Start & Stegen Tidigt lärande i förskolan

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pedagogisk planering Åk 7 - 9
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Nya skolan till hösten Projektarbete En personlig dator Aktivt lärande
Välkomna till Förskolan Lodet
Men det här är väl ingenting nytt?
En förskola att förundras i!
Vad innebär det för små barn att växa upp i en våldsbenägen familj?
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Att utveckla barns förståelse med hjälp av återberättande
Vägledande samspel och ”Compassion” (Paul Gilbert)
Föräldramöte 12 september 2011
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp ICDP som en del av flera i föräldrastödet inom barnhälsovården International Child Development.
Kvalitetsäkring , avd. Holmen, Tullens förskola, Tema: Matematik i vardagen Varför matematik? Matematik används dagligen i många olika situationer.
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
Acando föreläsning Uppsala caseakademi
SET Social Emotionell Träning
Fritidsverksamheten på Södermalms skola
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Mindfulness – en hjälp på vägen
Livskunskap för de allra yngsta
Sundsbroskolans IUP Individuell utvecklingsplan
Föreläsning i fortbildningsserien ”Tidiga insatser” i Nacka maj 2014
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
Ta ställning och handla!
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Vård- och äldreförvaltningen Vår gemensamma värdegrund
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Hantera en kronisk sjukdom
KÄNSLOR OCH SOCIALA FÄRDIGHETER – FÖRÄLDERN SOM VÄGLEDARE
Av egen kraft Marte Meo i Demensvård
Kommunikation och samspel
Informationsmöte Furulidsskolan VÄLKOMNA! Furulidsskolan - med målet i sikte -
Läroplansträff fritidshem
Självbild, självkänsla & Självförtroende
- ett program för socialt och emotionellt lärande
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
PLIKTBARN LUSTBARN.
Start & Stegen Tidigt lärande i förskolan
Idrottspsykologi.
SET= Socio Emotionell Träning
1 Mångfald Hur leder man en arbetsgrupp som präglas av mångfald ?
PrevU Social Resursförvaltning
Det vi vet Barn utvecklar språk; talat-, skrift-, kropps- och teckenspråk i samspel med sin omgivning och möten med den andre.
Utveckling och lärande i förskolan
Socialpsykologi.
Välkommen till Brunna, Gröna Lund och Stamvägens förskolor
KONFLIKTER.
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
Bemötande När det är svårt!
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Engelbrektskolans fritidshem Blå, Gul, Grön, Grå & Röd avdelning Årskurs F- 6.
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
VÄLKOMNA TILL MYGGANS FÖRÄLDRAMÖTE
Välkommen!! Förskoleklass hösten 2017.
Föräldramöte 22 september 2016.
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER.
LEDSTJÄRNOR HSL-ENHETEN
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2016
Psykiskt funktionsnedsättning
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
Verksamhetsbeskrivning
Helhet och allsidighet
”Ester Arg och Daisy Galej” och Babblarna
Varför gör du inte det du vill göra? Tror du att det är fel på dig?
Tips för bättre kommunikation
- Hur kan vi göra det lättare, samstämmigt och tillgängligt för alla?
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Presentationens avskrift:

Start & Stegen Tidigt lärande i förskolan Siggi Olafsson Utvecklingsledare, Göteborgs Stad, Social resursförvaltning, Social utveckling www.socialutveckling.goteborg.se Emma Frey-Skött Nypon förlag, Projektledare och redaktör Nypon förlag www.nyponforlag.se

Välkommen! Starten är viktig! Hur tar vi emot och bjuder in varandra? Hur skapar vi kontakt och bygger förtroende? ÖGONKONTAKT – ETT LEENDE – EN NICKNING (Eye contact, a smile and a nod) Hur välkomnar vi varandra varje dag?

