Smärtskattning En del av den palliativa omvårdnaden 2013 Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 1
Palliativt kompetenscentrum i Östergötland NYHET Abbey Pain scale Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 2
Varför ska vi smärtskatta? Blodtryck, puls, temp = självklart att mäta men Varför ska vi smärtskatta? Hur kan vi veta om vi inte frågar? Skulle vi ge insulin utan att kontrollera blodsockret?... Skulle vi ens överväga det?... Palliativt kompetenscentrum i Östergötland
Smärtskattning gagnar patienterna Sjuksköterskor och undersköterskor underskattar smärta Engle, Graney &Chan (2001) , Chen, Lin & Watson (2010) Ssk med längre erfarenhet har bättre överensstämmelse med patienten att smärta förekommer … men tenderar att oftare underskatta smärtintensiteten Palliativt kompetenscentrum i Östergötland
Förekomst av smärta sista levnadsåret Icke-cancer 60-70 % Cancer 80-90 % Cartwright (1991), Solano, Gomes & Higginson (2006) Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 5
Bristande smärtbehandling Konsekvenser för patienten; Andra och fler symtom – de olika dimensionerna Chodosh m.fl. (2004) Försämrad livskvalitet – minskad livsvilja Konsekvenser för närstående; Oro, ångest Ökad börda Stress Psykisk ohälsa, som depression Stajduhar m.fl. (2010) Konsekvenser för personal; Frustration Ilska Oro Svårhanterlig omvårdnad Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 6
Nationella rekommendationer – bedömning smärta och andra symtom Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör regelbundet analysera och skatta smärta hos patienter i livets slutskede Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Socialstyrelsen (2013) Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 7
Validerad smärtskattning?? - för patienten lämplig skattningsmetod VAS – Visuell Analog skala 0-100 mm. NRS – Numeric Rating Scale 0-10 VRS – Verbal Rating Scale ingen – mild – måttlig – svår ESAS – Edmonton Symtom Assessment System Faces Pain Scale Smärttermometer Abbey Pain Scale Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 8
Kan man ens jämföra skattningsmetoderna? British Journal of Anaesthesia 101 (1): 17–24 (2008) Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 9
VAS eller NRS - förstahandsval Fördelar: Patientens egna subjektiva skattning – Golden standard Lätta att använda, välkända mätinstrument Nackdelar: Mäter endast smärtintensitet, inga andra dimensioner Passar inte personer med kognitiva svårigheter Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 10
Abbey Pain Scale - APS Röstuttryck Ansiktsuttryck exempel; jämrar sig spänd i ansiktet ihopkrupen ställning ökad kroppsaktivitet puls tryckskada Röstuttryck Ansiktsuttryck Förändrat kroppsspråk Förändrat beteende Fysiologisk förändring Kroppsliga förändringar Palliativt kompetenscentrum i Östergötland
Översätt till smärtgrad Skatta delarna 0-3 Summera 0-18 Översätt till smärtgrad Dokumentera i journal Vidta åtgärder Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 12
Hjälpmedel i vardagsarbetet Nu finns det en app för Abbey Pain Scale Sök på appstore Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 13
Abbey Pain Scale Fördelar: Alternativ då personen ej kan medverka vid smärtskattningen – kognitiv svikt Alla bedömer samma områden – kvalitetssäkring! Minskad risk för godtycklighet Underlättar att upptäcka smärta Ett sätt att lära ut Nackdelar: Bedömningen finns i betraktarens ögon Palliativt kompetenscentrum i Östergötland
Abbey Pain Scale - hur skatta? Observation Observera vid aktivitet Bättre resultat om patienten är känd för bedömaren Vid osäkerhet och ovana två bedömare Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 15
Att diskutera Hur arbetar vi med smärta nu? Vilka rutiner har vi? Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 16
Smärtanalys När gör det ont? Var gör det ont? Hur känns det? Vad lindrar? Vad förvärrar? Varför gör det ont? Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 17
Kulturella aspekter i analysen– hur tänka? Hur tolkas och förstås smärtan av patienten? Sedvänjor, traditioner, föreställningar, kunskap Vad innebär smärtan för just den här patienten? Straff för något man gjort? Hur visar patienten smärta? Stoiskt uttryck – biter ihop Stora gester och högljutt Hur ser man på olika mediciner? Lära oss hur var och en förhåller sig till smärta och utgå ifrån det hela tiden Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 18
Smärta hos multisjuka äldre Vanligt förekommande - dåligt studerat Smärtsinnet är åldrat Förändrad smärtkommunikation Multisjukdom skärper kravet på smärtanalys Kräver förståelse för smärtans konsekvenser Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 19
Smärtans olika dimensioner – Total pain Fysiska aspekter Nociceptiv eller neurogen smärta Andra symtom Biverkningar av behandlingar ”Total smärta” - ”Det gör ont i hela mig” Psykiska aspekter Oro - Ångest Depression Stress Sociala aspekter Tilltagande isolering Oro för närstående Ekonomi Existentiella aspekter Meningslöshet Övergivenhet Andliga behov Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 20
Analys och åtgärder – olika skeden i livet Orsaksinriktad diagnostik och behandling Symtominriktad behandling Palliativt kompetenscentrum i Östergötland
Omvårdnadsprocessen Analys Åtgärd Utvärdering Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 22
Att diskutera Var och hur börjar vi på hemmaplan? Hur får vi med oss alla? Vilka instrument ska användas? Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 23
Finspångs kommun - ett gott exempel utgångsläge 2011 Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 24
Smärtskattningsblankett Lokal anpassning Palliativt kompetenscentrum i Östergötland
Finspångs resultat efter införande smärtskattning 2011 Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 26
Finspångs resultat 2012 = ett år efter införande smärtskattning Urval SÄBO+korttidsplatser Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 27
Fördelar Abbey Pain Scale – Finspångs utvärdering Enkelt, överskådligt Bra att använda då patienten inte själv kan uttrycka behovet Lättare att utvärdera åtgärder vid smärtskattning före och efter smärtlindring Många registreringar på samma blad = bra Upplevs heltäckande Underlättar dokumentation = kvalitetssäkring Ger trygghet Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 28
Nackdelar Abbey Pain Scale – Finspångs utvärdering Bedömningen finns i betraktarens ögon vi är alla olika = risk att också smärtskattningen skiljer sig åt beroende på vem som gör den ”Förändrat beteende”; Hur bedöma i sent palliativt skede? Man kan även ha sår och skador på huden utan att ha smärta Grad av smärta kan ses men ibland svårt att korrekt bedöma - smärta är individuellt. Vi smärtlindrar ändå vid tecken på smärta Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 29
Bra ledarskap och goda rutiner! Ledarskapets attityder är avgörande både organisatoriskt och professionellt! Strukturerat arbetssätt och rutiner är viktiga Sätta upp mål att arbeta mot Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 30
Framåt - tillsammans Vi behöver personer med särskilt ansvar att uppmuntra, uppmana, utbilda och följa upp användningen av skattningsresultaten Teamarbete – hela teamet behövs för bästa resultat Palliativt kompetenscentrum i Östergötland
Lycka till mer ert arbete! Avslutningsvis ”Den ”onödiga” smärtan (den som är behandlingsbar) är och förblir en oacceptabel avvikelse”. Socialstyrelsen (2001), Smärtbehandling i livets slutskede Lycka till mer ert arbete! Tack Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 32