Köpsuget Svensk Handels indikator över hushållens inköpsplaner November 2014.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Carina Begquist Palm, 12 april
Advertisements

Analys av årsredovisningen Antal helårsstudenter Antalet helårsstudenter (exkl. uppdragsutbildning och beställd utbildning) fortsatte enligt plan.
Köpsuget – En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera November 2013.
Syfte och upplägg Syftet med undersökningen är att få information om svenskarnas kunskap och inställning till samarbete mellan våra grannländer utifrån.
Rätt jobb eller jobb snabbt? AEA:s opinionsundersökning 2013.
Kärnkraftsopinionen november 2006 T Analysgruppen vid KSU:Hans Ehdwall Synovate Temo: Arne Modig, John Almering Datum:
Nulägesanalys genom frågor
Novus Allmänheten om regional identitet i Dalarna (Del B)
E-handelsidentiteter ökar konverteringsgraden – En studie utförd av HUI Research på uppdrag av.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) © 2011 HUI RESEARCH.
Allmänheten om inköp av hjälp till hemmet T Målaremästarna:Tina Thorsell Synovate Temo: Arne Modig Datum:
Rapport Allmänheten om vegetarisk mat Djurens Rätt
Julshopping 2012 Ingela Gabrielsson, Privatekonom Nordea
78 respondenter. 2 [1] Hur har det varit hemma sedan du var här sist?
Novus Allmänheten om regional identitet i Dalarna (Del A) November Peter Blid Helena Björck Ida af Robson 2064.
AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT RAPPORT TILL ALCOHOL UPDATE 2009 SVENSKARNAS ATTITYDER TILL GRÄNSHANDEL MED ALKOHOL.
Restauranger och service Våren 2005 T SHR: Leif Holmström Temo: Arne Modig, David Ahlin Datum:
Affärsmässigt drivna IT-satsningar i småföretag - en potential för fler nya jobb T Stockholms Handelskammare Microsoft Synovate Temo: David Ahlin.
Jul klappar och övriga julutgifter Ingela Gabrielsson, Privatekonom Nordea
Servicekunskap Lektion 1 s 7-14
© 2014 HUI RESEARCH Maj 2014 Servicehandelsindex - Servicehandelns utveckling första kvartalet 2014 HUI Research På uppdrag av Svensk Servicehandel & Fast.
Oväntade utgifter – något att räkna med Ingela Gabrielsson, privatekonom
Fritidshusundersökning Fastighetsbyrån Mars 2013.
Kundundersökning mars 2010 Operatör: Granbergs Buss AB Trafikslag: Buss Sträcka: Skellefteå - Bodö.
Kundundersökning mars 2010
Trygghetsstiftelsen, TSn Starta-eget-stöd 2011 Projektledare: Stig Holmer och May-Britt Bergström
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2013.
Kundundersökning mars 2010 Operatör: Västtrafik Trafikslag: Tåg Sträcka: Göteborg - Nässjö.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Nordeas boendebarometer- förväntningar och attityder Ingela Gabrielsson, Privatekonom Nordea
UNIONEN - tillgänglighet under semestern 2014
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Fastighetsbyrån Konjunkturundersökning Oktober 2012.
Svensk Handels indikator på optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svenskt Tenn, Stockholm Foto: Björn Mattisson.
Tillväxt i Lidköping Tillväxtrapport för Lidköping Utveckling åren och benchmarking med Grupp24 och Hela landet
Kollektivtrafikbarometern 2013
KONJUNKTURBAROMETERN 28 april 2011 Klas-Göran Warginger.
Köpsuget – En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera Augusti 2014.
Sydsvenska Industri- och Handelskammaren - Infrastruktur i Skåne Februari 2014 Toivo Sjörén Freja Blomdahl.
“Pejling Dalarna” Hur ser befolkningen i Dalarna på Dalarna? Beställd av REGION DALARNA LÄNSSTYRELSEN Genomförd av:TEMO AB Redovisad i november 2005.
Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014.
Byten och attityder på den svenska elmarknaden
KONJUNKTURLÄGET 26 augusti 2009 Kerstin Hallsten.
Jesper Hansson Slutlig efterfrågeutveckling – nya mönster i konjunturutveklingen? SIMRA 23 maj 2013.
S © Synovate Sweden AB. Allmänhetens syn på bankerna 2008 April 2008 Project #:
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.
SCB:s medborgarundersökning Nackas resultat med jämförelser Genomförd 19 september – 8 november personer svarade (av 1500)
TK7 UPPDRAGET.  Mål och Kriterier  Kunna berätta om : Viktiga politiska och ekonomiska händelser i världen under perioden fram till idag. På vilket.
Spara kvittot! När du handlar en vara av ett företag/butik har du alltid rätt att få ett kvitto. Erbjuder ett företag/butik inte ut kvitto riskerar man.
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
Att hamna i skiten För att förstå hur din ekonomi fungerar måste du ha förståelse för ett par grundläggande begrepp; Inkomster – Det du tjänar eller de.
Kollektivtrafikbarometern 2014
1 Attitydundersökning fast telefoni Rapport från opinionsundersökning 10 juli 2009 Arne Modig Viktor Wemminger.
KONJUNKTURBAROMETERN 26 januari 2012 ROGER KNUDSEN.
Penningpolitiskt beslut oktober Reporäntan höjs med 0,25 procentenheter till 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året.
Kundundersökning mars 2010 Operatör: Dalatrafik-KR Trafik AB Trafikslag: Buss Sträcka: Mora - Gällivare.
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
Förväntningar på Stockholmsregionens ekonomiska tillväxt April 2004 Fastighetsägarna.
Sida 1 Så ser svensken på fritidshus 2007 Synovate Temo för Nordea Anna Bäcklund
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
Sida 1 Så planerar svensken sin semester 2006 Synovate Temo för Nordea SVERIGE Ingela Gabrielsson
Att spara långsiktigt? En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Allhelgonaundersökning
Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag December 2017.
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Att spara långsiktigt En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Handelsbarometern April 2019.
Att spara långsiktigt En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Handelsbarometern Maj 2019.
Prognospresentation Västernorrland.
Presentationens avskrift:

