Kommunledningskonferens Hässleholm 10 oktober 2014

Dagens program 09.00 inledning 09.10 KEFU 10.20 paus 10.45 nulägesrapport nytt hälso- och sjukvårdsavtal 11.10 status för det eStrategiska arbetet i Skåne 11.30 eHälsa 12.10 övriga frågor 12.30 lunch

Kommunledningskonferens Hässleholm 10/10 2014 Vad KEFU är och gör Kommunledningskonferens Hässleholm 10/10 2014

Början på en idé Konkreta Abstrakta Pont du gard i Frankrike

En fungerande idé!!

Basen i ett vetenskapligt förhållningssätt Stomme i företagsekonomi, nationalekonomi och statsvetenskap Empiriskt prioriterade områden: Skola, omsorg, hälsa, infrastruktur/planering, medborgare Teoretiska kunskapsområden: Demokrati Organisation och ledning Strukturomvandling Ekonomi Illustrera Kurser (case) Uppsatser Tävling/stipendiestöd Aktualiteter och grunder Fasta/Specialsydda Korta/Långa En eller flera Mycket brett utbud 3 år och 30 kommuner 4 institut Tema: Utveckling och anpassning Skåne/Sverige Forskarvärlden 15-20 forskare Möte och lärande Många Uppdrag/gäst Tid/kompetens Skåne/nationellt Fyra nr/år 5000 läsare Aktuell forskning Utbildning Tyckare 4-6 st/år Gratis Aktuell forskning 300-600 delt/år KEFU-dag Natkom Avtal, 4 år 2 kr/inv Styrelse 1,4 tjänster Rapporter ”Skattkista” Studentstöd Externa uppdrag Casestöd för lärande Nätverk Skriftserie Nytt från KEFU Fallfabrik Seminarier Utbildning Universitetsbaserad forskning och utbildning tillsammans med Skånes kommuner och Region Skåne

Forskning Ekonomrollen i offentlig förvaltning Dubbel ansvarsutkrävning inom ramen för modeller med inslag av konkurrens och valfrihet Budgetprocessens betydelse för god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning – på gott eller ont Indikatorer på kvalitet och resultat som underlag för styrning i vård och omsorg Redovisningens språk i kommunala verksamheter Styrningslaboratorium för utveckling av framtidens verksamhetsstyrning av barnomsorg och skola Vårdmatchning Teknikprogrammet HEM (vårdval) Nationella forskningsprogrammet (del 2)

Seminarier och utbildning Den oberäknelige ekonomen Styrning med indikatorer på kvalitet och effektivitet i vården - framtid eller återvändsgränd Empati och High Tech Hur används professionens resurser inom hälso- och sjukvården PUCK Ekonomi för verksamhetsansvariga Hur leda en professionell organisation? Sammanställd redovisning (koncernredovisning) Kommunal ekonomi och politik

Frågor?

Styrning med indikatorer på kvalitet och effektivitet i vården Styrning med indikatorer på kvalitet och effektivitet i vården. Framtid eller återvändsgränd? Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Tre faser i utvecklingen av nationella hälso- och sjukvårdssystem1 Vård på lika villkor (“equity”) Kostnadskontroll, produktivitet (“cost containment”) Resultat och värde för pengarna (“performance”) New Public Management (NPM): konkurrens, valfrihet, privata alternativ och managementmodeller från näringsliv (från1990-tal) Ökat fokus på transparens, mål och indikatorer, kvalitet, värde för pengarna, kvalitetsregister (2000-tal). Ersättningsmodeller = flexibelt styrinstrument som anpassats till nya förutsättningar Cutler D. (2002) Equality, efficiency and market fundamentals: The dynamics of international medical-care reform. Journal of Economic Literature; 40: 3: 881-906.

Evidens ”Öppna jämförelser”, ”report cards” Begränsad användning av befolkning och patienter ”Professional reputation mechanisms” Förbättringar bland de som rankas sämst (processindikatorer) Målrelaterad ersättning, ”pay-for-performance” (P4P) Studier pekar i olika riktning Flera studier visar marginell effekt på processindikatorer i första hand Fler resultatindikatorer och starkare incitament efterlyses Vårdanalys (2012:4) Grönt ljus för öppna jämförelser? Vårdanalys utvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. Myndigheten för Vårdanalys. Rapport 2012:4. Eijkenaar F, Emmert M, Scheppach M, Schöffski O. Effects of pay for performance in health care: a systematic review of systematic reviews. Health Policy 2013; 110(2-3): 115.30.

