Smärtskattning En del av den palliativa omvårdnaden

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Undersköterskan som expert på symtomskattning
Advertisements

Tidigare… From 2008: Projektanställd på kommundietist
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Lag 2010 Patientlag 2015 Delaktighet
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
Palliativregistrets värdegrund
Mätning i hemmet med automatisk blodtrycksmätare
Varför ska vi mäta? Spridningsseminarium barn och unga
Att införa LCP – LCP-ansvariges roll Marie-Louise Ekeström
Vårdmiljörond – varför gör vi det här? Reflektion 2.Ge beställaren ett bra underlag kring nu-läget inför planering av framtidens hälso-och.
PALLIATIV VÅRD HYLTE KOMMUN
Beslut om liv och död har alltid varit en del av läkaryrket
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Smärtskattning
Ursula Scheibling Medicinsk ansvarig läkare
Palliativregistrets värdegrund
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
Patientsäkerhetsronder
Bättre liv för våra äldre
Palliativ vård Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvalitet för patienter med progressiv obotlig sjukdom. Vården innebär beaktande.
Rehabiliteringsgarantin
PALLIATIV VÅRDFILOSOFI
Ta ställning och handla!
Vad har vi för nytta av ett mäta???
Johan Hambræus Specialist i anestesi, allmänmedicin och smärtlindring
Palliativregistrets värdegrund
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Två stora regeringsuppdrag till Socialstyrelsen:
Aldrig skada Patientsäkerhetsarbete Brukarsamverkan
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
SMÄRTA OCH DEMENS
MYELOM o SYMTOM Lotta Billgert Kontaktsjuksköterska
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
Avgränsningar: vård i livets slutskede, barn,
Nationella riktlinjer för demenssjukdom
Säker vård och omsorg – en prioriterad fråga
Patientsäkerhetsronder ”Executive Walk Rounds” – EWR.
Kommunens ansvar för barn och unga Jonas Reinholdsson KommunLex AB © KommunLex AB, får kopieras och spridas med angivande av källan.
Erfarenhetsutbyte Svenska palliativregistret 24 oktober 2012.
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Svenska Palliativregistret
Palliativ vård De fyra hörnstenarna.
Del 1 Medicinens och omvårdnadens etik
Palliativ vård och samordning
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) MAS-kompetensutv.dagar 2015 Carita Fallström
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
Utförarmöte SÄBO Hälso- och sjukvård Kvalitetsregister Senior alert Svenska palliativa registret BPSD LCP Patientsäkerhetsberättelse Symfoni Legevisitten.
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Överläkare, Med dr Palliativa sektionen och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem FoUU-ansvarig Svenska Palliativregistret.
PALLIATIV DAG 11 APRIL D EFINITION AV SMÄRTA ENLIGT IASP Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada.
Bättre liv för sjuka äldre på Gotland Öystein Berge Elin Olsson
”Vår Linnéa utan vårdskador”. Vi som har arbetat med Linnéas vårdskadeprevention Liselott Svanberg sjuksköterska avd 17 Linnda Eriksson sjuksköterska.
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
Agenda Bakgrunden till NVP Erfarenheter från införandet av LCP
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
STRUKTURERAD SYMTOMSKATTNING SYMTOMSKATTNINGSINSTRUMENT
Andnöd Subjektiv upplevelse av obehag i samband med andning Fysiologi
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
- Integrated Palliativ Care Outcome Scale
Suicidriskbedömning- ansvar och delegation
Läkarintyg för sjukpenning
Presentationens avskrift:

Smärtskattning En del av den palliativa omvårdnaden 2013 Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 1

Palliativt kompetenscentrum i Östergötland NYHET Abbey Pain scale Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 2

Varför ska vi smärtskatta? Blodtryck, puls, temp = självklart att mäta men Varför ska vi smärtskatta? Hur kan vi veta om vi inte frågar? Skulle vi ge insulin utan att kontrollera blodsockret?... Skulle vi ens överväga det?... Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

Smärtskattning gagnar patienterna Sjuksköterskor och undersköterskor underskattar smärta Engle, Graney &Chan (2001) , Chen, Lin & Watson (2010) Ssk med längre erfarenhet har bättre överensstämmelse med patienten att smärta förekommer … men tenderar att oftare underskatta smärtintensiteten Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

Förekomst av smärta sista levnadsåret Icke-cancer 60-70 % Cancer 80-90 % Cartwright (1991), Solano, Gomes & Higginson (2006) Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 5

Bristande smärtbehandling Konsekvenser för patienten; Andra och fler symtom – de olika dimensionerna Chodosh m.fl. (2004) Försämrad livskvalitet – minskad livsvilja Konsekvenser för närstående; Oro, ångest Ökad börda Stress Psykisk ohälsa, som depression Stajduhar m.fl. (2010) Konsekvenser för personal; Frustration Ilska Oro Svårhanterlig omvårdnad Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 6

Nationella rekommendationer – bedömning smärta och andra symtom Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör regelbundet analysera och skatta smärta hos patienter i livets slutskede Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Socialstyrelsen (2013) Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 7

Validerad smärtskattning?? - för patienten lämplig skattningsmetod VAS – Visuell Analog skala 0-100 mm. NRS – Numeric Rating Scale 0-10 VRS – Verbal Rating Scale ingen – mild – måttlig – svår ESAS – Edmonton Symtom Assessment System Faces Pain Scale Smärttermometer Abbey Pain Scale Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 8