Köpsuget Svensk Handels indikator över hushållens inköpsplaner November 2014

Optimismen hos svenska hushåll stiger och differensen mellan andelen optimistiska och pessimistiska konsumenter steg i Svensk Handels konsumtionsindikator till 13 i november till jämfört med 4 i augusti. Det innebär att andelen konsumenter som planerar att öka sin konsumtion är 13 procentenheter högre än andelen som planerar att dra ner på sina köp. Av de tillfrågade konsumenterna bedömer 27 procent att de kommer att öka sin konsumtion under den närmaste månaden. Konsumenterna väntas öka sina köp mest av produkter och tjänster relaterade till upplevelser och hemmet men framförallt säger man att man kommer öka sitt sparande. Köpsuget stiger ─ Konsumenternas köpsug ökar inför de viktiga helgerna i årets slut, men kommer inte riktigt upp i fjolårets nivåer. Sannolikt beror detta på en osäkerhet över hur valutgången och Riksbankens nollränta kommer att påverka privatekonomin. Förhoppningsvis hinner konsumentens mod att repas inför de sista avgörande shoppingveckorna i julhandeln, säger Jonas Arnberg, chefsekonom på Svensk Handel.

Köpsuget  Köpsuget, differensen mellan andelen optimistiska och pessimistiska konsumenter var 13 i november- mätningen. Det kan jämföras med 4 procentenheters differens i augustimätningen. Mönstret följer utvecklingen från tidigare år där hushållen tar en återhållsam ställning efter sommarens utgifter för att närmare jul återigen höja sina köpplaner.  Köpsuget 2014 kommer dock inte upp i fjolårets köpsugnivå andelen optimistiska konsumenter var 16 procentenheter fler än de pessimistiska. Möjligtvis kan den dipp i konsumentförtroende till följd av valets förvirrade utgång bidra till denna försvagning. Förklaring: Ett nettotal på 13 betyder att andelen konsumenter som tror att deras konsumtion kommer att öka under det närmaste kvartalet är 13 procentenheter högre än andelen som tror att deras konsumtion kommer att minska. OBS. I maj 2013 ställdes frågan om hur konsumtionen förväntas öka under den kommande månaden. Köpsuget maj november 2014