Resultat- eller processindikatorer för extern ansvarsutkrävning? Risk för att fel enheter belönas vid användning av resultatindikatorer Ofta svårt att definiera och mäta resultat (utfall) Risk-justering, ”attribution”, slumpmässig variation Begränsningar även med processindikatorer Evidens? Manipulation Protokollstyrd vård (”reaching target but missing the point”) Undanträngning

Anell A (2011) Primärvården som koordinator för de mest sjuka äldre Anell A (2011) Primärvården som koordinator för de mest sjuka äldre. I Krohwinkel Karlsson A, Winberg H, eds. På väg mot en värdefull styrning. Leading Health Care: Stockholm.

Anell A (2011) Primärvården som koordinator för de mest sjuka äldre Anell A (2011) Primärvården som koordinator för de mest sjuka äldre. I Krohwinkel Karlsson A, Winberg H, eds. På väg mot en värdefull styrning. Leading Health Care: Stockholm.

Externa incitament och individers motivation Professioner har stort mått av “egen motivation” Externa incitament (t ex ekonomisk belöning) kan påverka motivation på flera sätt “Hidden cost of control” “Hidden cost of reward” Icke-avsedd påverkan på normer Deci EL, Koestner R, Ryan RM. (1999) A meta-analytic review of experiments examining the effects of extrinsic rewards on intrinsic motivation. Psychological Bulletin; 125: 627-668. Falk A, Kosfeld M. (2006) The hidden cost of control. The American Economic Review; 96(5): 1611-1630. Gneezy U, Rustichini A. (2000) Pay enough or don´t pay at all. The Quarterly Journal of Economics; August: 791-810.

Kommunal tillväxt – strategier och kommunala förutsättningar Ola Mattisson 2014-10-10

Reflektioner från Natkom (www.natkom.se) Rapport Nr 7 Lokala förutsättningar Rapport Nr 17 Ekonomi & befolkningsförändringar Rapport Nr 24 Kommunala tillväxtstrategier Erfa-rapport Nr 5 Arbete med tillväxtfrågor i tre kommuner Utöver inkomstutveckling handlar det också om hur inkomster fördelas bland invånarna. Även sysselsättning avser både nivå och fördelning. Befolkningsutveckling betraktas som viktigt för att få till stånd lokal ekonomisk tillväxt. Detta är de mest framträdande i litteraturen, även om det även förekommer andra (vissa är mer av mått): Fler människor deltar i beslut Hälsotillstånd Sociala dimensioner Det är i viss mån även en fråga om tillväxt i det geografiska området som kommunen utgör, vs tillväxt för den kommunala organisationen. Flyter ofta ihop och svårt att urskilja vad fokus egentligen ligger. Bevaka arbetstillfällen. Kommunal tillväxt är således inte begränsad till ekonomiska dimensioner. Kommunal tillväxt handlar om att skapa möjligheter för invånarna att utvecklas på ett sådant sätt att välfärden i ett brett samhällsperspektiv ökar (Arena för tillväxt, 2006).

Hur ser vi tillväxt? Befolkningstillväxt Ekonomisk utveckling (antas ge många goda följdeffekter) Inkomst utveckling för invånare och företag (per invånare, avkastningsnivåer) Sysselsättningsutveckling (antal arbetstillfällen) Andra mått Hälsa Offentliga investeringar (infrastruktur) Många definitioner, men fokus på inkomst, sysselsättning och befolkning Utöver inkomstutveckling handlar det också om hur inkomster fördelas bland invånarna. Även sysselsättning avser både nivå och fördelning. Befolkningsutveckling betraktas som viktigt för att få till stånd lokal ekonomisk tillväxt. Detta är de mest framträdande i litteraturen, även om det även förekommer andra (vissa är mer av mått): Fler människor deltar i beslut Hälsotillstånd Sociala dimensioner Det är i viss mån även en fråga om tillväxt i det geografiska området som kommunen utgör, vs tillväxt för den kommunala organisationen. Flyter ofta ihop och svårt att urskilja vad fokus egentligen ligger. Bevaka arbetstillfällen. Kommunal tillväxt är således inte begränsad till ekonomiska dimensioner. Kommunal tillväxt handlar om att skapa möjligheter för invånarna att utvecklas på ett sådant sätt att välfärden i ett brett samhällsperspektiv ökar (Arena för tillväxt, 2006).

