Hälsopedagogik. Kapitel 1 Hej, hur mår du? Självförtroende Självkontroll Självuppfattning - självbild
Sid 7 Var i figuren befinner du dig? Att vara vän med sig själv: Tankarna om oss själva och den självbild vi har betyder mycket för vår hälsa, särskild den psykiska. Dagens folkhälsoproblem: stress, oro, ångest och depressioner. S 10: Diskutera: Ge tillsammans några ex på hur humöret och sinnestämningen kan påverkas av en fysisk sjukdom eller en stressad situation.
Självförtroende Ett gott självförtroende kännetecknas av 3 punkter. S 11 Det finns två sorters självförtroende: Allmänt & specifikt. Prestationspsykologi: har man upplevt framgång = bättre förutsättningar för framgång även på andra områden. Självuppfyllande profetior: Förväntningar Optimalt självförtroende: Att nå bästa tänkbara nivå då du gjort en realistisk & verklighetsförankrad bedömning. 3 grundstenar som bygger självförtroende: Se trädet.( S 12) Lågt självförtroende Falskt självförtroende Förklara innebörden i följande: Kvinnor får lättare körkort än män. Den allmänna tryggheten har du inom dig som grundläggs tidigt i livet och följer dig resten av livet oberoende a vilka vägar och stigar du väljer att följa. Det specifika självförtroendet har du i speciella situationer ex när du skriver prov, håller tal eller kör upp för körkort. Självuppfyllande profetior: Om ledare och föräldrar förväntar sig goda resultat av dem som leds, presterar deltagarna därefter. 3 grundstenar: accepterar dina styrkor och svagheter, trygghet och känsla av kontroll Lågt självförtroende: Man är rädd inför prestationen, Falskt: overklig och förvriden bild av sig själv.= tuff yttre.
Självkontroll KASAM sid. 13 Att finna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i tillvaron. Varför gör man saker mot sig själv trots att man vet att det är skadligt? Att fatta egna positiva hälsobeslut kan stärka självkänslan och om den stärks så stärks även självförtroendet. Det finns olika metoder: öka förståelsen och utgå från egna erfarenheter, kunskaper, ambitioner och vilja.
Självuppfattning - självbild Din självbild hänger samman med din självkänsla och ditt självförtroende. Vår självbild grundläggs tidigt i socialisationsprocessen. Anorexia nervosa= förvrängd kroppsbild. Anorexi drabbar flickor oftare än pojkar! Handlar det om att de har bättre självförtroende? Vad är megarexi?
Diskutera Hur kan man ändra på de ideal som finns? Är det önskvärt att göra det? Testa dig själv och gör en analys som ska leda fram till en presentation av ¨din livsstil¨.
Din livsstil. Vilka frågor ska man ställa för att förbättra sin Uppgift 1: Berätta om din livsstil! Läs igenom hela kapitel 1. Diskutera : Välj ut två uppgifter som du vill diskutera. välj ex något av följande: s 10 självförtroende, s 13 självkontroll, s 14 självbild, s 19 Livskvalitet, s 38 Viljekraft, s 39 anspänningsnivå, s 41 stress, s 44 eller det du diskuterat. Gör minst två uppgifter individuellt och maila mig senast v 41. eva.hjelm@arlandagymnasiet.se Efter v 41 kan du bara få g på detta moment. Mål: Tips till din livsstil där du väljer ut 2 kunskapsområden.
Betyg Betygsmoment: ☐ jämföra 4 st praktiska aktiviteter och maila reflektioner (eva.hjelm@arlandagymnasiet.se) + 3 st Teoretiska uppgifter: ☐ 1. Hälsobegrepp= Din livsstil (Kap 1-2+3) ☐ 2. Faktorer som påverkar hälsa, livskvalitet och handlingsmönster = Skolanshälsoprogram (kap 4- 7) ☐ 3. Hälsopedagogiskt arbete (Kap 8)