Sveriges ståndpunkter – Sammanhållningspolitiken 2014 – 2020 Anna Olofsson, Näringsdepartementet Härnösand 8 februari 2012

EU:s sammanhållningspolitik i Sverige 2014-2020 Inriktning: Lokalt och regionalt inflytande och ansvar över prioriteringar och resurser Förstärkt strategisk inriktning som främjar ökad sektorssamordning Fokusering på ett fåtal prioriteringar och koncentration av resurser med ett tydligt tillväxtfokus Tydligt och synligt mervärde och komplementaritet; europeiska, nationella och regionala satsningar i samverkan Ta tillvara varje regions unika potential för att möta framtida utmaningar Förädla och vidareutveckla befintligt regelverk och organisation i syfte att främja stabilitet och kontinuitet. Tydlig och synligt mervärde; europeiskt, nationellt och regionalt Vad är det europeiska mervärdet med dessa satsningar? Hur kan vi skapa mervärde med strukturfonderna i Sverige? Vad ska vi då satsa på? Hur ska strukturfonderna komplettera de nationella och regionala satsningar vi vill göra? Ökat fokus på resultat - mål och inriktning Vad vill vi uppnå med strukturfonderna i Sverige? Vi behöver få ett mycket tydligare fokus på resultat i alla led – Geografi, organisation och programstruktur ska sedan stödja de målsättningar vi sätter upp. Förenkling, förenkling, förenkling, Vi behöver verka för proportionalitet i EU regelverket Se över vårt eget system och regelverk med utgångspunkt i de erfarenheter den här programperioden har gett och ger Klokt att tänka förädla snarare än att förändra.

Det svenska genomförandet – principer och utgångspunkter Genomförandet av strukturfonderna i Sverige den kommande programperioden ska präglas av: ett resultatorienterat arbetssätt/resultatkultur ett förenklat genomförande med fokus på de som genomför projekten en samordning mellan olika program och insatser för att undvika överlappning och främja synergier en harmonisering av regelverk för att underlätta genomförandet av territoriella samarbetsprogram främja en ökad medverkan av näringslivet Näringslivets medverkan Regeringen arbetar aktivt för att främja en ökad medverkan av näringslivet. Frågan om näringslivets medverkan och förutsättningarna för den handlar om fler aspekter än möjligheten till privat medfinansiering i strukturfondsprogrammen. Regeringen har därför initierat en studie för att belysa vilka förbättringar av förutsättningarna som behöver genomföras. Resultaten av studien väntas under hösten 2011.

Svenska regeringens syn på förordningsförslagen för SHP (1) Välkomnar förslaget om koncentration på ett mindre antal prioriteter i linje med Europa 2020 målen, men måste ge möjlighet att beakta regionala särdrag. Positivt med ett gemensamt strategiskt ramverk för sammanhållningspolitikens fonder, jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och fiskefonden Motiverat med partnerskapskontrakt dock bör det vara tydligt vad det ska innehålla i relation till programdokumenten Nationell medfinansiering – grundläggande princip för ökad effektivitet SE vill se att medelsfördelningen mellan regionalfonden och socialfonden sker i förhandling med KOM Viktigt med principerna om proportionalitet och förenkling – se upp för nya administrativa krav - Vi tror att det ökar förutsättningarna för synergier och att bidra till att nå målen i Europa 2020 strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Det är den s.k. gleshetsbonusen från förra slutförhandlingen, som redan nu finns med, om än på en lägre stödnivå än under innevarande period. Förslaget har en tydlig koppling till Europa 2020 strategin med fokus på att främja investeringar i infrastruktur, regional konkurrenskraft och näringslivsutveckling, åtgärder på arbetsmarknadsområdet bl.a. kompetensutveckling, utbildning, och insatser för integration och administrativ kapacitet. Resurserna ska fokuseras till ett begränsat antal prioriteringar. För att åstadkomma en tydligare koppling mellan SHP och Europa 2020- strategin och bidra till en ökad resultatorientering av SHP föreslås ett gemensamt strategiskt ramverk på EU nivå och ett partnerskapskontrakt på MS-nivå för medel för samtliga strukturfonder, samt jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och fiskefonden.