Effekter för svenska kommuner Statistisk analys av data från Kolada för alla kommuner Effekt per invånare av befolkningstillväxt Kommunen Koncernen Kostnadsnivå (generellt) Låg Hög Intäktsnivå Låg & minskande (Ingen effekt) Ekonomiskt resultat Högt Materiella anläggningstillgångar Ökande Skulder Soliditet Orsaken till att kostnadsnivån för kommunen generellt är lägre för än i minskande kommuner medan den är högre i koncernen kanske beror på att…? Avser befolkningsutvecklingen mellan 2006-2011, samt ekonomiska data år 2011 respektive utveckling 2006-2011. Resultaten skiljer sig från tidigare studier (jmf ovan)! – Förväntande ekonomiska fördelar verkar trots allt infrias! Sker befolkningsökningen på andras bekostnad, så förlorar landets kommuner på detta som helhet.

Effekter för svenska kommuner Effekt av befolkningstillväxt Nettokostnad kr/invånare VA Låg - Avfallshantering (Inget samband) - Kommunikationer - Näringsliv & bostäder - Turism  Tyder på ekonomiska fördelar av befolkningstillväxt. (Hur påverkas servicekvaliteten?) Sker befolkningsökningen på andras bekostnad, så förlorar landets kommuner på detta som helhet.

Slutsatser om befolkningsförändringar Stordriftfördelar verkar finnas. Olika effekter på olika kommunala verksamheter. Ökade kostnader i minskande kommuner delas av alla. Kapacitet på fel ställe Befolkningsförändringar kräver investeringar. Hur prioritera och finansiera? Behov av en stringent investeringsverksamhet

En bredare syn på tillväxt? - indikatorer Generella (vanliga) indikatorer Befolkningsutveckling, inkomstfördelning, företagsamhet, medbestämmande, servicekvalitet, värde för pengarna Ekonomi Socialt ansvar Uthållighet Typiska indikatorer Arbetstillfällen, inkomst, sysselsättning, skatt, lönsamhet i näringslivet, kapaciteter i företagen, prisutveckling på fastigheter, investeringsnivåer i infrastruktur Välfärd, hälsa, fritidsmöjligheter, delaktighet, mångfald, kunskap, tradition, kultur och historia Uthållig användning av resurser, system som verkar för uthålligt resursutnyttjande, miljömedvetande, Co-neutrala

Hur väger vi samma dessa? Ekonomi + Socialt ansvar + Uthållighet = ??? Strategi och prioriteringar Utöver inkomstutveckling handlar det också om hur inkomster fördelas bland invånarna. Även sysselsättning avser både nivå och fördelning. Befolkningsutveckling betraktas som viktigt för att få till stånd lokal ekonomisk tillväxt. Detta är de mest framträdande i litteraturen, även om det även förekommer andra (vissa är mer av mått): Fler människor deltar i beslut Hälsotillstånd Sociala dimensioner Det är i viss mån även en fråga om tillväxt i det geografiska området som kommunen utgör, vs tillväxt för den kommunala organisationen. Flyter ofta ihop och svårt att urskilja vad fokus egentligen ligger. Bevaka arbetstillfällen. Kommunal tillväxt är således inte begränsad till ekonomiska dimensioner. Kommunal tillväxt handlar om att skapa möjligheter för invånarna att utvecklas på ett sådant sätt att välfärden i ett brett samhällsperspektiv ökar (Arena för tillväxt, 2006).

Strategi: ett framväxande mönster Planerad strategi Realiserad strategi Avsiktlig Framväxande Mintzberg För att förstå bilden måste vi se Planen som inte alltid fullföljs fullt ut Saker och ting händer längs vägen Strategin som realiseras är en blandning av planen och det som hände längs vägen För att definiera strategier måste vi blicka tillbaka och söka mönster i vad som gjorts, inte vad som planerats.

Modell för kommunal tillväxt     Vision Sweet spot Mobiliserade resurser Samordnade initiativ Skapar framtidstro     Sweet spot Interna resurser & förmågor Externa resurser & förmågor Lokala förutsättningar - Vision, interna drivkrafter, strategi och mått måste hänga ihop i en god spiral. - Yttre förutsättningar och historiska beslut styr visionen. - Yttre förutsättningar driver spiralen. - Måtten visar på hur god överensstämmelsen är mellan modellens delar.

