Metodikk i gateplanlegging august 2007 Erfaringer fra Sverige Einar Lillebye/ Mathias Wärnhjelm

Trafik för en attraktiv stad Utgåva Utgåva

Framtagandet av en ny handbok ”Hantering av trafikfrågor”,1 Efter många års diskussion kring effekter av gamla TRÅD från Beslut att det behövdes något nytt. –Boverket ville undvika normering. –Oerfarna trafikingenjörer ville ha mycket normering. –Politiker ville ha största möjliga frihet

Framtagandet av en ny handbok ”Hantering av trafikfrågor”, 2 Namnet; –Innehållet skulle inte focusera på trafikplanering eller bebyggelseplanering utan på stadsplanering (att lära tekniker, arkitekter, landskapsarkitekter och miljöfolk att samverka) –Attraktivitet blev den sammanhållande kvaliteten. ”Trafik för en attraktiv stad” –Avgränsning; allt kring stadsutveckling med relevans för trafikfrågor.

Framtagandet av en ny handbok ”Hantering av trafikfrågor”, 3 En del av erfarenheterna kom av ”Lugna Gatan”, en idéskrift som gavs ut 1998 men som koncentrerades på trafiksäkerhet och framkomlighet. Lugna Gatan blev mycket använd. Ansågs suboptimera stadsutvecklingen. –Viktigaste verktyget i Lugna Gatan klassade gatunätet i hastighetsklasser. Det är gjort i över 230 svenska kommuner. –Klassningen kvar i TRAST men som en del av gaturumsbeskrivningen.

Framtagandet av en ny handbok ”Hantering av trafikfrågor”, 4 Gaturumsbeskrivningen består av fyra delar; 1.Karaktär; beskriver det omgivningsspecifika 2.Nättillhörighet; beskriver för varje trafikslag förhållandet till stadens nät (huvudnät eller lokalnät för bil, cykel, gående, moped, buss, gods) 3.Hastighet; blir ofta resultatet av 1 och 2 4.Egenskaper; övrigt, t.ex. parkering etc

Framtagandet av en ny handbok ”Hantering av trafikfrågor”, 5 Viktigt att övergripande råd och riktlinjer för hantering av trafikfrågor kopplas till utformningsriktlinjerna. Därför skapades en gemensam ledningsgrupp för framtagandet av TRAST och VGU(Vägar och gators utformning). En samordnad plan gjordes för utgivning och införande.

Framtagandet av en ny handbok ”Hantering av trafikfrågor”, 6 Bedömdes avgörande för acceptansen av handböckerna att organisationerna –Boverket –Vägverket –Banverket –Sveriges Kommuner och Landsting gemensamt stod som utgivare.

Framtagandet av en ny handbok ”Hantering av trafikfrågor”, 7 Organisation; –Ledningsgrupp: Hög nivå, få möten, samtliga 4 organisationer –Styrgrupp: Operativt ansvariga, samtliga 4 organisationer. –Förankringsgrupper i varje organisation –Användargrupp med representanter från stadsbyggnad, gatukontor och miljö i 7 kommuner plus regionala vägverkare. –Arbetsgrupp; spridning på egenskaper och kompetensområden. –Jämn könsfördelning eftersträvades –Expertpanel

Framtagandet av en ny handbok ”Hantering av trafikfrågor”, 8 Process; –Öppenhet även med svårigheter –Deltagande i stora konferenser –Ordnandet av expertseminarier och utbildningar –Webbplats där material lades ut( Skall nu uppdateras och läggas på Vägverkets hemsida. –Omfattande remisser

Framtagandet av en ny handbok ”Hantering av trafikfrågor”, 9 Första utgåvan gavs ut 2004 efter en kort produktionstid (2,5 år). Betraktades som en ”slutremissutgåva” för testanvändning. Andra utgåvan ges ut augusti 2007; rättelser och kompletteringar efter inkomna erfarenheter. En exempelbok gavs ut 2005 för att visa metodiken. Exemplen delfinansierades av Vägverket för att testa TRAST.

Framtagandet av en ny handbok ”Hantering av trafikfrågor”, 10 Framtiden; –Projektet ”Den Goda Staden” tar vid och focuserar på process för att lyckas med god stadsutveckling. –Generaldirektören vill att TRAST skall hållas levande. –Mer beteendepåverkan och uppdateringar kring t.ex. klimatfrågan, nya hastigheter i tätort i Utgåva 3. Kommer kanske 2012.

Nu följer några bilder ur TRAST2

människors vardag ska fungera

samtidigt ska stadens kvaliteter, de ekologiska ramarna och människors livskvalitet tillgodoses

Trafiken ska bidra till en hållbar och attraktiv stadsutveckling

Trafik för en attraktiv stad Underlag Hjälp i kommunens processinriktade arbete med trafikfrågor Värdegrund Faktaunderlag Kunskapsbas

Vad är en attraktiv stad?

Egna förutsättningar

Regionala samband

Att planera för den attraktiva staden Vision och målbild Helhet och avvägningar Samverkansprocess Förankring och öppenhet

Vilka hinder kan dyka upp längs med vägen? Vision och målbild saknas Tajming Processens logistik Oklarhet i finansieringen Personliga egenskaper Nyckelpersoner Formella hinder Traditionen gör motstånd Strukturella mönster Konkret tillämpning Långsiktighet Idéer på modet

En utgångspunkt i TRAST – Hållbar utveckling SocialEkonomisk Ekologisk

Resor och transporter för stadens utveckling

Hållbart och robust trafiksystem Biltrafiken kan minskas…

Kommunal planering Mål och budget Inriktningsplanering Översiktsplan Trafikstrategi Kommunal åtgärdsplanering Trafikplan Åtgärdsprogram Genomförandeplanering

Översiktsplanens process

Genomförandeplanering Lokalisering av nya verksamheter och ny bebyggelse Detaljplaner Påverkan Trafikering Utformning och gaturums- beskrivning

Statens intresse

Förankring Bättre underlag för gott beslut Beslutet blir mer långsiktigt hållbart Människor har rätt att vara med och påverka sin omgivning och miljö

Sändarmodell Relevansmodell Aktörssamverkansmodell

Arbetsboksmodell Arbetsgrupper Enkäter Fokusgrupper Gåtur Stormöte Seminarier Studiecirklar Öppet hus

MÅL Nationella –Hållbarhet –Arkitektur –Resor och transporter –Miljö –Miljökvalitetsnormer Regionala Kommunala

Nulägesbeskrivning Resbehov Några stadsbyggnadskvalitéer –Stadens karaktär –Tillgänglighet –Trygghet –Trafiksäkerhet –Miljöpåverkan Trafiksystem - trafiknät och bytespunkter

Alternativ & Analys

Stadens karaktär Lär känna din ort, Boverkets analys NYTT Det sociala livet i staden NYTT Analys av bebyggelsen – stadstyper Analys av stadens ekonomiska utveckling

Stadens karaktär Lär känna din ort Det sociala livet i staden Bebyggelse och stadstyper Den kreativa ekonomin Space syntax

Den kreativa ekonomin

Resor och transporter