Sparandet spås öka mest under kommande kvartal  Den största ökningen när hushållen planerar sin ekonomi inför den närmaste månaden är sparandet. 13 procent- enheter fler bedömer att sparandet kommer att öka jämfört med de som tror att det kommer att minska. Jämfört med augusti är det dock tydligt att andelen som planerar att öka sparandet minskar.  Upplevelser och Hemmet är de två huvudkategorier som väntas öka mest under kommande kvartal, vilket ligger i linje med säsongens svängning från utomhus- till inomhusaktiviteter.  Kraftigast förändring jämfört med den senaste mätningen återfinns inom kategorin Mat & Dryck. Efter sommarens överintag är konsumenten mer modest i augusti men nu är man återigen beredd att öka utgifterna för mat och dryck Förklaring: Nettotalen visar skillnaden i procentenheter mellan de konsumenter som tror att deras konsumtion kommer att öka och de som tror att deras konsumtion kommer att minska.(Fjolårets siffror i parantes) Hur tror du att du kommer att konsumera under de kommande tre månaderna jämfört med hur du vanligtvis konsumerar? (Fjolårets siffra inom parentes)

Konsumenternas roligaste köp just nu: Julklappar Vad tror du kommer att vara ditt roligaste inköp och din tråkigaste utgift under den närmaste månaden? Julklappar Resa Elektronik Löpande räkningar Tandläkarkostnader Bilkostnader Roligast!Tråkigast…

Tema konsumentmakt ─ Vi ser att en allt mer politisk konsument växer fram. Konsumenter ställer högre krav på handeln vad gäller miljöpåverkan och produktionsvillkor och gör sin röst hörd genom att välja produkter och varumärken de sympatiserar med. Det välkomnar vi inom handeln. Vi är stolta över att vara medborgarnas verktyg för att förändra samhället, säger Jonas Arnberg, chefsekonom på Svensk Handel.

Stark vilja att förändra bland konsumenterna  De allra flesta konsumenter, 80 procent, anser att de kan bidra till att förändra samhället genom att välja eller välja bort vissa varor när de handlar i butik.  Många uppger också att man faktiskt använder sig av denna makt. 20 procent menar att de gör det så ofta som möjligt och 35 procent att det är ganska vanligt som de använder denna makt. Hur vanligt är det att du använder dig av din konsumentmakt och väljer eller väljer bort varor när du handlar i butik? I vilken grad anser du att du kan bidra till att förändra samhället genom att använda dig av din konsumentmakt och välja eller välja bort varor när du handlar i butik?

Stark vilja att förändra bland konsumenterna  Störst andel konsumenter, 75 procent, anser sig kunna bidra till att förändra samhället genom att rösta i allmänna val.  Män engagerar sig mer i politiska föreningar medan kvinnor i större utsträckning använder sin konsumentmakt. Kvinnor är också mer engagerade i att skriva inlägg och delta i kampanjer i sociala medier.  Äldre använder i högre utsträckning än unga sin konsumentmakt för att påverka samhällsutvecklingen medan yngre i högre utsträkning än äldre använder sig mer av sociala medier. I vilken grad anser du att du kan bidra till att förändra samhället genom att …

Stark vilja att förändra bland konsumenterna  Största möjlighet att förändra samhället anser konsumenterna att man har i de allmänna valen. Därefter kommer möjlig- heten att i handeln göra val som stämmer överens med konsumentens värderingar.  Att ta direktkontakt med politiker och andra besluts- fattare är den åtgärd man anser har minst möjlighet att påverka samhället. I vilken grad anser du att du kan bidra till att förändra samhället genom att...

