Lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv Roger Säljö LinCS The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction, and Mediated Communication in Contemporary Society Lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv Roger Säljö Temat för denna föreläsning är hur vi människor, och litet grand om våra förfäder, bär sig åt för att bevara kunskaper och färdigheter, både hur vi gör detta som individer och hur samhället gör detta. Man kan se som kunskaper och färdigheter som ett slags ”civilisationens sparkapital”, dvs sådana insikter som är bra att ha och som hjälper oss att utveckla samhället i olika avseenden, bota sjukdomar, bygga hus osv. 2017-04-07

Hur vi formas som individer av detta sociala minne Teman Hur människor skapar och för vidare erfarenheter, kunskaper och färdigheter Hur vi undviker att erfarenheter, kunskaper och färdigheter går förlorade Hur samhällen bygger upp ett socialt minne av erfarenheter och kunskaper Hur vi formas som individer av detta sociala minne

Hur kunskaper återskapas Primär socialisation (lärande i vardagen) Sekundär socialisation (skola och andra institutioner)

Social utveckling och kunskaper Utveckling från ett samhälle med låg arbetsdelning till ett komplext samhälle Med avancerad teknik Många olika verksamheter En diversifierad social organisation

Sociala omvandlingar av samhället Kloster Kapitalism Jordbruk Skolan Universitet Nationalstater Industrialism Stadsstater 3000 f K 1500 8000 f K Förändringar av intellektuella/fysiska tekniker med koppling till skrift Bilder Notskrift för musik IT Press Tidig skrift Alfabetet Radio Boktryck TV Piktografi Kilskrift

Forskare som påverkat vår syn på lärande/utveckling/kunskap Platon (429-347 B.C.) Aristoteles (384-322 B. C.) John Dewey (1859-1952) Jean Piaget (1896-1980) Maria Montessori (1870-1952) L. S. Vygotskij (1896-1934) B. F. Skinner (1904-1990) J. S. Bruner (1915-)

Platon 2017-04-07

Aristoteles 2017-04-07

Utgångspunkter: Lärande Hur individer, organisationer och samhälle utvecklar, återskapar och håller aktuella kunskaper och färdigheter. Detta fungerar förvånansvärt väl.

Utgångspunkter I alla dessa processer som vi kallar lärande är, har alltid varit och kommer alltid den viktigaste mekanismen att vara det helt vardagliga och vanliga samtalet och interaktionen ansikte mot ansikte.

Människan kan förstås som En biologisk varelse En social varelse En psykologisk varelse En historisk varelse En kulturvarelse

Lev Semenovich Vygotsky (1986-1934)

Alexander R. Luria (1902-1977)

Alexei N. Leontiev (1903-1979)

Vad vände sig Vygotskij emot? Behaviourism (associationism) Klassisk betingning (respondent/Pavlov) Stimulus Respons

One of Pavlov’s Dogs, Pavlov Museum, 2005

Betingning kan inte förklara vad Vygotskij kallade ”Högre psykologiska processer” som han skilde från ”Lägre psykologiska processer”

”Högre psykologiska processer” Människors kreativitet Skapande förmågor Språk Tänka, minnas och lösa problem ….

Vygotskijs utgångspunkter: Människan är en kulturvarelse Hon har ’högre’ psykologiska förmågor som att minnas, att skapa, att vara kreativ, att omskapa sin omgivning …. Hon använder sig av kulturellt utvecklade ’redskap’ där språket är centralt

Mediering Mediering Kulturella redskap Stimulus Respons

Mediering sker på två sätt Intellektuella redskap Alfabet Mätenheter (kilo, nM, grader …) Begrepp (procent, energi, …) Diskurser (grammatik, bokföring …) ….. Det vill säga genom språkligt burna kunskaper

Dels genom fysiska redskap Hacka, spade, kratta Hammare, spik, borr Datorer och annan teknik …..