Framgångsrik strategi för tillväxt – finns det?

Svårt och dyrt (1) Vision Sweet spot Externa resurser & förmågor     Vision     Sweet spot Externa resurser & förmågor Interna resurser & förmågor Lokala förutsättningar - Vision, interna drivkrafter, strategi och mått måste hänga ihop i en god spiral. - Yttre förutsättningar och historiska beslut styr visionen. - Yttre förutsättningar driver spiralen. - Måtten visar på hur god överensstämmelsen är mellan modellens delar.

Passivt – kommer inte att hända? (2)     Vision Sweet spot     Interna resurser & förmågor Externa resurser & förmågor Lokala förutsättningar - Vision, interna drivkrafter, strategi och mått måste hänga ihop i en god spiral. - Yttre förutsättningar och historiska beslut styr visionen. - Yttre förutsättningar driver spiralen. - Måtten visar på hur god överensstämmelsen är mellan modellens delar.

Modell för kommunal tillväxt     Vision Sweet spot Mobiliserade resurser Samordnade initiativ Skapar framtidstro     Sweet spot Interna resurser & förmågor Externa resurser & förmågor Lokala förutsättningar - Vision, interna drivkrafter, strategi och mått måste hänga ihop i en god spiral. - Yttre förutsättningar och historiska beslut styr visionen. - Yttre förutsättningar driver spiralen. - Måtten visar på hur god överensstämmelsen är mellan modellens delar.

De lokala förutsättningarna avgör Handlingsutrymmet och därmed val av strategi

Sammanfattningsvis Tillväxt – ett allt mer komplext fenomen Kan inte jobba med någon enskild faktor – det handlar om god konsistens i helheten Andra aktörers engagemang kritiskt De lokala förutsättningarna avgör Kräver att kommunen är proaktiv och definierar riktningen!

Mer att läsa på www.natkom.se www.teknikprogrammet.se

Program 09.00 inledning 09.10 KEFU 10.20 paus 10.45 nulägesrapport nytt hälso- och sjukvårdsavtal 11.10 status för det eStrategiska arbetet i Skåne 11.30 eHälsa 12.10 övriga frågor 12.30 lunch

Nytt hälso- sjukvårdsavtal Nulägesrapport

Program 09.00 inledning 09.10 KEFU 10.20 paus 10.45 nulägesrapport nytt hälso- och sjukvårdsavtal 11.10 status för det eStrategiska arbetet i Skåne 11.30 eHälsa 12.10 övriga frågor 12.30 lunch

Kommunledningskonferens 2014-10-10 eSamhället Kommunledningskonferens 2014-10-10

Kommunförbundet Skåne fokuserar på Digital Utveckling Nationella initiativ CeSam Skåne Strategisk informationsförsörjning Benchmarking eHälsa Just nu händer det väldigt mycket. Diskussionen kring samverkan inom e-/IT-området har aldrig varit mera aktiv. Diskussionen förs på alla nivåer. Mellan statliga myndigheter, mellan stat och kommuner-landsting, mellan landsting, mellan kommuner. Exempel som Värmalandskommunerna lyfts ständigt upp som ett lysande exempel. Staten tar trevande konkreta initiativ – som Mina meddelanden. Staten har genom förra regeringen tagit ett viktigt, men ändå fattigt försök att få till stånd samordning och samverkan genom eDelegationen, som har samlat tretton av de ”IT-tyngsta” myndigheterna som genom sina generaldirektörer leder arbetet i eDelegationen, tillsammans med SKL som är en 14:e del i styrelsen. Och där Kommuner och landsting utgör 2/3 av den offentliga kakan. Jag tror att det är tämligen okontroversiellt att säga att vi måste samverka, kommuner emellan och offentliga huvudmän emellan. Jag är också övertygad om att det är lättare att samverka i grupperingar där man känner varandra och inte minst sig själv. Därmed sagt är jag övertygad om att vi behöver öka samverkan i Skåne. Och att Kommunförbundet Skåne är en resurs för att stödja det här samarbetet.

