Bakgrund och sammanfattning med inriktning mot primärvård Patientlagen 1 januari 2015 Bakgrund och sammanfattning med inriktning mot primärvård

Utveckling patientinflytande 2009 Lag om valfrihetssystem Individens val styr Tvingande för landsting vid införandet av vårdval inom primärvården from 1 januari 2010 Utvecklas även inom specialistvård 2015 Ny patientlag från 1 januari LOV: Den nya regeringen föreslår att tvånget att införa LOV i primärvård ska tas bort. Det är ännu oklart vilka konsekvenser det får och vad det innebär i praktiken (141008).

Långsiktig utveckling Läkarfokus Kallelser Upptagningsområde Patient/invånarfokus Inbjudan/Dialog Valfrihet Ställer krav på information och nytt förhållningssätt! Långsiktig utveckling som kräver kulturförändring, maktförskjutning och uthållighet. Vi går från att stå inför doktorn med mössan i hand till att tala om patientens fokus och patienten som medskapare. Geografisk tillhörighet ersätts med möjligheter att välja och välja bort. Den nya patientlagen driver på denna utveckling.

Patientmaktsutredningen ”hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas (…) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård (…) Prop. 2013/14:106 Patientlag. Beslut i riksdagen före sommaruppehållet 2014. Träder ikraft 1 jan. 2015 Lag om organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet. Socialdepartementet bereder. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) upphör när både Patientlagen och organisationslagen trätt i kraft. Patientmaktsutredningen: Under 2011 gav regeringen utredaren Johan Assarsson i uppgift att lämna förslag på hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas samt förslag på en nu patientlagstiftning. Utredningen fick namnet Patientmaktsutredningen. Patientlagen: Samlar bestämmelser med betydelse för patientens ställning och är ett direkt resultat av Patientmaktsutredningen. Organisationslagen: Bereds under 2014 av socialdepartementet, oklart när den träder i kraft. Reglerar hur landstingen ska organisera sin verksamhet för att leva upp till kraven i patientlagen. -mycket lyfts oförändrat in från HSL -modernare struktur -underlättar tillämpningen av patientlagens intentioner om stärkt patientinflytande -begreppsdefinitioner (bl.a. hälso- och sjukvård, huvudman, vårdgivare) -stöd till barn med svagt stöd från föräldrar lyfts fram -vårdgivarens ansvar förtydligas -huvudmännens ansvar förtydligas

Syftet med patientlagen Stärka och tydliggöra patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. En perspektivförskjutning. Makten förskjuts från den medicinska professionen till patienten. Patientlagen är en skyldighetslag och innehåller inte utkrävbara rättigheter i den meningen att beslut som fattas inom vården ska kunna överprövas av domstol. Det betyder att patientlagstiftningen i huvudsak ska bygga på de skyldigheter som vårdgivarna och hälso- och sjukvårdspersonalen har gentemot patienterna.

Patientlagens innehåll Inledande bestämmelser (1 kap.) Tillgänglighet (2 kap.) Information (3 kap.) Samtycke (4 kap.) Delaktighet (5 kap.) Fast vårdkontakt och individuell planering (6 kap.) Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel (7 kap.) Ny medicinsk bedömning (8 kap.) Val av utförare (9 kap.) Personuppgifter och intyg (10 kap.) Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet (11 kap.) Lagens kapitelindelning. Samlar mycket av lagstiftningen inom dessa områden i en lag. De viktigaste förändringarna gäller val över landstingsgränser samt en utvidgad informationsskyldighet.

Möjlighet att välja utförare i andra landsting Välja offentligt finansierad öppen vård i andra landsting Omfattas inte av vårdlandstingets vårdgaranti Följa hemlandstingets remisskrav, i övrigt samma villkor som vårdlandstingets egna invånare Lista sig i andra landsting Få ny medicinsk bedömning Välja samtliga behandlingsalternativ i öppen vård Välja fast läkar- och vårdkontakt Öppen vård: Omfattar även möjligheten att välja öppen högspecialiserad vård i andra landsting. Vårdgaranti: Om man väljer att själv söka vård utomläns avsäger man sig också vårdgarantin. Det medicinska behovet styr hur snabbt patienten erbjuds vård. Remisskrav: Även vårdlandstingets remissregler gäller (ska behandlas som en inomlänare) De strängaste remisskraven gäller om de finns i både hem- och vårdlandstinget. Resor mm: Patient som söker vård i annat landsting än hemlandstinget bekostar själv resor och uppehälle. Avgifter: Patienten betalar vårdlandstingets taxa. Högkostnadsskydd gäller även i ett annat landsting eller region.