Allmänna val och konsumentmakt vanligast vid förändring  Vanligast är det att rösta i allmänna val, 87 procent av respondenterna röstar ganska ofta eller så ofta de får möjlighet  Att ha direktkontakt med politiker och andra beslutsfattare är minst vanligt.  En större andel av de äldre respondenterna, från 41 år och äldre, röstar oftare i allmänna val. Den yngre generationen skriver oftare inlägg och deltar i kampanjer i sociala medier. Hur vanligt är det att du...

Många använder konsumentmakten till att försöka påverka  Vanligast är att rösta i allmänna val, vilket 87 procent av respondenterna anger att de gör.  Många uppger sig faktiskt också använda sin konsumentmakt i butiksmiljö; en av fem uppger att de gör det så ofta de får möjlighet. Hela 35 procent uppger också att det är ganska vanligt att de i butik väljer eller väljer bort varor för att påverka.  Det är däremot mindre vanligt att påverka genom direktkontakt med politiker och beslutsfattare. Hur vanligt är det att du...

Köpsuget uppdelat på åtta kategorier

Mat & Dryck  Köpsuget för kategorin Mat & Dryck steg kraftigt i novembermätningen, från 0 i augusti till plus 9 i november. Det är också i nivå med fjolårs- utfallet på 11.  Bakgrunden till ökningen ligger främst i konsumenternas ambition att öka köpen av livsmedel medan man beräknar dra ner på restaurangbesöken.  Förra året planerade responden- terna att öka livsmedelsinköpen och även restaurangbesöken i viss grad. Det är således en naturlig vändning efter en tid med något lägre fokus på mat och dryck. Min konsumtion inom kategorin Mat & Dryck kommer att… Produkter som ingår i kategorin Mat & Dryck: livsmedels- produkter, café- och restaurangbesök, vin, sprit och öl.

Hemmet  Köpsuget för varor och tjänster inom kategorin Hemmet minskade från 12 i augusti till 11 i november och kan därmed betecknas som oförändrat.  Framförallt bedömer hushållen att utgifterna för el kommer att öka, vilket är naturligt då vi går mot kallare tider. Även vid samma period förra året spådde konsumenterna en ökning i elkostnader. Båda åren har andelen konsumenter som tror att kostnaderna kommer att öka varit procentenheter fler än andelen som tror att de kommer att minska.  Hushållen bedömer att hyra/lån/räntekostnaderna kommer att minska. Förra året förväntade sig konsumenterna att denna post skulle öka något. Sannolikt har den låga räntan haft inverkan i denna prognos för året. Produkter som ingår i kategorin Hemmet: lån, renovering, möbler, prylar, städning, RUT och ROT, uppvärmning, försäkringar, inredning, räntebetalningar, växter etc. Min konsumtion inom kategorin Hemmet kommer att…

Personligt  Köpsuget för kategorin Personligt sjönk från 12 i augusti till 9 i november.  Utgifter för frisör, tandläkare och sjukvård förväntas fortsätta att öka under kommande kvartal. Även konsumtionen inom träning ökar starkt. Produkter som ingår i kategorin Personligt: kläder, mode, träning, utbildningar och kurser. Även smink, smycken och optikprodukter ingår, liksom tjänster som skönhetsoperationer, vårdkostnader, tandläkarbesök, frisör, välgörenhet och utgifter för fest och kalas. Min konsumtion inom kategorin Personligt kommer att…

Media  Köpsuget för produkter och tjänster inom kategorin Media gick tillbaka till 0 i november efter att ha varit uppe i plus 2 vid augustimätningen.  Det är en något större andel respondenter som anger att de kommer att öka sin konsumtion av hemelektronikprodukter än de som spår att de kommer minska den. Stundande julförsäljning kan sannolikt driva detta. Förra året var denna andel däremot något högre.  Utgifter för poster som tidnings- prenumerationer, streamingtjänster mm väntas minska och digitaliseringens förändringskraft gör sig här påmind. Produkter som ingår i kategorin Media: lyssna- eller titta-tjänster som exempelvis Spotify, Netflix, Tv-licens och abonnemang etc. Även kostnader för fysiska produkter som hemelektronikprodukter och tidningsprenumerationer samt uppkopplingstjänster via dator och mobil. Min konsumtion inom kategorin Media kommer att…