IT- och verksamhetsarkitektur Nationella initiativ SKL Regionala samordnare IT- och verksamhetsarkitektur Mina meddelanden Öppna data eSverige har vaknat. eDelegationen är ett inte bara bra utan också tydligt exempel på att man från staten menar allvar. SKL, som efter Kommundata har existerat i någon form av post traumatisk stress har kommit på banan och efter att deras satsning CeSam mognat är man nu på gång med väldigt mycket. Man tog fram några år sedan fram en strategi för eSamhället. Denna håller man nu på att utvärdera och tittar på en fortsättning. Man är på väg att lyfta in Inera AB, Landstingens gemensamma bolag för nationella eTjänster inom sjukvården, som ett SKL-ägt bolag. Med detta är förutsättningarna för att uppfylla målen i Ineras Strategi för 2013-2018 om att kommunerna ska erbjudas plats på spelplan, inte bara en åskådarplats. Med ett produktionsbolag för gemensamma funktioner, får SKL en ny byggsten att använda i utvecklingsarbetet, en som man saknat för att kunna vara en motor i utvecklingen av eSverige. SKL och CeSam blåser nytt liv i nätverket för regionala eSamordnare. Man har startat en nätverk för regionala IT- och verksamhetsarkitekter, där de företrädare för kommun- och regionförbund bjudits in. Här är det viktigt att vi möter upp regionalt, inte minst Skåne, som tillsammans med Västra Götaland och Stockholm är viktiga ”spelare” i nätverket, med drygt 1/3 av kommunerna och 1/2 befolkningen. Andra satsningar som just nu görs nationellt och fokuserat är bl.a. Mina Meddelanden, som är en tjänst från staten – levererad av skatteverket – som ska ersätta ”fönsterkuverten” till privatpersoner och företag från offentliga Sverige. Här kan man snegla över sundet på Danmark och deras eBoks. Grattis Tomelilla som var första kommun i Sverige att ansluta tjänster mot Mina Meddelanden. En annan satsning SKL gör är att stötta kommunerna att komma igång med Öppna Data. Här har man tagit fram en lösning (tillsammans med Helsingborgs stad) för att lätt kunna publicera den data som kommunen redan levererat till staten i olika sammanhang. Denna data har samlats i Kolada-databasen och det är härifrån den publiceras.

CeSam Skåne IT-samverkan Projekt 2012-2013 Fokus på samverkan Strategi Arkitektur 2012 inleddes ett samverkansprojekt ”IT-samverkan i Skåne” med Kommunförbundet i Stockholms läns ”IT forum” som förebild. Ambitionen var bra och rätt. Projektet hade en ”övervikt” mot eHälsa och det var nog bra då det finns och fanns många bra satsningar inom eHälsa. Men dessa var och är i viss mån fortfarande disparata. Under de här tre åren 2012, 2013 och 2014 har vi arbetat intensivt med att strukturera verksamheten och de disparata satsningarna och tycker nog att vi har landat stora delar i en tydligare och mera överskådlig struktur. Men det är framförallt inom eHälsa som arbetet skett, säkert som en följd av att staten skjuter in medel för eHälsoarbetet. Precis som 2012 är det strategiska arbetet viktigt, gör vi rätt saker, gör vi dem på rätt sätt och hur förhåller vi oss till omvärlden och när vi förflyttar oss framåt, gör vi det på ett sätt som inte leder oss in i återvändsgränder. De frågorna är minst lika viktiga nu som 2012. Det finns mycket mode i all verksamhet och terminologi, men modebegrepp eller inte. En roll eller funktion som blivit allt viktigare – och ju mer ”hängrännor” och samverkan vi vill ha mellan interna verksamheter och huvudmän emellan, desto viktigare är det att vi ha koll på vad vi bygger. Vi behöver hjälp av någon som är bra på att rita kartan. Precis som vi den fysiska världen behöver någon som har koll på förutsättningar och möjligheter när vi ska bygga ett hus, behöver vi någon som har koll på förutsättningar och möjligheter och som kan hjälpa oss när vi ska bygga våra elektroniska hus, processer, verksamheter och tjänster. Vi behöver en Arkitekt. SKL har återupptagit och återbetablerat ett nationellt nätverk för e-arkitekturfrågor. Här har de regionala kommun-förbunden och motsvarande fått inbjudan att delta. Skåne deltog vid första mötet och vi har för avsikt att bevaka nätverket framöver. Men ska nätverket få nytta och funktion behöver vi matcha med en regional motsvarighet, för att fånga upp de lokala problemen och de lokala behoven. Vårt förslag är att Kommunförbundet Skåne får i uppdrag att ta fram förutsättningar för ett förnyat samverkansuppdrag i likhet och paritet med det tidigare ”IT-samverkan i Skåne” och skicka ut detta till kommunerna, där fokus ligger på samverkan kring eStrategi och eArkitektur. För att det ska bli en ”slagkraftig” samverkan bör samtliga kommuner delta. För att ge rimliga förutsättningar för arbetet så ser vi att en heltidstjänst under 2015 (fördelad på IT-strategi och eArkitektur) är rimlig.