Svenska regeringens syn på förordningsförslagen för SHP (2) Glesheten SE stödjer förslaget att befolkningstätheten (glesheten) fortsatt ska vara ett kriterium för fördelningen av medel mellan medlemsstaterna och kommer att bevaka att kriteriet ges tillräcklig tyngd i medelstilldelningen. SE stödjer förslaget om en särskild budgetpost för bl.a. de glesbefolkade regionerna, även om beloppet är lägre än dagens gleshetsbonus. SE kommer att verka för att skrivningarna i förslagen om att ägna särskild uppmärksamhet åt och möta de speciella svårigheterna i områden med naturliga och demografiska handikapp ges ett konkret innehåll, så att inte öronmärkningar eller andra restriktioner i förordningarna, försvårar möjligheten att ta tillvara potentialen i de glesa områdena.

Svenska regeringens syn på förordningsförslagen för SHP (3) Jämställdhet SE välkomnar KOM:s förslag att jämställdhet ska främjas och att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i förberedelser och genomförande av alla program. Makroregionala strategier Strategierna baserar sig på en budgetneutral grund och bygger på att befintliga medel prioriteras på ett sådant sätt att de gemensamt antagna målsättningarna nås. Där sådana strategier finns anser SE, att berörda program, liksom annan relevant EU-finansiering, ska ta hänsyn till dem, så att existerande finansieringsmöjligheter når de prioriterade insatserna. SE bör verka för att skrivningarna bevaras och att de får genomslag i relevanta delar av samtliga program. SE ska verka för att detta tydligt framgår i såväl förordningarna som i det gemensamma ramverket.

Svenska regeringens syn på förordningsförslagen för SHP (4) Territoriell utveckling Visserligen kan ett nerifrån och upp perspektiv välkomnas, men samtidigt är det oklart hur detta går ihop med den tematiska koncentrationen för att nå målen i Europa 2020-strategin och hur det påverkar genomförandesystemet i sin helhet.   Hållbar stadsutveckling SE ser städerna som viktiga tillväxtmotorer för omgivande regioner och landsbygd. SE ser positivt på att hållbar stadsutveckling uppmärksammas men anser att redan nu gällande förordning ger möjlighet att hantera stadsfrågorna. För att förenkla och effektivisera samt inte minst engagera den lokala nivån, föreslår KOM några instrument, som MS har möjlighet att använda (Lokalt ledd utveckling samt gemensam handlingsplan). Dessa behöver analyseras vidare innan ställning kan tas till förslagen. Lokalt ledd utveckling är ett instrument som bygger på Leader-metoden inom landsbygdsutvecklingsprogrammet. Gemensam handlingsplan (joint action plan) är en form av resultatbaserat ramprojekt. SE anser inte att det i förordningen ska fastställas hur mycket resurser som ska gå till detta (KOM föreslår 5 % av medlen). Vissa av förslagen behöver analyseras ytterligare innan vi kan ta ställning, t.ex. till det som kallas integrerade territoriella investeringar, som innebär möjlighet till ett underprogram, där förvaltningsmyndigheten kan delegera genomförandet till en stad. Det gäller också mervärdet av en urban plattform på EU-nivå med 300 städer för erfarenhetsutbyte, eftersom det redan finns ett instrument genom ”Urbact”, eller om KOM ska ha 0,2 % av resurserna för innovativa åtgärder för hållbar stadsutveckling.

