MODERNISMEN 1900-talet Pablo Picasso, Guernica, 1937

1900-TALETS MODERNISM Sekelskiftet 1900: pessimism, industrialism, fattigdom, slavliknande arbeten, mekanism, teknisk innovation, urban kapitalism och lantlig svält och avbefolkning. Samhället förändrades. 1900-talet blev det blodigaste århundradets i mänsklighetens historia. 183 miljoner människor dog på grund av mänskliga beslut, två världskrig, fascism, diktaturer, industrialiserat massmord. Rene Magritte, De älskande, 1928

1900-TALETS MODERNISM Ur dessa känslor av sorg, vanmakt, overklighetskänslor inför livet, uppror, vrede etc. föddes många nya uttryck för att behandla det nya samhället. Modernismen är ett paraplybegrepp som inbegriper fler olika –ismer som behandlar den nya, kanske mer komplexa (?), världen. Surrealism, dadaism, kubism, expressionism etc.

MODERNISMEN: EN MOTREAKTION MOT REALISMEN Realismen under den senare delen av 1800-talet skulle skildra de nya levnadsvillkoren med realistisk skärpa – läsarna skulle i detalj få uppleva den ”sanningen”, och framför allt dess baksidor. Modernismen föddes för att många kände att realism inte är det enda, eller det bästa, sättet att beskriva den ”sanningen” på. När världen blir ny måste också konsten bli det.

REALISM vs. MODERNISM Betonade absolutism  Betonade relativism Finna sanning i detaljer  Finns en sanning? (beskriv världen som den är) Beskrev livsöden  Skapade stämningar Observerade och återgav  Upplevde Arv & miljö formar oss  Allt formar oss! Industrialismens bakgator  Ny teknik – framtid! Vad händer med människan?  Vad är en människa?

Kazimir Malevich, Black Square 1915 Malevich målade modernistisk, non-figurativ konst. Stirra in i den svarta, hypnotiserande ytan och se – vad?

Einstürzende Neubauten – Sabrina 2000 VIDEO Symbolism? Surrealism? Futurism?

FART, FÖRNYELSE OCH FRAMTID Modernismen är en kulturrevolution med nyckelorden ”fart, förnyelse och framtid”. In med det nya och ut med det gamla! Vill förändra både människa och samhälle Modernismen är mycket splittrad. Några saker enar de olika ismerna: Regelbrott, uppror mot gamla vanor och formförnyelse. Virginia Woolf: ”Den moderna romanen ska förmedla tankens förvirring, inte arrangera den i prydliga rader.” Marcel Duchamp, Fountain, 1917

FREUD: DRÖMMAR OCH DET UNDERMEDVETNA Den österrikiske psykologen Sigmund Freund (1856-1939) förändrade synen av oss själva och synen på de motiv som styr vårt beteende. Jaget, det förmedvetna och det undermedvetna. Omedvetna, glömda konflikter kan lyftas fram med hjälp av psykoanalys, hypnos eller drömtydning. Drömmar är symboliska uttryck för bortträngda drifter. Litteraturen riktar sig inåt, istället för utåt.

KVINNORNA TAR MER PLATS PÅ SCENEN! 1900-talet är århundradet då kvinnorna på allvar börjar inleda sin frihetsmarsch på de politiska, kulturella, litterära och sociala scenerna. Simone de Beauvoir, Det andra könet, 1949: ”Man föds inte till kvinna, man blir en” Virginia Woolf, Ett eget rum, 1928: "Intellektuell frihet är beroende av materiella ting och kvinnan har alltid varit fattig inte bara i tvåhundra år utan sedan tidens begynnelse." Rösträtt, suffragettrörelsen, myndighetsreformer, krav på jämlikhet och jämställdhet.

VIRGINIA WOOLF (1882-1941) SYNVINKELTEKNIKEN Konsten skall frysa ögonblicket, och gå in i medvetandet: ”litteraturen måste ta intryck av att medvetandet under ett enda ögonblick förmår registrera en myriad av intryck” Ständiga byten av synvinkel. Vi tar del av olika personers medvetanden. Symbolism är viktigt hos Woolf: en utflykt i Mot fyren symboliserar en frihetshandling i en instängd miljö. Woolf menade att samtidens förväntningar och konventioner tar ifrån kvinnorna möjligheten att skapa konst.