Nutritionsexpert Bevattningsexpert Forskare Transportör Naturvårdare Detaljhandlare Odlare Förhandlare på WTO Konsument Juicetillverkare Investerare i ett multinat. företag Konstnär Ekonom på näringsdepartement

Utvecklingszonen Människor befinner sig i ständig utveckling Utvecklingszonen eller the Zone of Proximal Development (ZPD) Avståndet mellan det människor kan göra på egen hand och det de kan göra med hjälp av en ’mer kunnig kamrat’ Olikhet befrämjar lärande

Närmaste utvecklingszonen Uppnådd kompetens utvecklingszon Framtida kompetens

Frågor Hur bygger då civilisationer och samhällen upp sparkapital i form av kunskaper och färdigheter? Vad innebär detta för människors sätt att lära och tillgodogöra sig erfarenheter, insikter och färdigheter? Hur formas vi av våra omständigheter? Skrift vs non-skrift som miljö för lärande

Centrala drag i människans sätt att utveckla kunskaper: Man utvecklar sin kommunikation (språk, begrepp, berättelser och andra intellektuella tekniker) Man utvecklar fysiska tekniker och teknologier (artefakter) Man utvecklar tekniker (intellektuella och materiella) för dokumentation (och för det sociala minnet) Man skapar institutioner (sammanhang för att föra kunskaper vidare) Familjen som sammanhang

Allmänna genetiska lagen om kulturell utveckling ”Varje funktion i barnets kulturella utveckling uppträder två gånger, eller på två plan. Först finns den på det sociala planet, och sedan på det psykologiska planet. Först finns den mellan människor som en interpsykologisk kategori, och sedan inom barnet som en intrapsykologisk kategori”. (1981, s. 163)

Uttolkning Mellan människor Mamma Bror Boll Cykel Kärlek Demokrati Procent Inom människor Mamma Bror Boll Cykel Kärlek Demokrati Procent

Språk som redskapens redskap (tool of tools) Appropriering av språkliga redskap sker genom: Kommunikation med andra Språkliga redskap som används mellan människor (inter-psykologiskt) tas över av individen och blir (intra-psykologiska) Tänkande som ’inre samtal’

Människans två utvecklingslinjer Biologisk utvecklingslinje Sociokulturell utvecklingslinje Ålder

Intellektuella/språkliga redskap: Berättelser (narrativer) som kunskapsform (sätt att organisera information) Berättar vår historia Skapar oss en identitet (vilka är vi?)

Externalization, Homo habilis 2,5-,18 milj år sedan, ca 1,3 m lång och med hälften av vår hjärnvolym, kommunkation utan språk men med kroppspråk och så småningom någon form av ljud, protospråk

Primära redskap (artefakter) Materiell kultur, första tillverkade redskapet, externalisering av kunskaper och färdigheter, artefakter kom före språk

Teknik som externalisering (objektifiering) av erfarenheter i materiell, intellektuell och estetisk form teknik som design

Representationella redskap                                                                                      En av anledningarna till att vi kan bygga upp ett omfattande socialt minne är att vi inte är begränsade av vår egen kropp, hjärna eller dess resurser. Fysiska redskap, men som är materiella och representationella. Vad förutsätter detta: begreppslig kunskap, att man kan omvandla ett tredimensionellt objekt till två dimensioner, proportioner, något barn måste lära sig idag. Bilden som en tidig artefakt, varför började människor med detta?

Skrift som en teknik att minnas Den muntliga berättelse, vi har en materiell kultur, vi har bilder och sedan utvecklas detta till skrift. En ringa del av de språk vi känner till har utvecklat skrift

Kilskriftens utveckling Från det ikoniska till det abstrakta

Kan titta hur länge som helst på den, inte förstå Kan titta hur länge som helst på den, inte förstå. Den förutsätter förståelse av en kod och att den som skall förstå är preparerad på lämpligt sätt.