Kan man ens jämföra skattningsmetoderna? British Journal of Anaesthesia 101 (1): 17–24 (2008) Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 9

VAS eller NRS - förstahandsval Fördelar: Patientens egna subjektiva skattning – Golden standard Lätta att använda, välkända mätinstrument Nackdelar: Mäter endast smärtintensitet, inga andra dimensioner Passar inte personer med kognitiva svårigheter Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 10

Abbey Pain Scale - APS Röstuttryck Ansiktsuttryck exempel; jämrar sig spänd i ansiktet ihopkrupen ställning ökad kroppsaktivitet puls tryckskada Röstuttryck Ansiktsuttryck Förändrat kroppsspråk Förändrat beteende Fysiologisk förändring Kroppsliga förändringar Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

Översätt till smärtgrad Skatta delarna 0-3 Summera 0-18 Översätt till smärtgrad Dokumentera i journal Vidta åtgärder Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 12

Hjälpmedel i vardagsarbetet Nu finns det en app för Abbey Pain Scale Sök på appstore                      Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 13

Abbey Pain Scale Fördelar: Alternativ då personen ej kan medverka vid smärtskattningen – kognitiv svikt Alla bedömer samma områden – kvalitetssäkring! Minskad risk för godtycklighet Underlättar att upptäcka smärta Ett sätt att lära ut Nackdelar: Bedömningen finns i betraktarens ögon Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

Abbey Pain Scale - hur skatta? Observation Observera vid aktivitet Bättre resultat om patienten är känd för bedömaren Vid osäkerhet och ovana två bedömare Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 15

Att diskutera Hur arbetar vi med smärta nu? Vilka rutiner har vi? Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 16

Smärtanalys När gör det ont? Var gör det ont? Hur känns det? Vad lindrar? Vad förvärrar? Varför gör det ont? Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 17

Kulturella aspekter i analysen– hur tänka? Hur tolkas och förstås smärtan av patienten? Sedvänjor, traditioner, föreställningar, kunskap Vad innebär smärtan för just den här patienten? Straff för något man gjort? Hur visar patienten smärta? Stoiskt uttryck – biter ihop Stora gester och högljutt Hur ser man på olika mediciner? Lära oss hur var och en förhåller sig till smärta och utgå ifrån det hela tiden Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 18

Smärta hos multisjuka äldre Vanligt förekommande - dåligt studerat Smärtsinnet är åldrat Förändrad smärtkommunikation Multisjukdom skärper kravet på smärtanalys Kräver förståelse för smärtans konsekvenser Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 19

Smärtans olika dimensioner – Total pain Fysiska aspekter Nociceptiv eller neurogen smärta Andra symtom Biverkningar av behandlingar ”Total smärta” - ”Det gör ont i hela mig” Psykiska aspekter Oro - Ångest Depression Stress Sociala aspekter Tilltagande isolering Oro för närstående Ekonomi Existentiella aspekter Meningslöshet Övergivenhet Andliga behov Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 20

Analys och åtgärder – olika skeden i livet Orsaksinriktad diagnostik och behandling Symtominriktad behandling Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

Omvårdnadsprocessen Analys Åtgärd Utvärdering Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 22

Att diskutera Var och hur börjar vi på hemmaplan? Hur får vi med oss alla? Vilka instrument ska användas? Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 23

Finspångs kommun - ett gott exempel utgångsläge 2011 Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 24

Smärtskattningsblankett Lokal anpassning Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

Finspångs resultat efter införande smärtskattning 2011 Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 26

Finspångs resultat 2012 = ett år efter införande smärtskattning Urval SÄBO+korttidsplatser Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 27

Fördelar Abbey Pain Scale – Finspångs utvärdering Enkelt, överskådligt Bra att använda då patienten inte själv kan uttrycka behovet Lättare att utvärdera åtgärder vid smärtskattning före och efter smärtlindring Många registreringar på samma blad = bra Upplevs heltäckande Underlättar dokumentation = kvalitetssäkring Ger trygghet Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 28

Nackdelar Abbey Pain Scale – Finspångs utvärdering Bedömningen finns i betraktarens ögon vi är alla olika = risk att också smärtskattningen skiljer sig åt beroende på vem som gör den ”Förändrat beteende”; Hur bedöma i sent palliativt skede? Man kan även ha sår och skador på huden utan att ha smärta Grad av smärta kan ses men ibland svårt att korrekt bedöma - smärta är individuellt. Vi smärtlindrar ändå vid tecken på smärta Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 29

Bra ledarskap och goda rutiner! Ledarskapets attityder är avgörande både organisatoriskt och professionellt! Strukturerat arbetssätt och rutiner är viktiga Sätta upp mål att arbeta mot Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 30

Framåt - tillsammans Vi behöver personer med särskilt ansvar att uppmuntra, uppmana, utbilda och följa upp användningen av skattningsresultaten Teamarbete – hela teamet behövs för bästa resultat Palliativt kompetenscentrum i Östergötland

Lycka till mer ert arbete! Avslutningsvis ”Den ”onödiga” smärtan (den som är behandlingsbar) är och förblir en oacceptabel avvikelse”. Socialstyrelsen (2001), Smärtbehandling i livets slutskede Lycka till mer ert arbete! Tack Palliativt kompetenscentrum i Östergötland 32