HÖK DEPRESSION Psykiatrin har ett eget vårdprogram för depression och ångest – gäller samtliga mottagningar och avdelningar inom vuxenpsykatrin i Norrbotten Detta dokument är på 19 sidor. Remiss från hälsocentral och avslutning samt remiss ut till hälsocentralen efter remission berörs. Gränslandet mellan psykiatri och primärvård behöver ett eget dokument – en HÖK. Dessutom ger gränsöverskridande vårdprogram snabbare läkning och mer nöjda patienter.

Innehåll i HÖK-en Är patienten deprimerad? Länk till DSM- IV Hur svår är depressionen? Länk till MADRS Suicidrisk med stege - Länk till frågor Bakomliggande faktorer Funktionsnedsättning, sjukskrivning Behandling inkl medicinering, KBT, remiss till psykiatriker Uppföljning inkl ovanstående

DSM-IV A. Minst fem av följande symtom har förekommit under samma tvåveckorsperiod. Detta har inneburit en förändring av personens tillstånd. Minst ett av symtomen (1) nedstämdhet eller (2) minskat intresse eller glädje måste föreligga.  Obs: Inkludera ej symtom som uppenbart beror på somatisk sjukdom/skada eller på stämningsinkongruenta vanföreställ- ningar eller hallucinationer.  1. nedstämdhet under större delen av dagen, så gott som dagligen, vilket bekräftas antingen av personen själv (t ex känner sig ledsen eller tom) eller av andra (t ex ser ut att vilja gråta). Obs: Hos barn och ungdomar kan irritabilitet förekomma. 2. klart minskat intresse för eller minskad glädje av alla eller nästan alla aktiviteter under större delen av dagen, så gott som dagligen (vilket bekräftas antingen av personen själv eller av andra).

3. betydande viktnedgång (utan att avsiktligt banta) eller viktuppgång (t ex en mer än femprocentig förändring av kroppsvikten under en månad), eller minskad alternativt ökad aptit nästan dagligen. Obs: Ta också med i beräkningen om förväntad viktökning hos barn uteblivit. 4. sömnstörning (för lite eller för mycket sömn nästan varje natt) 5. psykomotorisk agitation eller hämning så gott som dagligen (observerbar för omgivningen och inte enbart en subjektiv upplevelse av rastlöshet eller tröghet) 6. svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen 7. känslor av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor (vilka kan ha vanföre ställningskaraktär) nästan dagligen (inte enbart självförebråelser eller skuldkänslor över att vara sjuk) 8. minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obeslut- samhet så gott som dagligen (vilket bekräftas antingen av personen själv eller av andra) 9. återkommande tankar på döden (inte enbart rädsla för att dö), återkommande självmordstankar utan någon särskild plan, gjort självmordsförsök eller har planerat för självmord

B. Symtomen uppfyller inte kriterierna för blandepisod mani/depression (se nedan). C. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. D. Symtomen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t ex missbruksdrog, medicinering) eller av somatisk sjukdom/skada (t ex hypotyroidism).   E. Symtomen förklaras inte bättre med sorge- reaktion, dvs den depressiva symtomatologin har varat längre än två månader efter en närståendes bortgång eller karaktäriseras av påtaglig funktionsförsämring, sjuklig upptagenhet av känslor av värdelöshet, självmordstankar, psykotiska symtom eller psykomotorisk hämning.

Depressionens svårighetgrad MADRS < 20 p = lindrig depression MADRS 20-33 p = medelsvår depression MADRS 34-60 p = svår depression

Länk till baksidesfrågor Suicidrisk Om suicidtankar bör dessa följas upp vid varje besök, patienten ska också få telefonnummer att ringa vid försämring. Om suicidplaner bör patienten akut remitteras till psykiatri Länk till baksidesfrågor  Akut remiss psykiatrin  Följ upp vid varje besök, ge tel.nr dit pat kan ringa vid försämring

Bakomliggande faktorer Tidigare psykiska problem Ärftlighet MISSBRUK Somatiska sjukdomar

Funktionsnedsättning/sjukskrivning Låga kognitiva krav Sjukskrivning behövs oftast inte Ev sjukskrivning Höga kognitiva krav Nära normal funktion Ev sjukskrivning Kraftigt nedsatt Viktigt med sjukskrivning kognitiv funktion

Behandling Lindrig depression. Samråd med patienten ang uppföljning. Behandla gärna om långvarig depression. Måttlig depression. Medicinering och/eller KBT, ev avvaktande stödkontakt. Behov av sjukskrivning avgörs av patientens kognitiva förmåga. Svår depression. Medicinering, återbesök varje vecka, konsultation med psykiatriker, ssk om suicidtankar. Patienten klarar sällan KBT.

Behandling med antidepressiva Börja gärna med SSRI, t ex Sertralin 50 mg Kan ökas till 150 mg. Lägg gärna till Mirtazapin om dålig sömn och aptit, börja med 15 mg tn. Byt till SNRI, t ex Venlafaxin om dålig effekt. Dosen kan ökas till 225-300 mg men kontrollera då blodtrycket.

UPPFÖLJNING/BEHANDLINGSEFFEKT Följ gärna via telefonkontakt efter en vecka – att patienten inte blivit sämre/tål medicineringen. Följ var fjärde vecka till sjätte vecka till remission. Om patienten efter två olika AD och KBT fortsatt har en måttlig depression remitteras patienten till psykiatriker. Remission = MADRS <12 Antidepressiva 4 v KBT 6 v Klar effekt Samma Någon effekt Öka/byt preparat Tillägg AD Ingen effekt/försämring Öka/byt/kombinera