Vattendirektivet Vattenförvaltning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Yttermalung Idre En dag om VATTEN. Dalälven  Dalälven avvattnar ett markområde ca. 6,5% av Sveriges yta.  Avrinningsområdet omfattar fjäll, skogar och.
Advertisements

Miljökonsulter. Som förstår uppdraget.
Tvärvillkor Vanligaste bristerna 2009 Larm i stallar m.m. om djurskydd Nya tvärvillkor 2011 Livsmedelssäkerhet Bevattningsregler.
Vattenförvaltning (“Vattendirektivet”)
”Vattenlagar” och aktörer
Från Allgunnen till Hertta VISS och öppna API:er Niklas Holmgren Workshop 25 april kring webbtjänster inom vatten SLU Uppsala.
Sveriges miljömål Sveriges riksdag har satt upp miljömål för en hållbar samhällsutveckling. Målen styr miljöarbetet i Sverige. De visar vägen till ett.
Miljöanalys.
Samverkan kring vattenfrågor och kommunernas roll
Kulturmiljöfrågor i PBL
Hur mår våra vatten? Anette Björlin och Uwe Stephan
EU:s ramdirektiv om vattenpolitik
PRIVATJURIDIK Lagar och andra rättskällor, kap 3.
Restaurering och Miljöbalken (MB) Magdalena Lindberg Eklund (vattenverksamhetsgruppen på Länsstyrelsen) Vad är vattenverksamhet? Måste man söka tillstånd?
Magnus Edström Vattenhandläggare Miljöenheten/Länsstyrelsen
Pelle Grahn, Miljösamråd, En samlande kraft! Vad är VISS?
Vattenförvaltningens kvalitetsfaktorer som indikatorer i miljömålsuppföljningen Smidigt uttag från en databas: VISS Ingen ytterligare bearbetning av materialet.
Mellan land och hav – vattenförvaltning i kustzonen
Tillsynsvägledning enligt Miljöbalken
VattenInformationsSystem Sverige - VISS
Mark- och miljööverdomstolen dom den 24 januari 2012 i Mål M
Internationell och svensk miljörätt – systemet i stort
Strandskydd och miljöpolitik
Fritidsanläggning i Figeholm Några tankar kring The Circle Resort Jag kommer i kväll att kort och översiktligt diskutera kring: Anläggningens miljökonsekvenser.
Vattenmyndigheten för Södra Österjöns vattendistrikt
Tillsynsplan Gällivare kommun
Vattenförvaltning Återkopplingsmöte Bo Sundström.
MKB-processen i infrastrukturprojekt
Vattenförvaltning / vattentjänster som möjlighet en fråga om utveckling, ekonomi och samverkan Vattenstämman den 15 maj 2012 Peter Sörngård.
Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten
Översyn av det utvidgade strandskyddet Västra Götalands län.
Juridikgenomgång Miljö- och hälsoskyddsnämndens överläggning den februari 2015.
Mörrumsån – från början
Hänt och timat inom Vattenförvaltningen Martin Larsson Vattensamordnare/ Vattenmyndigheten 23 september 2010.
På gång inom EU Barbro Näslund-Landenmark, MSB. Allmänt Ny organisation, nya arbetsgrupper i kluster, nytt arbetsprogram Resultat av Blueprint-arbetet.
Vad är metadata? Data som beskriver data.
Den framtida vattenförvaltningen och Nya Greppa Näringen Falkenberg Björn Sjöberg Västerhavets vattendistrikt.
Tillsyn efterbehandling en introduktion till tillsyn över efterbehandling av förorenade områden.
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1/9 Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling av förorenade områden.
Vattenförsörjningsplaner
Utökning av nitratkänsliga områden Under 2011 kommer troligtvis det nitratkänsliga området att utökas för att i större grad ta hänsyn till statusklassningen.
Miljömålen Linda Tollemark
Exempel från MKB 2012 Sökande: ”Emil Svenssons trä och skrot”.
Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten Tfn: Mobil: E-post.
Lantbrukets hänsyn vid stallgödselspridning Johannes Eskilsson Regelenheten, Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket
Samarbeten  Samarbetsgrupp – Uppsala, Örebro, Stockholm  Gör riskkartorna, texterna och tabellerna samordnat  Nätverk mellan de 5 samordnande länsstyrelserna.
Miljökvalitetsnormer för vatten
Vattendirektivets roll i tillsynen av miljöfarlig verksamhet Pardis Pirzadeh Ansvar: Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljömål. Finns på: vattenstrategiska.
Vattenförvaltning och vattenrådens roll
1 Vindkraft och PBL Svårigheterna i de nya reglerna avseende detaljplan och bygglov.
Länsstyrelsensinformation vid Länsträffen i Skinnskatteberg Länsstyrelsens information vid Länsträffen i Skinnskatteberg  Personalförändringar på Miljöenheten.
Nya regionala miljömål för Västra Götaland. Miljömålsarbetets styrgrupp (Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och VGR) har beslutat att vi behöver regionalisera.
Vattenverksamhet Miljöbalken, 11 kap. Evgenia Pavlovskaia Juridiska Fakulteten, Lunds Universitet
Länsstyrelsen i Stockholm Avdelningen för miljö Miljödirektör Göran Åström Enheten för miljöskydd Industri VA & Avfall, v.skydd Vattenverksamhet Kemikalier.
Beslut: Frågan om länets deltagande och agerande tas upp för diskussion och beslut på VAS-rådet ……. och lyfts därefter till KSLs samhällsbyggnadsberedning.
Anette Björlin Beredningssekretariatet för vattenförvaltning Miljöanalysenheten Länsstyrelsen i Stockholms län.
REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM.
Vattenförvaltning Återkopplingsmöte
Kyrkliga kulturminnen ny vägledning och nya föreskrifter
Miljökvalitetsnormer vatten
Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden
Smidigt uttag från en databas: VISS
Regional årlig uppföljning Grundvatten av god kvalitét lyncmöte 8 sept
På gång hos Vattenmyndigheterna
Vattenförvaltning Återkopplingsmöte
Naturvårdsverkets roll - åtgärdsprogram
Kontroll av luftkvalitet: den nya lagstiftningen och Luftguiden
Miljöbalken SFS 1998:808.
Vattendirektivet Vattenförvaltning
Regional årlig uppföljning Ingen övergödning 2018 Skypemöte 11sept Emilie Vejlens, RUS och Länsstyrelsen i Gotlands län Emmelie Johansson, Enheten för.
Presentationens avskrift:

Vattendirektivet Vattenförvaltning Är implementerat i svensk lagstiftning genom: Miljöbalken 5 kap. (om miljökvalitetsnormer) I Förordningen (SFS 2004:660) om kvaliteten på vattenmiljön I föreskrifter från Naturvårdsverket och SGU I länsstyrelsernas författningssamlingar PBL, 2 kap… Vattenförvaltning

www.viss.lansstyrelsen.se VISS Vatteninformationssystem Sverige I VISS finns kartor över alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. För dessa vatten kan du bland annat hitta information om: VISS, Vatteninformationssystem för Sverige är en databas som har utvecklats av vattenmyndigheterna och länsstyrelserna.

VISS Statusklassning. Bedömning av hur vattnet mår. Miljökvalitetsnormer. Bestämmelser om kraven på kvaliteten i vattnet. Miljökvalitetsnormer är styrande för myndigheter och kommuner när de tillämpar lagar. Miljöövervakning. För att ta reda på hur vattnet mår, tas olika prover vid utpekade platser, så kallade mätpunkter/stationer. Rapporteringen till EU VISS kan användas för att få reda på vilken statusklassning vattenförekomster har och vilka miljökvalitetsnormer som har beslutats för vattenförekomsterna. Det går också att få reda på vilka miljöprover som har tagits vid olika vattenförekomster. Informationen i VISS används även vid rapportering till EU:s rapporteringsportal, WISE (Water Information System for Europe.)