Listning i andra landsting Möjlighet att välja vårdcentral ”lista sig i annat landsting” från 1 januari 2015 Kräver nationell samordning. Listning i annat län ger inte förtur till vård, det medicinska behovet styr. Patienter från andra län bekostar resor själva. Patienten betalar vårdlandstingets taxa. Högkostnadsskydd gäller även i ett annat landsting eller region. Utomlänspatienter har samma rätt som inomlänspatienter att välja fast läkar- och vårdkontakt. E-tjänster i Mina vårdkontakter är knutna till hemlandstinget. Listning: Kräver samordning i landet. Från årsskiftet planeras för en temporär lösning för listning av utomlänspatienter.

Översyn av riksavtalet för utomlänsvård Fritt att söka öppen vård och välja utförare inom den offentligt finansierade vården i hela landet Vårdgaranti undantag Gäller även vaccination, intyg, hälsoundersökningar Tillämpningar ses över avtals- remiss- och fakturarutiner Medicinsk service även i annat landsting Lista sig på vårdcentral i annat landsting Sluten vård oförändrat, godkännande från hemlandsting. Nytt riksavtal: Beslut fattat av SKL den 17 oktober 2014. Avtalet träder i kraft 1/1 2015. Patienten ska ges möjlighet att välja offentligt finansierad öppen vård inom Sverige. Gäller även vaccination, intyg, hälsoundersökningar. Möjlighet att välja sluten vård ingen förändring. Godkännande från hemlandstinget behövs. Patientens begäran om medicinsk service ska tillgodoses – arbete pågår för att se hur detta ska tolkas. Patienten kommer att kunna välja utförare, gäller även privata vårdgivare som har avtal med landstinget eller som är verksamma enligt ersättningslagarna. Landstingen blir skyldiga att erbjuda öppen vård utvidgas till att också gälla patienter som omfattas av ett annat landstingsansvar. Utomlänspatient omfattas inte av vårdlandstingets vårdgaranti. Kontrakt med privata vårdgivare gäller och kontrakt som gäller efter den 1 januari 2015 ska innehålla skrivning om vad som gäller patienter från andra landsting. Remiss/betalningsförbindelse i öppen vård kan skickas direkt till vårdgivaren och behöver inte skickas via vårdlandstinget. Fullmakter avskaffas och privata aktörer fakturerar det landsting som de har avtal med även för personer från annat landsting.  

De som söker öppen vård i länet Förändrat befolkningsansvar Beskattningsrätt Länets befolkning Betalningsansvar Länets befolkning Vårdansvar De som söker öppen vård i länet

Komplettering av HSL 4 § tredje stycket, betalningsansvar och remisskrav Om patienten omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård enligt 3 § svarar det landstinget för kostnaderna för vård som patienten ges med stöd av andra stycket. Undantag i de fall vårdlandsting har krav på remiss och dessa inte remissregler inte följs. Inledningsvis har 5 landsting krav på remiss till läkarbesök. Se skl.se   Patientens remiss ska, inom öppen vård, skickas direkt till privat vårdgivare. Betalning till privat vårdgivare ska gå direkt via vårdlandstinget. Remissregler: Hemlandstinget ska bekosta vård som en patient får i ett annat landsting, under förutsättning att det förstnämnda landstingets remissregler följs. Denna bestämmelse gäller sedan tidigare. Krav på remiss i öppen vård till annan specialistläkare än specialistläkare i allmän medicin har från 1 november 2014 landstingen i Dalarna, Västmanland, Jämtland, Örebro och Västerbotten. Aktuell information på SKL.se Patientavgifter: Vårdlandstingets patientavgifter och andra lokalt beslutade taxor etc. ska tillämpas vid den länsöverskridande vården.

Förtydligat krav på information: Patientlagen 3 kap. Information 1 § Patienten ska få information om: 1. sitt hälsotillstånd 2. de metoder som finns för undersökning, vård och behandling, 3. de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning, 4. vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård, 5. det förväntade vård- och behandlingsförloppet, 6. väsentliga risker för komplikationer och biverkningar, 7. eftervård, och 8. metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Vårdpersonal ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehåll och betydelse. Informationen ska anpassas efter individens förutsättningar. Ska vid behov kunna ges i skriftlig form. Informationsplikten förtydligas och utökas så patienten ska få information enligt punktlistan, om det är relevant i det enskilda fallet. Punkt 1 & 2: Motsvarighet finns i hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen. Punkt 3: Nyhet Punkt 4 – 7: Förtydligar vad som i stort sett kan anses gälla redan idag i hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen. Punkt 8: Motsvarighet finns i hälso- och sjukvårdslagen. Vårdgivarens ansvar enligt 2b § HSL medför en skyldighet att organisera verksamheten så att kravet på fullgod information kan upprätthållas. Ett gemensamt ansvar mellan vårdgivaren/verksamhetschefen, hemlandstinget och vårdlandstinget att försäkra sig om att patienten blivit informerad. Högre krav på att informationen ska anpassas till individens förutsättningar, tex ålder, mognadsgrad, erfarenhet, språklig bakgrund eller funktionsnedsättning. Vårdgivaren ska så långt det är möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen. Patienter som inte förstår eller talar svenska fullt ut har rätt till samma goda information som andra patienter. Hälso- och sjukvårdens verksamheter bör vid behov anlita tolk och har ett ansvar för att utforma sin information så att den blir tillgänglig för alla. Informationen ska lämnas skriftligen om det behövs med hänsyn till mottagarens individuella förutsättningar eller om han eller hon ber om det.

