Kvalitetsarbete i korthet – varför, vad och hur? Kvalitetsarbete i ett sammanhang – varför? JH Kvalitetsarbetets innehåll och metod – vad? CH Kvalitetsarbete som process och kommunikation – hur? JH

Kvalitetsbegreppet en viktig utgångspunkt för kvalitetsarbetet inom skolväsendet Kvalitet = egenskap eller beskaffenhet (NE) Kvalitet = Varan eller tjänsten svarar mot eller t o m överträffar kundens förväntningar (jfr definitioner i näringslivet, SIQ) Kvalitet = Hur väl målen uppnås och regelverket följs (jfr Skolverket)

Kvalitetsbegreppet – en ”semantisk magnet” Kvalitetsbegreppet i pedagogiska sammanhang ovanligt före 1990-talet Kvalitetsredovisning ”dyker upp” i mitten av 1990-talet (Skr 1996/97:112) Kvalitet på Google: 20 600 000 träffar Kvalitetsredovisning: 195 000 träffar

Varför kvalitetsredovisning? Brister i kommunernas uppföljning och utvärdering enligt Skolverket ”Marknadsorientering”, konkurrens Förtydliga läroplanernas krav på lokal utvärdering Vad bidrar verksamheten till ur pedagogiska och demokratiska perspektiv? Förskola och fritidshem undantagna 1997-2005 i nationella bestämmelser

Olika syften – olika perspektiv! Kvalitetsredovisningens syfte enligt SFS 1997:702 Främja kvalitetsarbete Bidra till att förverkliga nationella mål Ge information Ett utvecklingsperspektiv/ pedagogiskt perspektiv? Ett styrningsperspektiv? Ett demokratiskt perspektiv?

Eventuella kommande förändringar för kvalitetsarbetet Vad gäller idag? Skolplan (Kommun) Arbetsplan (Skola) Kvalitetsredovisning (Alla) ”Kontinuerlig uppföljning och utvärdering” Krav på skolplan och arbetsplan avskaffas MEN krav på att systematiskt planera, följa upp och utveckla verksamheten. Krav på obligatorisk kvalitetsredovisning avskaffas MEN krav på att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. (Jfr Skollagsberedningen, Ds 2009:25)

KVALITETSARBETE M R Å A B I Skollagen Läroplaner Programmål Kursplaner tolkas, konkretiseras, formuleras, förankras M I relation till målen R Å Konkreta med effekter när? Vem? Utifrån systematisk uppf/utv kvan. & kval. jämförelser & skillnader A B Insatser ”…som bedöms ha haft betydelse för resultaten.” resurser konkreta arbetsinsatser på olika nivåer Kriterier för Måluppfyllelse Vilken ”måttstock” bör användas? I hur hög grad har målen nåtts? Varje mål + helhetsbedömning I Samband reflektera förklara Varför? Realistiska insatser? Rimliga mål?

Bedömning av måluppfyllelse Insatser Åtgärder Medel Begrepp Kvalitet Måluppfyllelse Strävansmål Uppnåendemål Riktlinjer Krav Resultat Analys Uppföljning Utvärdering Bedömning av måluppfyllelse Insatser Åtgärder Medel

Kvalitetsarbete som process och kommunikation Systematiskt kvalitetsarbete innefattar dialog, arbete och dokumentation kring: Mål Uppföljning och utvärdering Analys, bedömning, åtgärder Kvalitetsredovisning

Kvalitetsarbete som process och kommunikation Vad krävs för att detta ska fungera? Att ge ansvar till enskilda personer och/eller grupper Att medvetet låta olika intressenter med olika perspektiv medverka i kvalitetsarbetet Att använda särskilda rutiner för kommunikation runt kvalitetsredovisningen Att utgå från kvalitetsområden/mål och/eller utvärderingsmetoder (jfr Kvalitetsarbete i förskola och skola, MSU, 2007)

STRATEGISK KOMMUNIKATIV Kvalitetsarbete som process och kommu-nikation – lärande och delaktighet som mål! Några begreppsliga redskap för analys av bevekelsegrunderna för styrning i riktning mot delaktighet/lärande: STRATEGISK KOMMUNIKATIV Instrumentell - Reflexiv Distans - Närhet Differentierad - Integrerad Teknokratisk - Förståelseorienterad Jfr Håkansson, (2006). Lärande mellan policy och praktik. Kontextuella villkor för skolans reformarbete.

Kvalitetsarbetet för Språk, läs och skriv i era kommuner - Vilka syften/mål finns? - I vilken riktning leder dessa? (jfr begreppen) - Vilka aktiviteter pågår och planeras? - På vilket sätt främjas delaktighet och lärande genom dessa? - Hur utvärderas detta? - Vem berörs av resultaten?