Samråd Branaflon

Samråd Dagordning  Presentation av ärendet  Genomgång av samrådsunderlaget  Diskussion om vidare arbete

Bakgrund till varför Jämtkraft kommer ansöka om bearbetningskoncessioner Långsiktigt säkra tillgång på bränsle Torv är ett bränsle som inte konkurrerar med skogsindustrin Torv har goda ”panntekniska” egenskaper Jämtkrafts nuvarande koncessioner, Ope-Brynjeflon och Brunnsmyrsflon, börjar ta slut

Bränslemix i Östersunds fjärrvärme

Dagens bränslemix

Lokalisering Östersunds kommun, Jämtlands län. 3,3 mil öster om Östersund, norr om väg 87. Branaflon har 9 fastigheter. Närmsta bebyggelse finns ca 150 km från produktionsytan, skyddszon upprättas. Ca 390 m till närmsta bebyggelse i Brana, skyddszon upprättas.

Branaflon Ingen verksamhet bedrivs idag. Tydliga spår av tidigare påverkan i form av dikning. Klass 3 i våtmarksinventering (vissa naturvärden). Planerad verksamhet ligger inte inom något skyddat område såsom djur- och växtskyddsområden, kulturreservat, naturreservat eller nationalpark. Övre delen fastställt som riksintresse kulturmiljövård, rennäring (Länskartor)  Enligt Samtingets kartverktyg gäller riksintresset byn Jovnevaerie. Liten historisk yta markerad på övre delen av myren, brott/täkt (Skogens pärlor).  Historisk yta öster om myren, bytomt/gårdstomt.  Nyckelbiotop barrskog öster om myren.

Recipient - Stråflon Branaflon är belägen i ett myrkomplex utan någon given recipient. Tre utlopp på mossens södra del, ett utlopp i öster och två utlopp i väster. Närmst belägna sjöarna kring Branaflon, med ett avstånd på 1,5 till 5,5 km, är Nästsjön (sydväst), Sännsjön (öst), Ösjön (sydöst) och Östersjön (nordväst). Alla sjöar håller god ekologisk status. Nästsjön, Östersjön och Sännsjön håller god kemisk status (Ösjön ej klassificerad).

Planerad verksamhet Energitorv, tillstånd för 25 år. Preliminärt koncessionsområde är ca 193 ha. Preliminär produktionsyta är ca 120 ha. Avverkning, sedimenteringsdammar samt kant- och tegdiken anläggs. Avståndet mellan tegdikena blir 20 m och ca 1,25-1,5 m djupa. Ca 3 år efter påbörjat arbete kan produktionen starta.

Planerad verksamhet Harvtorvsmetoden eller frästorvsmetoden. o Ca 1 dm av mossens lager kommer att harvas/fräses upp årligen. Årlig medelproduktion på ca m 3 torv. Maximalt m 3 torv per enskilt år. Torvskördning: maj-augusti. Arbetstider: Dygnets ljusa timmar, alla dagar. Jordbrukstraktorer samt last- och grävmaskiner med olika specialutrustningar.

Miljöpåverkan Förändring av landskapsbilden och biotopförändringar. o Vid efterbehandling skapas förutsättningar för nya livsmiljöer. Förbrukning av Sveriges torvlager. o Tillväxten ca fem gånger så stor som uttaget. Minskad möjlighet för omgivningen att beträda området exempelvis för bärplockning eller jakt.

Damm och lukt Damning kan förekomma vid bärgning och vid transport. Daglig okulärkontroll. Transport sker med täckta ekipage. Verksamheten kommer inte att ge upphov till någon utmärkande lukt.

Buller Buller kan uppstå vid bärgning av torv, avblåsning av maskiner samt vid transporter. Buller inom anläggningen kan jämföras med vanlig jordbruksverksamhet. Bullerutredning kommer att genomföras av extern konsult.

Emissioner Vid bildning av torvmarker lagras kol. Samtidigt avges kol i form av metan och koldioxid. Tidigare påverkade torvmarker avger mer CO 2 än opåverkade. Utsläpp från arbetsmaskiner och transportfordon. Begränsas genom användande av ny teknik. Val av efterbehandling har stor betydelse för samlade utsläpp.

Transporter Antalet ekipage beräknas uppgå till cirka 550 per år. Kampanjkörningar i huvudsak att ske under september-april, mellan kl Enskild skogsväg används för anslutning till väg 87.

Vatten Ytterdike avgränsar området och omhändertar produktionsvatten. Sedimentationsdammar anläggs vid varje utlopp.  Dammarna förses med länsar.  Överfall för att bromsa och syresätta. Regelbundna vattenprovtagningar enligt kontrollprogram (tre gånger per år). Referensprov tas våren 2012 för större kontroll.

Kemikalier och avfall Begränsad mängd kemiska produkter, främst drivmedel. Miljögodkänd tank. Kemikalier ska förvaras inlåst. Begränsad mängd avfall.

Risker Brand kan uppstå t.ex. från gnistor från maskiner eller i stackad torv. Skyddsåtgärder: o Årlig utbildning i brand- och säkerhetsföreskrifter o Omfattande brandutrustning o Torvbärgning avbryts vid starka vindar o Sedimentationsdammar som branddammar Läckage av kemikalier. Skyddsåtgärder: o Miljögodkänd tank o Förvaras inlåst o Absorptionsmaterial

Efterbehandling Samråd med markägare och Länsstyrelsen. Geologer, biologer, landskapsarkitekter gör fältbesök. Länsstyrelsen beslutar om efterbehandlingsmetod. Området städas av och jämnas ut. Successivt efterbehandling. Våtmark, skogsodling, betesmark, infiltrationsdamm, golfbana etc.