2 § Patienten ska även få information om:* 1. möjligheten att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård, 2. möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt, 3. vårdgarantin, och 4. möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat EES-land eller i Schweiz. * När det är aktuellt i det enskilda fallet. Punkt 1: Nytt att patienten även ska få information om möjligheten att välja behandlingsalternativ och fast läkarkontakt. Gällande information om möjligheten att välja vårdgivare och utförare finns motsvarande i hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen. Punkt 2: Ny medicinsk bedömning – se anteckningssida till bild 15. Punkt 3: Motsvarighet finns i hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen. Punkt 4: Ny. Bestämmelsen innebär inte att hälso- och sjukvårdspersonalen ska redogöra för innehållet i det EU-rättsliga regelverket eller ta ställning till möjligheten att få ersättning.

Skriftlig information 1177.se Vårdguiden Tusentals kvalitetssäkrade medicinska artiklar om olika sjukdomar, besvär, undersökningar och behandlingar. Visst material på andra språk. Barnavdelningen – tecknade filmer för barn inför sjukhusbesök eller tandläkarbesök. Även på engelska, spanska och arabiska. E-tjänster på 1177.se via Mina vårdkontakter Inloggning via e-legitimation eller lösenord krävs.

Krav på samtycke förtydligas Hälso- och sjukvård inte får ges utan patientens samtycke. Om en patient avstår från viss vård och behandling ska han eller hon få information om vilka konsekvenser det kan få Samtycke till fortsatt vård får när som helst tas tillbaka. Nödvändig vård får ges vid akut fara om patientens vilja inte kan utredas. Detta framgår endast indirekt av gällande lagstiftning idag. Ett samtycke kan endast anses vara giltigt om det föregåtts av information som gör det möjligt för patienten att fatta beslut i den aktuella frågan. Den som ger informationen ska vara säker på att mottagaren förstått informationens innehåll och betydelse. Patienten kan lämna sitt samtycke muntligen eller skriftligen och kan när som helst ta tillbaka sitt samtycke. Det är viktigt att ge barn utrymme att få uttrycka sin åsikt. Barnets inställning ska stå i relation till dennes ålder eller mognad. Om patienten inte ger sitt samtycke ska detta dokumenteras i journalen.

Ny medicinsk bedömning Patienter med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada få möjlighet att få en ny medicinsk bedömning i valfritt landsting. Patienten ska erbjudas den behandling som den nya bedömningen kan ge anledning till om behandlingen står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet att inom eller utom det egna landstinget få en ny medicinsk bedömning. Landstingen är enligt hälso- och sjukvårdslagen redan idag skyldiga att i vissa situationer ge patienten möjlighet att konsultera ytterligare en läkare om sin sjukdom och behandling. I patientlagen blir det tydligt att det inte rör sig om att samma person ”förnyar” sin bedömning på egen hand eller i samråd med andra kollegor utan möjligheten att konsultera en ny läkare som inte har färgats eller påverkats av den tidigare behandlande läkaren, bedömningen eller dialogen. Tidigare fanns en begränsning av rätten till att gälla endast patienter där det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienten, men detta tas nu bort så att rätten utvidgas och det blir lättare för patienter att få ny medicinsk bedömning Patienten ska erbjudas den behandling som den nya bedömningen kan ge anledning till om behandlingen står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat.

Barnets rättigheter stärks och blir uttryckliga Bestämmelser om barns inflytande över sin vård införs i lagen Barn ska få möjlighet att uttrycka sin inställning till den aktuella vården eller behandlingen Barns delaktighet ska underlättas. Barnets bästa ska vara vägledande i ställningstaganden som behöver göras inom hälso- och sjukvårdens verksamheter. Vad som är barnets bästa avgörs i varje enskilt fall. Både hälso- och sjukvårdpersonal och vårdnadshavare bör ge barnet möjlighet att uttrycka sin inställning. Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. Både hälso- och sjukvårdpersonal och vårdnadshavare bör underlätta barnets delaktighet i hälso- och sjukvården. Barn har samma rätt till information som vuxna. Informationen ska anpassas efter barnets ålder och mognadsgrad. I dag finns det inga uttryckliga bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen som gäller barn och deras inflytande över sin egen vård. Det finns dock bestämmelser om barns inflytande i medicinska frågor i speciallagstiftningen.