnen är ansvariga för elevers språkutveckling Att tillägna sig ämneskunskaper förutsätter tillgång till ett specifikt fackspråk och varje nytt ämne har ett karakteristiskt språk. Både den språkliga utvecklingen och ämneskunskaper bör hamna i centrum, menar forskare. (skolverket.se) © Linda Ellinore Lindberg

Vad bör göras? Varje skola bör hitta sätt att följa upp elevernas språkutveckling, skapa strategier för språkstöd samt presentera en plan för lärarnas kompetensutveckling inom språk- och begreppsutveckling. Boken Språkinriktad undervisning behandlar språkrelaterade didaktiska frågor som ämneslärare kan stöta på när de arbetar med flerspråkiga elever. Poängen är att alla lärare aktivt måste arbeta med elevers språkutveckling. Det menar de två nederländska forskarna Maaike Hajer och Theun Meestringa. De säger vidare att om man inte utvecklar språkkompetenser och kunskaper är det ytterst svårt för elever att uppnå kunskapsmålen. © Linda Ellinore Lindberg

Många svenska skolungdomar har annat modersmål än svenska. Merparten av alla elever i skolan är i behov av regelrätt språkstöd. Nästan alla elever är i behov av stöd i det mer specifikt akademiska språket och fackspråket som de i många fall inte möter mer än i skolans värld. Lösning: En kontextrik och kommunikativ undervisning som synliggör, konkretiserar och stimulerar till ifrågasättande och eget tänkande. © Linda Ellinore Lindberg

Inte sänka kraven på undervisningen Forskarna Hajer och Meestringa säger att lärare tenderar att inte bara sänka kraven eller förväntningarna på flerspråkiga elever utan även sänka undervisningsnivån för dessa elever – vilket är kontraproduktivt. © Linda Ellinore Lindberg

Språkpolicy Forskarna förespråkar istället ständig kunskapsmässig stimulans som omfattar att elever i ämnets kontext möter relevanta begrepp och språklig stimulans. Lärare bör ge formativ respons både på skriftliga och muntliga arbeten. Forskare förordar införandet av en språkpolicy på skolor runt om i hela Sverige. © Linda Ellinore Lindberg

Didaktiska förslag För att utveckla elevernas språk krävs en helhetssyn på skolans inre arbete och förståelse för elevernas förutsättningar. Centralt, enligt forskare, i detta arbete är: undervisningen ska utveckla elevernas kunskaper i akademiskt språkbruk. Lärare bör utnyttja olika språk och erfarenheter i undervisningen för att öka elevers motivation och självförtroende. Undervisningen bör börja i elevernas förförståelse och med utgångspunkt i den utveckla lärandet - genom språket för att nå målen. Lärarna ska skapa kommunikativa lärandemiljöer med tydliga instruktioner och vägledning. Lärarna ska ge varierade former av stöd, auditivt och visuellt. Eleverna ska därmed erbjudas att visa vad de kan på olika sätt. Lärarna ska använda olika typer av läromedel som kan hjälpa dem att kontextualisera och begripliggöra abstrakta fenomen. (källa: Vanja Lozic, skolverkets hemsida, ur boken Språkinriktad undervisning) © Linda Ellinore Lindberg

Språkutvecklande verktyg Lässtrategier Skrivstrategier SIOP - ett verktyg för att planera, skapa struktur och utvärdera. Cummins fyrfältare BfL - vad kan jag idag och vad behöver jag för att ta nästa steg? © Linda Ellinore Lindberg

Lässtrategier Barbro Westlund skriver i Att undervisa i läsförståelse Fyra strategier: Att kunna förutspå och ställa hypoteser Att kunna ställa frågor på texten Att kunna reda ut otydligheter (exempelvis svåra ord) Att kunna sammanfatta texten och ringa in det viktigaste. När det gäller läsförståelse så handlar det om att som läsare våga “läsa mellan raderna” och att utifrån den egna erfarenheten våga tolka innehållet. © Linda Ellinore Lindberg

Att skriva & läsa den genrerpedagogiska cirkelmodellen En didaktisk modell för en styrd läs- och skrivutveckling som utvecklats av de australiensiska forskarna Joan Rothery och Jim Martin, s 88-89 Greppa språket. 1. Bygga upp kunskap om ämnesområdet. 2. Studera texter inom genren för att få förebilder 4. Skriva en Individuell text. 3. Skriva en gemensam text © Linda Ellinore Lindberg

Cummins fyrfältare 2. Uppgifter som är kognitivt krävande. Eleven har fortfarande stöd i kontexten. 3. Uppgifter som är kognitivt krävande. Eleven har inget stöd i kontexten. Kognitivt krävande Stöd i kontexten Inget stöd i kontexten 1. Uppgifter som är kognitivt enkla. Eleven har stöd i kontexten. (Uppgifter som är kognitivt enkla. Eleven har inget stöd i kontexten.) Kognitivt enkel © Linda Ellinore Lindberg