Strategisk Informationsförsörjning eArkiv Strategisk resurs Skåne NV – Skåne NO Samverkan Projekt 2015? En fråga som också ”seglat” upp och vuxit i angelägenhetsgrad är eArkiv. Kommunförbundet Skåne har uppvaktats av olika aktörer och har samlat en grupp med arkiv-medarbetare i kommunerna för att diskutera kommunernas behov och förutsättningar. Det gruppen, som haft representation från flera kommuner och från de eArkivprojekt som bedrivs inom kommunerna i Skåne NV respektive Skåne NO. De gruppen kommit fram till är att det behövs en samverkan kring arbetet med eArkiv, men att frågan är mycket större och samverkan behövs för att ta fram förutsättningar och gemensamma strategier för hela informationsförsöjningskedjan. eArkiv är mycket större än bara ”slutförvaring” av information (som jag tidigare inbillat mig), utan är en viktig resurs för informationshantering och beslutsstöd redan när informationen uppstår, insamlas eller tillskapas. Kommunförbundet Skåne har i den här diskussionen åtagit sig uppdraget att utreda förutsättningarna för en samverkan och skulle vilja skicka ut en förfrågan till samtliga kommuner i Skåne att delta i ett samverkansprojekt med uppdraget att ta fram gemensamma strategier för informationsförsöjning och utreda förutsättningarna för konkret samverkan kring arkiv. Även här är det ju önskvärt att alla kommuner är delaktiga. Det som i förstone verkar rimligt är 50% tjänster under 2015.

Benchmarking Jämföra med sig själv Hitta lok och vagnar inom olika områden SKL - eBlomlådan Stockholm LIKA – eBlomlåda för Skolan En fråga som kommit och gått över tiden är jämförelser, både med sig själv och med andra. SKLA har tagit fram ett självskattningsverktyg (som inte går ner på ”skruv och mutter”-nivå) i form av eBlomlådan. Den lanserades för några år sedan och har hunnit genom en första iteration och finns nu i version två. Stockholmskommunerna, under ledning av KSL, arbetar med eBlomlådan som ett verktyg för att tydliggöra utvecklingen i regionen och utvecklingen i de enskilda kommunerna. Det stockholmskommuerna gör är att man på ledningsnivå i kommunerna genomför eBlomlådan, svarar på de olika frågorna, inte utifrån ett IT-perspektiv, utan ett verksamhets, förvaltningsledningsperspektiv. Varje verksamhetsområde – blomma – förses med blad av de förvaltningschefer som ansvarar för området. Det är bara när man utvärderar jordmånen som IT-chef eller IT-strateg är svaren skyldig. På Kommunförbundet Skåne ser vi en stor nytta både för det regionala samarbetet, men inte minst för den enskilda kommunen att kunna skapa sig en bild över e-statusen i kommunen – och om man som Stockholmskommunerna upprepar eBlomlådan – så ser man hur kommunen utvecklas inom e-området över tiden.

Benchmarking Jämföra med sig själv Hitta lok och vagnar inom olika områden SKL - eBlomlådan Stockholm LIKA – eBlomlåda för Skolan En fråga som kommit och gått över tiden är jämförelser, både med sig själv och med andra. SKLA har tagit fram ett självskattningsverktyg (som inte går ner på ”skruv och mutter”-nivå) i form av eBlomlådan. Den lanserades för några år sedan och har hunnit genom en första iteration och finns nu i version två. Stockholmskommunerna, under ledning av KSL, arbetar med eBlomlådan som ett verktyg för att tydliggöra utvecklingen i regionen och utvecklingen i de enskilda kommunerna. Det stockholmskommuerna gör är att man på ledningsnivå i kommunerna genomför eBlomlådan, svarar på de olika frågorna, inte utifrån ett IT-perspektiv, utan ett verksamhets, förvaltningsledningsperspektiv. Varje verksamhetsområde – blomma – förses med blad av de förvaltningschefer som ansvarar för området. Det är bara när man utvärderar jordmånen som IT-chef eller IT-strateg är svaren skyldig. På Kommunförbundet Skåne ser vi en stor nytta både för det regionala samarbetet, men inte minst för den enskilda kommunen att kunna skapa sig en bild över e-statusen i kommunen – och om man som Stockholmskommunerna upprepar eBlomlådan – så ser man hur kommunen utvecklas inom e-området över tiden.