Kilskriften Det första exemplet i historien (i vår del av världen) på en teknik för kommunikation som var så komplicerad att den måste läras in genom undervisning Leder till att skolor med en systematisk och kumulativ pedagogik inrättas Undervisning baseras på antaganden om hur människor kan lära

Roughly speaking, they [schools] come into existence when social traditions are so complex that a considerable part of the social store is committed to writing and transmitted through written symbols. Written symbols are even more artificial or conventional than spoken; they cannot be picked up in accidental intercourse with others. In addition, the written form tends to select and record matters which are comparatively foreign to everyday life. (Dewey, 1916/1966, p. 19)

Anledningar till att skriftspråket fått så stor betydelse: Blev en del av viktiga samhällsinstitutioner (handel, rättsväsende, skola, vetenskap etc) Blev ett sätt att bygga upp ett socialt minne (dokumentera)

Representationella redskap Skrift går från att vara en minnesteknik för dokumentation av information till att bli en teknik för representation där också berättelser (narrativer) kan återges. Det vill säga berättelser kan leva både i tal och text Detta är en av de stora förändringarna i våra möjligheter att låta erfarenheter leva vidare.

Representationella redskap som bilder, text, symboler etc. är inskriptioner som existerar både som intellektuella och materiella objekt

Artificiella minnessystem (AMS) Externa minnessystem (EMS) Texter Kartor Register Databaser Instrument (kalkylatorer, kompasser etc.) ……………. 2017-04-07

Kan spridas och existerar i det publika rummet Är permanenta Egenskaper hos AMS Kan spridas och existerar i det publika rummet Är permanenta Kan återanvändas Är obegränsade i sin kapacitet Är organiserade med utgångspunkt i explicita och (semi-)publika regler

Inskriptioner Inskriptioner innebär en reifiering (ett förtingligande) av mänskliga erfarenheter (omvandlar mänskliga erfarenheter till information)

Artificiella minnessystem är externaliseringar (objektifieringar) som re-presenterar mänskliga erfarenheter, idéer, tankar, föreställningar, insikter, information med hjälp av symboliska system (siffror, bokstäver …) Förutsätter tolkningspraktiker och tolkningsgemenskaper Tolkningsgemenskaper är alltid sociala Varje tolkning är både en återskapande och en nyskapande (kreativ) process

Skriftspråket och text Som har blivit samhällsbärande och som förändrade människors erfarenheter Som blev grunden för vår typ av demokrati, vårt rättsväsende, vår utbildning, etc. (dokumentsamhället)

Uppmuntrar nya sätt att lära. Digital teknik Nya sätt att minnas/dokumentera. ’Löser’ problemet med lagring av information. Nya sätt att dela information och nya sätt att samarbeta. Virtualitet och interaktivitet. Uppmuntrar nya sätt att lära. Digital literacy som en förlängning och transformation av traditionell text ’literacy’. Multimodalitet men samtidigt ytterligare en seger för skriftspråket. Nya sätt att få tillgång till information. Tillgänglighet.

Digital teknik Övergången från externalisering (lagring) av information till externalisering av mänsklig intelligens/förståelse Miniräknaren Stavnings- och grammatikprogram CAD/CAM programvara GPS-navigatorn Bokföringsprogram ….. Vi får nya färdigheter.

Förändringar av våra sätt att lära och förstå Vi behärskar komplexa uppgifter utan att förstå den ingående stegen Teknik fungerar som en ’black box’ (trust) Vi lär alltmer från det ’komplexa’ till det ’enkla’ Vi ’förstår’ som en del av praktiker och utan att nödvändigtvis ’förstå’ som en del av hierarkiskt ordnad kunskap (som exempelvis i skolans ämnen)

Tolkningar av lärande i en digital värld Meta-kommunikativa förmågor (som att välja, sortera, kritiskt granska, modellera etc.) Lärande blir förmågan att transformera information och kunskap så att den blir relevant för lokala syften, lärande ligger i det performativa och transformativa