Det går att söka efter en vattenförekomst i sökfältet, här i exemplet är det Lilla Värtan (visas med blå pil), i Stockholms län. Det går också att söka vattenförekomster eller övrigt vatten via fliken karta till höger om startfliken som är gulmarkerad på denna bild och visas med röd pil.

Det exempel som visas är Lilla Värtan som är en vattenförekomst i övergångszon (där sötvatten och brackvatten möts). På första sidan om vattenförekomsten finns en rubrik som talar om vad det är för status i vald vattenförekomst. Status är ett förhållande mellan hur det borde vara och hur det ser ut idag. Det är alltså inte samma sak som tillståndet i vattenmiljön. Nedanför finns en rubrik som heter Riskbedömning. Inför varje sexårscykel ska en kartläggning och en s k riskanalys genomföras som säger hur prognosen är för vattenförekomsten inför målåret 2015 , 2021 eller 2027. Finns det risk för att status kan komma att försämras om inga åtgärder genomförs? Nästa rubrik är vilka Miljökvalitetsnormer som gäller för vattenförekomsten. När ska vattenförekomsten ha nått målet och vilket kvalitetskrav är det som gäller? I detta fall handlar det om ekologisk potential eftersom Lilla Värtan är en kraftigt modifierad vattenförekomst. En kraftigt modifierad vattenförekomst är en ytvattenförekomst som till följd av en mänsklig verksamhet på ett väsentligt sätt har ändrat sin fysiska karaktär och det skulle kosta mer för både samhället och naturen att återställa vattenförekomsten till ett förindustriellt, ursprungligt stadium än att fortsätta bedriva verksamheten som orsakat modifieringen, t.ex. en hamn eller en stor vattenkraftverksanläggning.

Under rubriken miljökvalitetsnorm följer rubriken Statusklassning och sedan Miljöproblem. Miljöproblemen är indelade i flera kategorier, nämligen försurning, övergödning, miljögifter, främmande arter, vattenuttag, flödesförändringar, kontinuitetsförändringar och morforlogiska förändringar. Gå längst ned på första sidan och klicka på Visa allt (blå pil). Det kommer att ge dig möjlighet att ta reda på exakt vilka provtagningar som gjorts och vad man har baserat klassningarna på. Du kommer även att finna länkar till rapporter med rådata. Skulle det t.ex. saknas uppgifter om miljögifter och du håller på att hantera ett tillstånd för miljöfarlig verksamhet med utsläpp till vatten, kan det finnas anledning att begära provtagning på åtminstone de prioriterade ämnena som är gränsvärdesnormer (kemisk status). Hör efter med beredningssekretariaten om senaste vägledning eller uppdatering när gäller de prioriterade ämnena, särskilt prioriterade ämnena (sådan ämnen som helt ska upphöra inom den europeiska gemenskapen och de så kallade särskild förorenande ämnena (SFÄ).

Här (se blå pil) finns information om att screening har genomförts (provtagning vid vissa källor utifrån misstänkt läckage) och en länk till underlagsrapporten som kan beskriva mer utförligt hur ämnet förekommer i vattenmiljön. Underlagsdata kan du ofta finna under rubriken Statusklassning, du klickar på förstoringsglaset under rubriken Visa bedömning (se röd pil).

Här har en rapport tagits fram om en screening som genomförta för organiska miljögifter inom Sverige.

Ett annat exempel är Kobbfjärden som är en kustvattenförekomst

Klicka på förstoringsglaset under rubriken Visa bedömning för att få fram länk till underlagsinformation. Om det saknas, finns oftast en hänvisning till ansvarig länsstyrelse och kontaktuppgifter. Eftersom det är sämst som styr när man gör statusbedömning, kan det vara intressant att läsa bedömningstexten för att få reda på vad som var utslagsgivande. Om det inte finns information om det, kontakta ansvarig handläggare på länsstyrelsen (förmodligen någon på beredningssekretariatet).