En fråga som kommit och gått över tiden är jämförelser, både med sig själv och med andra. SKLA har tagit fram ett självskattningsverktyg (som inte går ner på ”skruv och mutter”-nivå) i form av eBlomlådan. Den lanserades för några år sedan och har hunnit genom en första iteration och finns nu i version två. Stockholmskommunerna, under ledning av KSL, arbetar med eBlomlådan som ett verktyg för att tydliggöra utvecklingen i regionen och utvecklingen i de enskilda kommunerna. Det stockholmskommuerna gör är att man på ledningsnivå i kommunerna genomför eBlomlådan, svarar på de olika frågorna, inte utifrån ett IT-perspektiv, utan ett verksamhets, förvaltningsledningsperspektiv. Varje verksamhetsområde – blomma – förses med blad av de förvaltningschefer som ansvarar för området. Det är bara när man utvärderar jordmånen som IT-chef eller IT-strateg är svaren skyldig. På Kommunförbundet Skåne ser vi en stor nytta både för det regionala samarbetet, men inte minst för den enskilda kommunen att kunna skapa sig en bild över e-statusen i kommunen – och om man som Stockholmskommunerna upprepar eBlomlådan – så ser man hur kommunen utvecklas inom e-området över tiden.

En fråga som kommit och gått över tiden är jämförelser, både med sig själv och med andra. SKLA har tagit fram ett självskattningsverktyg (som inte går ner på ”skruv och mutter”-nivå) i form av eBlomlådan. Den lanserades för några år sedan och har hunnit genom en första iteration och finns nu i version två. Stockholmskommunerna, under ledning av KSL, arbetar med eBlomlådan som ett verktyg för att tydliggöra utvecklingen i regionen och utvecklingen i de enskilda kommunerna. Det stockholmskommuerna gör är att man på ledningsnivå i kommunerna genomför eBlomlådan, svarar på de olika frågorna, inte utifrån ett IT-perspektiv, utan ett verksamhets, förvaltningsledningsperspektiv. Varje verksamhetsområde – blomma – förses med blad av de förvaltningschefer som ansvarar för området. Det är bara när man utvärderar jordmånen som IT-chef eller IT-strateg är svaren skyldig. På Kommunförbundet Skåne ser vi en stor nytta både för det regionala samarbetet, men inte minst för den enskilda kommunen att kunna skapa sig en bild över e-statusen i kommunen – och om man som Stockholmskommunerna upprepar eBlomlådan – så ser man hur kommunen utvecklas inom e-området över tiden.