Olika läromedel för olika åldrar START för 1 – 3 åringar Stegen för 4 – 5 åringar StegVis 1 för 6 åringar StegVis 2 för 7 – 8 åringar StegVis 3 för 9 – 10 åringar KOLLA för 12-15 åringar

Sociala färdigheter Samarbete – dela med sig, hjälpa andra, följa regler och direktiv Empati – se saker från andras perspektiv och förstå hur andra har det, visa omtanke och respekt för andras känslor och synpunkter, inlevelse och medkänsla Positiv självhävdelse – hävda egna uppfattningar och rättigheter på ett tydligt och positivt sätt. Ta initiativ, presentera sig och kunna stå emot grupptryck Problemlösningsfärdigheter – ha strategier för att kunna reflektera över social problemlösning. Självkontroll – använda tankar och handlingar för att få bemästra känslor Ansvarstagande – hålla avtal och överenskommelser, visa respekt för andras egendom och andras arbete

Först en genomgång av tankarna bakom läromedlet… Sociala färdigheter Teori Känslor, benämning och reglering av känslor Empati Anknytning Start Stegen

Inlärningsteorier… Kognitivism, J. Piaget (Informationsprocessteori) Social inlärningsteori , Bandura Neuropsykologi, R Davidson

Basala Affekter (känslor) (Silvan Tomkins ) Glädje Intresse Överraskning Ledsnad (ångest) Rädsla Avsky (äckel) Ilska Skam

Lugna ned sig tekniker Olika sätt att lugna ner sig på… Självprat (Peptalk) Andas (Fokusering) Gå undan (Låta tiden gå) Omformulera positivt (Tankestyrning) Fler sätt… Stopp Slappna av Tänk högt Berätta om det

Empati Empati är förmågan att leva sig in i hur en annan människa känner sig och använda denna förståelse i mötet med andra. Medkänsla, lyssnande och perspektiv (empatisk precision). Uppmärksamma, tolka, förstå , omtanke. Att handla gott utifrån den empatiska förståelsen För att utveckla empati behöver barn egna erfarenheter av att bli empatiskt bemötta. Genom detta lär sig barnen förstå sina egna känslor och acceptera dem. Empati betecknar förmågan att ha medvetande om andra personers känslor. Empatibegreppet är nära besläktat med inlevelse och medkänsla. Empati handlar om en psykisk förmåga att förstå och känna med andra, vare sig personen håller med eller inte; till exempel en psykolog kan ha empati med en brottsling utan att bli likadan, vara likadan eller ha medlidande med brottslingen. Inom empatiforskningen finns en bred konsensus om att empati är ett komplext fenomen som saknar en enkel definition. Empati studeras inom socialpsykologi, kognitionspsykologi och neurovetenskap. Empati är en komplex psykisk process som innebär (1) att känna vad den andre känner (affektiv empati) (2) att förstå vad den andre känner (kognitiv empati) och (3) en mekanism som kan avgöra från vem (själv/annan) känslan härrör (empatisk precision). De här tre mekanismerna anses vara tätt sammanflätade och beroende av varandra för att empati ska ske. Ibland inkluderas även en fjärde aspekt av empati - att besvara den andre med en medkänsla och vänlig intention (empatisk omtanke). I empatiprocessen samverkar emotionell smitta, perspektivtagande och empatisk precision med varandra för att tillsammans producera en socialt adaptiv respons till en behövande annan. Barn som bemöts med respekt utvecklar en god självkänsla d.v.s. de förstår att de är värdefulla.

Anknytning Utgör en nödvändig bas för reglering av barnets överväldigande känslor och intryck En säker hamn, vid utforskandet av världen… Där barn hämtar stöd och trygghet vid oro och rädsla John Bowlby beskrev utvecklandet av den tidiga anknytningen i fyra faser. De tre första faserna genomgår barnet under sina första två år, den sista avser utvecklingen under förskoleåldern. De tre första faserna är: Fas 1: Orientering och signaler som inte riktar sig till en speciell person (från födseln och upp till mellan åtta och tolv veckor) Fas 2: Orientering och signaler som är riktade mot en eller ett par specifika personer (från åtta till tolv veckor och upp till mellan sex och nio månader) Fas 3: Upprätthållande av fysisk närhet till en eller ett par specifika personer (från mellan sex och nio månader till cirka tre års ålder

Målsättningar med START På ett lekfullt sätt medvetandegöra barnen om känslor och vissa samspelsfärdigheter. Skapa goda förutsättningar för barnens anknytningsprocess på förskolan Utveckla barnens ordförråd när det gäller sociala och emotionella teman Förmå barnen att upptäcka glädje i att vara tillsammans Skapa en god grund för barnens vidare sociala och emotionella utveckling