Svenska regeringens syn på förordningsförslagen för SHP (5) Tematisk koncentration SE välkomnar koncentration på ett fåtal prioriteter i linje med målen för Europa 2020-strategin för att nå påtagliga resultat. Det får dock inte äventyra ett integrerat och tvärsektoriellt angreppssätt eller beaktandet av regionala särdrag. Konditionalitet SE är i princip positivt till förslaget om ex-ante konditionalitet vid förhandling om kontrakt/program, alltså villkor som definierats i förväg som ska vara uppfyllda för varje tematiskt mål, för att på så sätt underlätta ett effektivt genomförande. Villkoren måste vara transparenta, förutsägbara och möjliga att objektivt bedöma och ha en direkt koppling till SHP. Resultatfokus - KOM föreslår en resultatreserv på 5 % på nationell nivå. Å ena sidan kan ett sådant förslag bidra till ökad resultatorientering, å andra sidan kan det premiera kortsiktiga och lätt mätbara resultat. Dagens system, att på nationell nivå ha en frivillig reserv, anser SE är acceptabelt. KOM föreslår samtidigt att program som inte når uppsatta mål ska kunna utsättas för sanktioner i form av innehållna betalningar och i slutändan finansiella korrektioner. Även om det är viktigt att säkerställa tydliga, ändamålsenliga och uppföljbara mål, ser SE en risk i att förslaget kan uppmuntra till lågt satta mål eller till sådana insatser som är lätta att nå, i stället för ambitiösa och långsiktiga mål i form av innovationer, etc. Det är dock rimligt att möjliggöra avbrott i utbetalningarna till program som inte åstadkommer några resultat, men regelverket behöver klargöras, så att risken för eventuella negativa konsekvenser enligt ovan minimeras. Konditionalitet - SE är i princip positivt till förslaget om ex-ante konditionalitet vid förhandling om kontrakt/program, alltså villkor som definierats i förordningen, som ska vara uppfyllda för varje tematiskt mål, för att på så sätt underlätta ett effektivt genomförande. Förslaget om att det t.ex. bör finnas en strategi för främjandet av jämställdhet är konkret och bör stödjas av SE. SE anser dock att förslaget i övrigt i sin nuvarande form, med en bilaga över ett stort antal direktiv, som ska vara genomförda, riskerar att bli komplicerat och leda till långdragna förhandlingar och en ökad administrativ börda. Dessutom finns en risk för oklarheter om och när villkor kan anses uppfyllda enligt KOM:s bedömning. Därför måste villkoren vara transparenta, förutsägbara och möjliga att objektivt bedöma och ha en direkt koppling till SHP. Subsidiaritetsprincipen måste också respekteras. Som en utgångspunkt bör SE ha en positiv inställning även till makroekonomisk konditionalitet, dvs. att reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten ska respekteras. Förslaget måste dock analyseras noggrant för att bedöma för- och nackdelar, samt säkerställa att det fungerar i praktiken och blir effektivt.

Svenska regeringens syn på förordningsförslagen för SHP (6) Europeiskt territoriellt samarbete (ETC) SE stödjer KOM:s förslag om en ökad andel av resurserna till detta mål. SE kan tänka sig en ytterligare ökad andel. SE stödjer förslaget att behålla stabila geografiska stödberättigande regler för territoriellt samarbete samt den möjlighet till viss geografisk flexibilitet för MS som föreslås. SE stödjer den tematiska koncentrationen av insatserna. Samverkan mellan ETC-programmen och övriga program bör förstärkas, t.ex. genom bättre utnyttjande av interregionalt samarbete i de nationella och regionala programmen. Det gäller att innehållet i målen, investeringsprioriteterna etc. så att det inte leder till en artificiell uppdelning eller restriktivitet som förhindrar genomförandet av angelägna insatser utifrån nationella eller regionala behov. Samtidigt motsätter vi oss en kraftig urvattning av KOM:s förslag, som vissa MS vill se.

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning 29 juni: Förslag om kommande 29 juni: Förslag om kommande EU-budget Förhandlingar om pgm och kontrakt Sammanhållnings- forum Bryssel kontinuerlig dialog med berörda aktörer Ny programperiod börjar KOMs förslag till CSF Offentlig konsult-ation om CSF Antagande av budget därefter lagstiftningspaket Start förhandlingar Hearing Näringsdep Vi har ett antal frågor som vi jobbar med nu - Förhandlingarbetet - driva svenska intressen, förenkling, - Bra svenska förutsättningar i nationella regelverk, i utformningen av organisationen, statsstödregler, NL medverkan, finansiella instrument, förenkling. Inhämtar expertkunskap sedan 2010 och erfarenhet från regionala nivån, för dialog… - Programstruktur och programgeografi ink disk med ESF Genomförandeorg inkl vem som ska programmera… Men innan programmering…. Nästa bild 5 oktober: Lagförslag från KOM

Konsultation gemensamt strategiskt ramverk 2012 Vår Sommar Höst Vinter Inriktning, innehåll och prioriteringar ESF ERDF ETS Programstruktur och programgeografi Konsultation gemensamt strategiskt ramverk Genomförandeorganisation Partner skaps kontrakt Programmeringsuppdrag Dialog och förankring