MARCEL PROUST (1871-1922) MINNESMAGI Prousts berömda romansvit På spaning efter den tid som flytt täcker 4000 sidor och är ett utforskande av minnet. Bortglömda minnen. En doft eller en melodi väcker dem till liv. Det förflutna är inte över, således. Berättartekniken bygger på associationer. Berömd scen: en madeleinekaka får protagonisten att erinra sig sin barndoms somrar.

FRANZ KAFKA (1883-1924) LIVET SOM MARDRÖM Kafka skrev mardrömslika bilder av det moderna samhället. ”Kafkastämning” eller ”kafkaartad” är ord som beskriver en mardrömslik känsla eller situation, ofta absurd, labyrintisk och becksvart . Hans böcker är fulla av symboler och allegorier. Känsla av skuld, overklighet, skam i ett mekaniserat samhälle där människor inte möter varandra.

ISM NR. 1: FUTURISMEN Död åt det gamla! Chocka publiken! Krossa grammatiken! Omfamna det nya! Symfonier med inslag av fabrikssirener och verkstadsbuller, dikter som består enbart av ordet ”ju”. Dyrkade tekniska innovationer: ”En rykande, kulsprutesmattrande automobil är vackrare än Nike från Samothrake”. En del futurister anslöt sig till fascismen.

ISM NR. 2: EXPRESSIONISMEN Edvard Munch, Skriet, 1893 Expression = uttryck. Diktare skall uttrycka sin subjektiva upplevelse av verkligheten. Kraftfulla uttryck från djupet av själen. Kritik mot det borgerliga, kapitalistiska samhället och dess industrialism, materialism och mekanisering. Dystopier utvecklades. TRAILER: Fritz Lang, Metropolis, 1927

ISM NR. 3: SURREALISMEN Fantasins frigörelse! Fri från förnuftets censur. Orden betyder ”öververklighet”. Ologisk och drömlik värld. En vision av ”det oväntade mötet mellan en symaskin och ett paraply på ett operationsbord” /Greve Lautréamont Freuds psykoanalys, hallucinationer, kontrapunkter, automatisk skrift etc. FILM: Klipp ur David Lynch, Eraserhead, 1977 René Magritte, La Reproduction interdite, 1937

ISM NR. 4: EXISTENTIALISMEN Filosofisk strömning. Jean-Paul Sartres Äcklet och Albert Camus Främlingen är kända romaner. Människan är dömd till frihet! Det finns inga gudar eller en universell moral som bär någon sanning, det finns ingen mening med livet. Vi är dömda till frihet, tvingas välja, är ansvariga för våra val, och därmed ger friheten oss ångest. För att fly från ångest skuldbelägger vi gärna andra saker: ”miljön eller arvet har gjort att jag blivit såhär”, ”samhället gör så att…” – eller så blir man en dussinmänniska som lever sitt liv utan att tänka, att engagera sig och försöka förstå hur man skall finna mening i sitt liv. Se dig själv!

SVENSKT 1900-TAL: MODERISM OCH PROLETÄRLITTERATUR I Sverige fanns också starka modernistiska rörelser. Den surrealistiska poeten Gunnar Ekelöf, expressionisterna Pär Lagerqvist och Karin Boye m.fl. Samtidigt var denna period också präglad av arbetarlitteratur/proletärlitteratur. Författare som Ivar Lo-Johansson, Moa Martinsson och Vilhelm Moberg skrev om arbetare, statare och andra utsatta i vårt samhälle. Harry Martinsson bytte ibland genre och var stundtals modernist, stundtals proletärförfattare.

MODERNISMENS ARV FINNS ÖVERALLT! Se den futuristiska estetiken och kritiken mot det mekaniska, materiella samhället i Ridley Scotts film Blade Runner (1982) Futurism och surrealism möts i musikvideon till Björks All is Full of Love (1997) Hommage till surrealism och expressionism i musikvideon till Red Hot Chili Peppers Otherside (1999) Janelle Monae parafraserar Metropolis och hennes retromode och dans skapar en kontrast till den moderna materialismen och mekaniken i en kortfilm (2008).

VAD HÄNDER SEN? Hur kommer historiker att beskriva vår tid? Tiden efter 50/60-talet beskrivs ibland som det postmoderna samhället. Denna epok, som vi fortfarande kanske lever i, kännetecknas bland annat av en kraftig individualism, materialism, relativism, sökande efter något nytt, men oförmåga att skapa det – vi upprepar bara vad som tidigare redan gjorts. Stämmer detta? När du överblickar all modern kultur du konsumerar – ser du något generellt tema?