eHälsa Långvarigt - Långsiktigt Många aktörer – Många intressenter Demokratisering - Individaualisering Förutsättning för 20-talet Personlig eHälsa eHälsa är ett område som jag nämnt åtskilliga gånger redan och det är inte en tillfällighet. Det är ett hett område, på många sätt. Det är en stor del av de primär- och landstingskommunala verksamheten, det är en personalintensiv verksamhet, det är en verksamhet med många intressenter utanför den producerande verksamheten; patienter, brukare, klienter och vårdtagare, anhöriga, vårdföretag, intresseorganisationer och inte minst allmänheten. Det är en komplex verksamhet med mycket särlagstiftning; SoL, HSL, PuL, PdL etc. Begreppet eHälsa är mångtydigt. När de regionala eHälsosamordnarna sågs hos SKL för ett tag sedan diskuterades ”Vad är eHälsa för dig” och svaren på den frågan var många. Det handlar om att kunna fortsätta leverera god omvårdnad även i framtiden, det handlar om delaktighet, där den som har omvårdnadsbehov vill ha och kommer att kräva en större delaktighet och valfrihet i leveransen av omvårdnadstjänsterna. Det är ett område där staten gjort riktade satsningar under många år för att få till en snabbare utveckling och större samverkan. Det är ett område där näringslivet ser en marknad. Under de senaste åren har antalet appar som är hälo- och livsstilsstödjande exploderat. Allt från hjälp med kosthållning till att att hälpa användaren att följa upp sin träning och friskvård. Aktörer som Apple och Google satsar stora resurser inom området. Det här kan vi inom den offentliga omvårdnaden inte ducka för. Vi kommer i så fall i bästa fall bli omkörda, men stretar vi mot kommer vi att bli överkörda. Vi måste vakna. Vi måste se detta som en resurs. Nej, blodtrycksmätaren från Kjell & Company som jag pluggar in i min iPhone levererar inte 100% säkerställda resultat, men om jag mäter mitt blodtryck dagligen, min vikt, hur mycket jag rör mig, puls och liknande, så kan jag få en indikation – min läkare kan få en indikation – som leder till att vi tidigare och kanske utan att ”belasta” vården med ett besök kan hantera hälsoproblem – långt innan det blir sjukvård. Det finns många eHälsosatsningar som pågår i den offentliga vården. En del är infrastruktur som katalogtjänster som håller reda på vem som har rätt till vilken information och vilka tjänster, identifieringstjänster som gör att jag som vårdmedarbetare kan identifiera mig i de olika systemen, uppföljningssystem där vi i efterhand kan följa upp vem som gjort vad – spårbarhet. Det finns tjänster som NPÖ (Nationell Patientöversikt) där vi juridiskt korrekt och med bibehållen patientsäkerhet och –integritet kan dela vårdtagarcentrerad information mellan olika vårdgivare. Här finns en etablerad samverkan mellan de Skånska kommunerna. Denna värnar vi givetvis om. Här är dessutom Kommunförbundet Skåne enleverantör till kommuenrna just kring katalog och identifieringstjänsterna. Kommunerna har via Kommunförbundet investerat i infrasturktur som vi har all anledning att kapitalisera på och utnyttja inom andra områden. Jag ska nu lämna över till Patrik Sundström som är ansavrig för eHälsoarbetet på SKL och deras Center för eSamhället SKL CeSam.

Kommunförbundet Skåne Fokuseret vaekstdagsorden

Politiskt danskt initiativ Region Själland + Region Hovedstaden KKR Själland + KKR Hovedstaden Köpenhamns kommun KL-konf 21 mars

Syfte Kraftsamla för ökad tillväxt Attrahera företag, kompetens, turister Fokusera på Copenhagen Part of Copenhagen region Samarbeta, samverka, synkronisera, samordna

Processen sen 21 mars Helsingborg, Landskrona, Lund, Malmö Kommunförbundet Skåne Region Skåne Möten och arbetsgrupper Två huvudspår identifierade som intressanta för Skåne: Internationell samverkan för ökad attraktivitet Öresundsregionala frågor (Arbetsmarknad )

Tidplan 13 oktober politiskt möte. Uppföljning av mötet i april Tjänstemannamöten 27 november danska beslut De kör ändå! På tåget eller på perrongen?

Pengar/ resurser/ organisation ??????? En hel del görs redan i Skåne Kan synka bättre, kan växla upp resurser

Kommunförbundet Skåne Förändrad politisk organisation från hösten 2015

Styrelsen Ingen förändring 13+13 / 5+5 Får stöd i KSO-forum två gånger per år. 12 december em, Medborgarhuset Eslöv

Beredningarna Beredningen för kollektivtrafik- och infrastrukturfrågor + Beredningen för samhällsbyggnadsfrågor + Beredningen för kultur- och fritidsfrågor = Beredningen för samhällsbyggnads-, miljö-, kultur- och fritidsfrågor Beredningen för arbetslivs- och näringslivsfrågor + Beredningen för utbildningsfrågor = Beredningen för lärande och arbetsliv

Beredningarna, forts. Beredningen för vård- och omsorgsfrågor blir oförändrad Beredningen för kommunalekonomiska frågor finns kvar men sammanträder endast vid behov Styrgruppen för Energikontoret Skåne blir oförändrad AU tydligare ansvar för: Folkhälsa, EU, kommunledningsstöd

Beredningarna, forts. Beredningarna utökas. Nio ledamöter + ordförande + vice ordförande Ordförandena som tidigare adjungerade i styrelsen. Vid behov ersatta av vice ordförandena

Övrigt Ärende till styrelsen om integrationssamordning Besök av Region Västerbotten 18-20 mars 2015 Erbjudande från Energikontoret Skåne

Tack för idag