SIOP & Monroe SIOP- Sheltered Instruction Observation Protocol Byggande av bakgrund Begripligt utflöde Strategier (nå språkliga mål) Interaktion Tillämpning av exempelvis olika språkliga färdigheter (läsning, skrivning, lyssna och tala) Lektionsförfarande - vilka uppsatta mål nås? Återkoppling och utvärdering Ur Catrine Bachmanns examensarbete, Språket - en nyckel till skolframgång, Göteborgs universitet Monroes lektionsmoment 1. Starter. 2. Genomgång av delar av hemarbetet. 3. Genomgång av lektionsmålen. (vad skall vi göra idag?) 4. Undervisning enligt lektionsmålen. 5. Eleverna bearbetar det som gåtts igenom under punkt 4. 6. Gemensam återkoppling. 7. Eleverna fortsätter bearbeta det som gåtts igenom. 8. Gemensam återkoppling och vid behov ytterligare undervisning. 9. Återkoppling till lektionsmålen. (& språkmålen (mitt tillägg) (vad har vi gjort idag?) 10. Eventuell återkoppling till skolverkets kursmål. 11. Hemarbetet preciseras. © Linda Ellinore Lindberg

Dylan William Bedömning för lärande BFL i undervisning – en metodöversikt 1 Tydliggöra mål och kriterier för framgång 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3 Återkoppling som för lärandet framåt 4 Aktivera eleverna som lärresurser för varandra (Olga Dysthes lärarassistent) 5 Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess © Linda Ellinore Lindberg

Pauline Gibbons fem steg att öka språkmedvetenheten i ämnesundervisning Hur ser elevernas förkunskaper ut? Hur ser elevernas språkbehärskning ut? Läraren bör klargöra vilket språk som är centralt för det arbetsområde som klassen ska arbeta med. Vilket språk behöver eleverna för att kunna delta aktivt? Välj ut det språk du vill fokusera på. Vad är realistiskt och rimligt? Lägg förutom lektionsmål även upp språkmål för kursen. Välj aktiviteter efter valt fokus. Utvärdera. Ta reda på vad eleverna har lärt sig vid avslutad kurs. Vilka kursmål visade eleverna att de uppnått och hur? Vilka hinder mötte undervisningen? © Linda Ellinore Lindberg

The big five * De fem viktigaste förmågorna i styrdokumenten enligt Göran Svanelid, lektor på lärarutbildningen i Stockholm. Analysförmåga Beskriver orsaker och konsekvenser. Föreslår lösningar. Förklarar och påvisar samband. Ser utifrån och växla mellan olika perspektiv. Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar. Kommunikativ förmåga Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter. Framföra och bemöta argument. Redogöra, formulera, resonera och redovisa Metakognitiv förmåga Tolka. Värdera. Ha omdömen om. Reflektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Avgöra rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva. Förmåga att hantera information Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Skilja mellan fakta och värderingar. Avgöra källors användbarhet och trovärdighet. Begreppslig förmåga Förstå innebörden av begreppen. Relatera begreppen till varandra. Använda begreppen i olika/nya sammanhang. © Linda Ellinore Lindberg

Betydelsefullt för ett framgångsrikt arbete: “Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling.” Lgy 11 Skollagen kräver att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebär att kraven ökar på forskningsanknytning och systematiskt kvalitetsarbete. Koppling till elevers resultat och måluppfyllelse långsiktighet delaktighet tydliga och få mål förankring i organisationen kollegialt lärande istället för individuella insatser Inspirationssidor: Skolverkets hemsida Skolverkets youtube-kanal NCS, Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling. © Linda Ellinore Lindberg

Vad säger EU? © Linda Ellinore Lindberg Åtta olika nyckelkompetenser använder EU och OECD när de belyser vad varje medborgare behöver för att klara sig väl, och vilka kompetenser och förhållningssätt varje land i ett längre perspektiv antas behöva för att utvecklas hållbart samt stärka sitt humankapital. De åtta nyckelkompetenserna Kommunikation på modersmålet Kommunikation på främmande språk Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens Digital kompetens Lära att lära Social och medborgerlig kompetens Initiativförmåga och företagaranda Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer “The only skill of the twentyfirst century is the skill of learning how to learn” — Dylan Wiliam, Institute of Education University of London © Linda Ellinore Lindberg

Exempel på tydlig planering © Linda Ellinore Lindberg

Mål för ett språkutvecklande arbetssätt: Mål för skolans språk-, läs- och skrivutvecklare: Arbetet ska inte bli beroende av enskilda personer - utan språk-, läs- och skrivutvecklare måste få ett övergripande ansvar för arbetet i kommunen eller i en utbildningskoncern. Ett långsiktigt arbete för att säkra bred och specifik kompetens - stöd inom forskningen. Viktigt att lyfta forskning och litteratur inom området samt ordna pedagogiska samtal och diskussioner. Följa upp och kartlägga verksamhetens förutsättningar, genomförande och resultat. Det handlar om att samla in, dokumentera, sammanställa saklig, kvalitativ och kvantitativ information. Varje elev har en unik erfarenhet - ingen är en annan lik - utnyttja det. Reciprok undervisning - lära av varandra Lektionsmål och språkmål veckans ord- språklig stimulans LITTERACITET - läs- och skrivkunnighet som även inkluderar symboler, berättande och bilder. kvalitetssäkra undervisningen Ställa sig frågan varför gör läraren på ett visst sätt? Varför väljer man en specifik text? Vad kan den lära eleven? © Linda Ellinore Lindberg