Här, under rubriken Referenser som stöd för motiveringen, kan man länka sig fram till filen som beskriver hur statusklassningen ser ut för Kobbfjärden, en rapport från Stockholms universitet. Blå pil till höger markerar själva filen.

Detta är en bild ur själva underlagsrapporten för statusklassning av näringsämnen för kustvattenförekomsten Kobbfjärden.

Det går även att söka sig fram till en vattenförekomst via karta Det går även att söka sig fram till en vattenförekomst via karta. Då markerar du förstoringsglaset med ett plustecken, och markerar det område du vill förstora i kartbilden (se röd pil, ovan). När du har zoomat in så långt du vill kan du trycka på tankebubblan med ett ”i” som söker information vid just den punkt som du klickar på (röd pil, nedan). Du kan välja att aktivera eller avaktivera olika lager med information, t.ex. miljöproblem, vattenuttag och kontinuitetsförändringar som i bilden.

Här visar exemplet sökresultat för Inre Ålöfjärden, hamnverksamhet samt en länk till själva vattenförekomsten. VISS är kopplat till länsstyrelsens WebbGIS.

Det går även att göra uttag med information om vilka parametrar som har använts i statusklassificeringen exempelvis. Då markerar du fliken Uttag på startsidan, se röd pil.

Välj vilken typ av export du vill göra, t. ex Välj vilken typ av export du vill göra, t.ex. information om miljökvalitetsnormer (se röd pil) och vilka miljöproblem som föreligger och ligger till grund för klassificering och beslut.

Sedan fyller du i ifall du vill ha en vattenförekomst eller övrigt vatten (eller både och) samt vilken lokal (distrikt, län, kommun, delområde eller huvudavrinningsområde…) Välj exportformat till excelfil och tryck på exportera!

Då får du fram som här ett exempel: alla vattenförekomster i Åkerströmmens avrinningsområde, grundvatten, kust, sjö, vattendrag och eventuellt övergångsvatten. Du kan här få en överskådlig bild av vilket eller vilka miljöproblem som är utslagsgivande vilket kan ge en indikation på t.ex. vilka typer av verksamheter som bör minska sina utsläpp eller bör undvikas i området.

Här är ytterligare exempel på en sjö, Yngern-

Kvalitetskravet är god ekologisk status till 2015 Kvalitetskravet är god ekologisk status till 2015. Du kan söka på referenser för beslutet.

Länken går till Vattenmyndigheternas hemsida och beslutet om miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2009.

Om du återigen klickar du på visa allt, blå pil och sedan under statusklassningen klickar du på förstoringsglaset under rubriken Visa bedömning så kan du får mer information om vilka parametrar som ingått i bedömningen.

All historik om nya statusbedömningar syns All historik om nya statusbedömningar syns. Sedan beslut 2009, ändras inte den officiella statusklassificeringen som ligger till grund för miljökvalitetsnormen men uppdateringar vad gäller provtagning och statusbedömning genomförs ändå kontinuerligt. Under rubriken Referenser som stöd för motiveringen kan du för denna vattenförekomst (och för övriga vattenförekomster där det finns och inte är en expertbedömning) finna det senaste referensdokumentet som stödjer statusklassificeringen. Det senaste tillfället för klassificering visas under rubriken Tidigare motiveringar.

Nu går det att se alla ingående parametrar som statusbedömningen genomförts för (Yngern ingår här) och vilka biologiska kvalitetsfaktorer som saknas (i detta fall endast ett objekt med bedömning av fisk). Kom ihåg att status är förhållandet mellan tillståndet i miljön och hur det borde vara (som bygger på ett antal referensvatten i landet).