För de allra yngsta, 1-3 åringar Tre huvuddelar i START Känslor Anknytning Samspel

Känsloteman i Start Glädje Ledsnad Ilska Rädsla Överraskning Avsky/avsmak Se andra Olikheter

Anknytningsteman i Start Lita till en vuxen Turtagning Vara tillsammans Dela glädje

Samspelsteman i Start Att tänka Att dela Att turas om Att vänta Att fråga Ja eller nej

Stegen, mål och teman Del 1: Färdigheter för lärande Del 2: Empati På ett i huvudsak lekfullt sätt stimulera barns lärande om; lärandefärdigheter, empati, känslohantering , arbetsminne, uppmärksamhet, impulskontroll och problemlösning. Utveckla barnens ordförråd när det gäller sociala och emotionella teman Skapa en god grund för barnens sociala och emotionella utveckling Öka kompetensen för fredlig konfliktlösning Del 1: Färdigheter för lärande Lyssnande, Fokusera uppmärksamhet, Använda självprat, Vara självhävdande Del 2: Empati Känna igen sina egna och andras känslor, Ta andras perspektiv, Visa omsorg och bry sig om andra Del 3: Känslohantering Förstå starka känslor, Känna igen sina egna starka känslor, Hantera starka känslor Del 4: Kamratskapsfärdigheter och problemlösning Få och behålla kamrater, Lugna sig själv och använd problemlösningssteg Del 5: Börja skolan Återblick på färdigheter och begrepp, Tankar om hur färdigheterna kan vara till hjälp i skolan

Veckans gång Måndag: Dockspel Tisdag: Samtal runt bildplansch Onsdag: Aktivitet 1 Torsdag: Aktivitet 2 Fredag: Läs bok med anslutning till temat Sånger, hjärnbyggarlekar, föräldralänkar För varje veckotema finns aktiviteter för varje dag.

Forskning om färdigheter för lärande? Barn som utvecklat förmågan till självreglering klarar bättre att ta emot instruktioner och lär sig lättare Lärandefärdigheter behöver man också för att utveckla empatisk förmåga, hantera känslor och lösa problem

Forskning om empati? Förmågan att utveckla empati finns med från början och kan observeras hos små barn Empati lärs i samspel med omgivningen och behöver ständigt stödjas och stimuleras

Forskning om att hantera känslor? Barn som lärt sig hantera och reglera starka känslor är mindre benägna att handla aggressivt och klarar sig bättre i samspelet med andra Denna förmåga påverkar också förutsättningar att lära sig andra saker

Vad säger forskningen om kamratskapsfärdigheter? Barn som lärt sig problemlösning har fler alternativa möjligheter när de ställs inför dilemman Barn kan lära sig att lösa konflikter på ett fredligare sätt

Hjärnbyggarlekar Tränar exekutiva funktioner: Uppmärksamhet (U) Arbetsminne (AM) Impulskontroll (IK)

Använda färdigheter varje dag Tänk före: Här frågar man barnen om då de kan använda färdigheten det som de har framför sig. Förstärk: Man uppmärksammar när barnen använder färdigheten och ger dem specifik feedback. Det innebär också att pedagogen är förebild och visar färdigheten. Tänk tillbaka: Detta innebär att be barnen tänka tillbaka och minnas hur de använt färdigheten.

Grundprinciper Läraren som modell Från enkla färdigheter till mer komplexa Samtal – öva – tillämpa Introducera - träna - generalisera Projektivt arbetssätt (inte på riktigt) Fokus på språket som verktyg Användandet av nyckelord Lärande i dialoger Öppna frågor, Neutralitet, Parafrasering, Fokusering Regelbundenhet & Långsiktighet Kreativitet & lekfullhet Uppföljning & anpassning

Tack för uppmärksamheten! För personal verksamma i Göteborg, kostnadsfria utbildningar www.socialutveckling.goteborg.se Utbildningar för personal runt om i Sverige www.gislasonlowenborg.com Förlaget www.nyponforlag.se