Upplevelser  Köpsuget för kategorin upplevelser ökade från 9 i augusti till 12 i november.  I novembermätningen var det framförallt konsumtionen av kultur såsom teater-, bio- och museibesök som förväntas öka.  Upplevelser såsom vinprovning och fallskärmshoppning förväntas däremot minska något.  Fjolårets undersökning visar samma mönster, det vill säga att vid denna period ökar kulturupplevelserna, men andra evenemang och tillställningar minskar i fokus. Produkter som ingår i kategorin Upplevelser: konserter, idrottsevenemang, bowling, bio, teater mm. Min konsumtion inom kategorin Upplevelser kommer att…

Semester  Utgifter för kategorin Semester ligger på ungefär samma nivå som vid förra mätningen, Köpsuget ökade svagt från 8 i augusti till 9 i november.  På grund av möjligheten till långledigt under julen, där man genom att ta ut ett fåtal semesterdagar får en lång sammanhängande ledighet, förväntas en del av svenskarna åka iväg till varmare breddgrader. Semesterresan är den post som spås öka mest.  I årets undersökningen är andelen som spår att utgifterna för semesterresor kommer att öka större än i fjolårets undersökning. Produkter som ingår i kategorin Semester: exempelvis sommarstugan och semesterresan. Min konsumtion inom kategorin Semester kommer att…

Transport  Utgifter inom kategorin Transport gick från 14 i augusti till 8 i november.  Trots att köpsuget för transport sjunkit är det några delbranscher inom kategorin som spås öka. Dessa är framförallt kollektivtrafik samt utgifter för bil.  Fjolårets undersökning visade samma mönster. Produkter som ingår i kategorin Transport: utgifter för bil, bensin, reparationer samt månadskort för kollektivtrafiken, men även andra fordon som cykel och moped. Min konsumtion inom kategorin Transport kommer att…

Sparande  27 procent av konsumenterna tror att deras sparande kommer att öka under kommande kvartal, vilket är något färre än vid mätningen i augusti. Däremot är det en något större andel, 14 procent, som tror att de kommer att minska sitt sparande.  Sparviljan sjönk från 19 i augusti till 13 i november.  Förra året var sparviljan bland konsumenterna något högre, 16 jämfört med 13 i år. Det var en högre andel som planerade att öka sin konsumtion i fjolårets undersökning än i årets. Majoriteten förutspår dock att sparandet kommer att vara oförändrat. Det som ingår i kategorin Sparande: börs, bank, fonder, överföringar till sparkontot och” under madrassen”- sparande. Mitt Sparande kommer att…

Om Köpsuget Konsumtionen i Sverige förändras i allt snabbare takt. Dagens konsumenter är kunniga, kräsna och snabbrörliga. Nya trender uppstår och ersätter gamla sanningar. Gränsen för vad som är traditionell detaljhandel, besöksnäring eller annan tjänsteproduktion håller dessutom på att suddas ut. Köpsuget följer av denna anledning konsumentbeteende i ett vidare och branschövergripande perspektiv. Köpsuget undersöker konsumenternas syn på sin framtida konsumtion. Vi söker svaret på hur ”köpsugna” svenskarna är vid olika tillfällen och av olika varu- eller tjänstekategorier. Undersökningen Köpsuget görs av HUI Research på uppdrag av Svensk Handel och utkommer fyra gånger per år. Köpsuget november 2014 baseras på en webbenkät där svenskar mellan 18 och 80 år har deltagit. Undersökningen genomfördes under oktober 2014.

Kan konsumenterna förutse sin konsumtion?  Korrelationen mellan Svensk Handels inköpsindikator Köpsuget och det verkliga utfallet, det vill säga hushållens faktiska konsumtion (som SCB tar fram kvartalsvis), är inte helt tydligt.  Tidsserien är ännu för kort för att kunna utvärdera Köpsugets relevans som ledande indikator. Stämmer prognosen i innevarande mätning tyder den på en välkommen tillväxt för årets sista och försäljningsmässigt viktigaste kvartal. Prognos och utfall