MORIA: David Hume

David Hume (1711-1776) Epistemologi (kunskapsteori) Vetenskapsbegränsningar: kausalitet och induktion Moralpsykologi Handlingsteori Humes lag

Lite empiristisk epistemologi Kunskap får vi via sinnesintryck Perceptioner sensations – impressions Reflection – ideas Skillnaden består i de olikas livlighet Simple – complex ideas Förklarar fantasi

Relationer mellan idéer Kausalitet (orsak-verkan) Knappen och lampan Likhet Älgen och älgen Älgen – rådjuret - hjorten Beröring (fysisk/associativ? Närhet) Boken på bordet, vardagsrummet och köket Våra trosföreställningar kommer sig av att vi kopplar ihop idéer Om jag trycker på knappen tänds lyset

Induktionsproblemet Deduktion – dra logiska slutsatser från premisser (logik. Matematik) Induktion – dra generella slutsatser på basis av sinnesintryck Alla svanar är vita Evidens: alla svanar som iakttagits har varit vita Svanar som man inte iakttagit? Vi kan inte dra generella slutsatser på basis av sinneserfarenhet Naturvetenskapen är inte säker

Kausalitet Vi kan inte observera kausalitet i världen Ex biljardbollarna Det enda vi kan se är att A kommer före B Det finns inget sätt att deducera fram att B alltid kommer efter A Det vi observerar är A kommer för B i tiden Detta händer gång på gång (likhet, induktion) Slutsats: 1) kausalitet finns inte eller 2) kausalitet är ett associativt tillstånd  Mer problem för naturvetenskapen

Personlig identitet Förnekar att det finns något sådant som ett jag När Hume introspekterar hittar han passioner, intryck, idéer osv som avlöser varandra i en ständig ström Inget av detta är ett jag utan ett flöde av perceptioner Alltså finns det inget jag? (Hume, biljard och öl)

Passionerna Känslor: kärlek, hat, ömhet, längtan, avsky, önskningar Passioner kan inte vara sanna eller falska. De är inga kopior och refererar inte bortanför sig själva Upplevelsen av känslor Värderande - Har antingen en positiv eller negativ komponent Upplevs som våldsamma – lugna Passioner ger vårt handlande mål

Förnuftets roll: passionernas slav Förnuftet utforskar idéer och relationer mellan idéer. Dessa kluster kan vara sanna eller falska (i kraft av att de refererar till något utanför) De har kognitivt innehåll Passioner kan inte vara sanna eller falska Passioner kan motivera oss det kan inte idéer Ex. en stol framför mig Förnuftet kan inte tala om för oss vad våra mål är utan endast hur vi bäst når dessa mål

Förnuftet kan kritisera känslorna? ” Tis not contrary to reason to prefer the destruction of the whole world to the scratching of my finger” Två typer av förnuftig kritik kan riktas mot passionerna: En passion kan ha väckts på felaktiga grunder Ex. En person har inte förolämpat dig En passion kan felaktigt tros vara instrumentell till en annan Ex. Det finns inte glass i frysen

Humes motivationsteori Förklarar alla handlingar Önskan Trosföreställning Motivation  Handling (om ingen annan motivation är starkare eller man är fysiskt hindrad) Kalle vill ha glass Det finns glass i frysen Kalle är motiverad att gå till frysen  Kalle går till frysen

Humes lag: är/bör klyftan Ett normativt påstående kan inte härledas från ett deskriptivt Om Lisa slår Kalle med hammaren kommer Kalle få ont Det är fel att orsaka någon annan smärta Alltså: Lisa bör inte slå Kalle med hammaren Alla eftersträvar lycka Alltså är lycka det högsta goda och något vi bör eftersträva Kvinnor är sämre på matematik, alltså… (Är Humes lag en logisk tes? Metafysisk? Epistemologisk?)

Moralisk kunskap Kunskap = sann berättigad tro Sanning finns enbart inom förnuftets domän: idéer och deras relationer (representation) Vi kan inte observera några moraliska idéer med våra sinnen (se, höra, lukta, känna, smaka) De relationer vi kan upptäcka kan också råda mellan icke- moraliska agenter som stenar och träd Ex. föräldramord Alltså kan inte förnuftet (ensamt) ge oss moralisk kunskap

Moraliska omdömen Vi reagerar känslomässigt på olika perceptioner (sakförhållanden) Våra reaktioner kan vara positiva eller negativa Moraliska omdömen skiljer sig från andra känsloomdömen: Opartiska – ”common to all of mankind” – alla ska fälla omdömet Universella – ”extend to all of mankind” – alla ska dömas efter omdömet (Tredje krav: universal benevolence?) Förutsatt: moralisk internalism: moraliska omdömen är motiverande i sig själva

Moralens praktiska natur Det finns en nära koppling mellan moral och motivation/handling Preskriptioner: Att säga att något är rätt verkar vara ett sätt att utfärda en uppmaning (det är fel att stjäla = stjäl inte!) Motivation: Om någon säger att det är rätt att skänka pengar till Röda Korset, men inte gör det så verkar det vara på sin plats att ifrågasätta talarens ärlighet. Känslor: Om någon gör något vi anser vara orätt blir vi arga och upprörda. När vi själva gör något vi anser orätt känner vi skuld.

Grunden för de sociala dygderna De sociala dygderna har gemensamt att de syftar till ett större allmänt välmående för andra människor eller människoarten som helhet Rotat i egenintresse? Beundrar dygden hos människor vi inte har glädje av. Avlägsna eller döda personer Rotat i altruism? Verkar rimligt med tanke på dygdernas karaktär (Sympati hos Hume)

The moral problem (Smith 1994) Moralisk internalism: moraliska omdömen är motiverande Humes motivationteori: trosförestllningar är inte motiverande Kognitivism: Moraliska omdömen är trosföreställningar (sanna/falska) Dessa tre är oförenliga! Invändningar: Moralisk externalism: MO är inte med nödvändighet motiverande (Finns det människor som har moraliska åsikter men som inte är motiverade? Anti-humeansk motivationsteori: andra medvetandetillstånd än känslor som motiverar

Några av Humes moralfilosofiska avtryck Humes motivationsteori Humes Lag Ett argument för icke-kognitivism (att moraliska uppfattningar inte är trosuppfattningar) En beskrivning av det instrumentella förnuftet