Falck Healthcares krisstöd mattias.klawitter@falckhealthcare.se

Arbetsmiljöverkets författningssamling 1999:7 5§ På varje arbetsställe skall finnas den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker. 7 § Chefer och arbetsledande personal skall ha tillräckliga kunskaper om krisstöd för att kunna planera och ordna detta på ett lämpligt sätt.

Hur definierar vi begreppet kris?

Krisdefinitioner En händelse där individen upplever sin (eller närståendes) fysiska existens, trygghet, sociala identitet eller livsmål allvarligt hotade En reaktion/ett psykiskt tillstånd där en persons tidigare erfarenheter inte är tillräckliga för att förstå eller hantera den aktuella situationen. Enkla definitionen: Krisen är - plötslig - oväntad - ger upphov till en förlust av något slag

Riskanalys När kan det uppstå en kris på arbetet? Vilka situationer kräver särskild krishantering? - Vilka särskilda risker finns det på arbetsplatsen? - Vilka generella risker finns det på arbetsplatsen?

Privata kriser Allvarlig sjukdom Svåra olyckor Oförväntat dödsfall Självmord Svåra brottshändelser Psykiska problem, missbruk, misshandel mm Skilsmässa

Arbetsrelaterade kriser Rånhändelser/ våld och hot Svåra konflikter/ trakasserier Svår stress/ utbrändhet Oegentligheter/ förskingring Bränder/ svåra arbetsplatsolyckor Större organisatoriska förändringar, nedskärningar Svåra katastrofer

Olika typer av personliga kriser Livskris? Traumatisk händelse? Likhet: Under en period har man inte riktigt tillgång till sig själv

Kriskurvan Stress Chock Reaktion Bearbetning Nyorientering Tid Chock – förnekande, att försöka hålla det som känns överväldigande på avstånd, på ytan lugn, men kaos inombords. Overklighetskänslor. Insatser: omvårdnad, lugn och ro, mänsklig omsorg och värme, normalisera reaktioner, låt drabbade berätta vad som hänt om de känner behov av att prata om det, ge saklig information, bibehåll eget lugn (den drabbade behöver känna att det finns något/någon som är stabilt och pålitligt och att de känslor som väckts går att stå ut med (även om det är andra som får stå för det just då)). Reaktion – man börjar förstå vad som hänt, tillbakahållna känslor tar sig uttryck (börjar prata, närma sig tankar och känslor), ofta frågor om ”Varför just jag?”, känsla av att världen borde vara rättvis, behov av att förstå, ofta skuldbelägga eller finna syndabockar. Svårt att se en meningsfull framtid. Insatser: låta den drabbade prata, men inte älta, lyssna. Bearbetning – läkning, man integrerar, man börjar se att det finns möjlighet att livet kan gå vidare. Nyorientering – livet går vidare och glädjen kommer tillbaka. Inte längre något hinder i den dagliga livsföringen. Emotionellt: Övergivenhet, Humörsvängningar, Barnsligt beteende, Överdrivet vuxet beteende: Moget, Förnuftigt, Rationellt – men avstängt, Ilska, Skam, Sorg, Självförakt, Förlust av självkänsla. Kognitivt: Spänd, Vaksam, Behärskad, Prestationsinriktad, Konkurrensinriktad, Stark, Tålig, Styrande, Självständig Svaga eller ömma punkter: överdeterminering – påminner om något, egen erfarenhet. Tid 0-3 dagar 4-6 veckor 1 år

Akuta krisreaktioner (adrenalineffekter..) Fight – flight – freeze Kroppsliga reaktioner Känslomässiga reaktioner Kognitiva reaktioner

Krisreaktionen som kontrollförlust Reaktionen är instinktiv – går inte att påverka med viljan Reaktioner – starka eller svaga – är normala reaktioner på en onormal händelse

Modern krishantering stabiliserande åtgärder normaliserande förhållningssätt avlastande samtal fokus på chefsstöd LEON = Lägsta Effektiva Omhändertagande Nivå (inte göra för mycket - inte göra för lite)

Vad påverkar krisreaktionen? Händelsens karaktär, personlig utsatthet Personlig sårbarhet Tidigare händelser Upplevelsen av stöd

Krischecklista - personalansvarig chef (1) Hur är jag själv påverkad? Träffa de som drabbats Kommunikation med övrig krisorganisation/ ledning Säkra trygghet, skydda från ytterligare stress - Fara eller starka intryck, massmedia, eventuell publik Skapa en stödjande atmosfär - Medmänsklig omsorg, normalisering av reaktioner

Krischecklista (2) Underlätta telefonkontakt med anhöriga Undersök vilket stöd det finns i hemmet Möjliggör hemtransport Planera/ informera om tidpunkt för nästa möte med de drabbade Diskutera med krisansvarig/ledning och ev FHC: - Behov av ytterligare insatser - Hur den ordinarie verksamheten kan skötas under krisen - Behov av eget stöd Dokumentera det som gjorts

Falck Healthcares krisjour 0200 – 24 7 365 Krisansvarig/ chef Krisspecialist i krisjouren Situationsbedömning Chefsstöd över telefon Återkoppling – bedömning och utvärdering Individstöd över telefon Akuta krisinsatser på plats Gruppsamtal efter krishändelsen Individuella behandlingsinsatser

Beslutsfattares adrenalinreaktioner Vanligt med adrenalinpåslag för chef i ansvarsposition, även om man inte är direkt exponerad för händelsen Behov av att vilja agera och fatta beslut i det akuta skedet Eller: distansering, osäkerhet inför att agera i det akuta skedet (genom att förminska värdet av sin roll, rädsla för att överdramatisera, osäkerhet över att kliva utanför den ordinarie chefsrollen osv)

Chefsstöd vid kris Ständigt återkommande tema hos drabbade: - hur viktigt det var att känna ett bra stöd från chefen - hur svårhanterligt det blev när stödet saknades Känslomässigt stöd: - chefens fysiska närvaro - att den drabbade känner ett genuint engagemang (att man blir tagen på allvar i en situation som man själv inte kunnat styra över) Praktiska åtgärder: - säkerhetshöjande insatser, ändring av arbetsrutiner - avlastning från ansvar och/ eller belastande stress (vilket - om det görs i samråd - även har en psykologisk betydelse för upplevd kontroll och känsla av stöd)

Chefsstöd vid kris - positiva återverkningar Ökad lojalitet med arbetsgivaren/ den egna organisationen Ökad identifikation med yrkesrollen Ökad motivation för arbetsuppgifterna

Krishantering – sammanfattning Viktigaste stödet kommer från chefer, medarbetare, familj Arbetsrelaterad krishantering påverkar inte bara individens psykiska mående och återgång i arbete, utan även långsiktigt engagemang och motivation för arbetet Hur man upplever stödinsatserna är viktigare för den långsiktiga återhämtningen än själva händelsens karaktär