ArgumentationsanalysI 1

Semantiken erbjuder oss verktyg med vars hjälp vi kan: (i) uttrycka oss tydligare (när situationen så kräver), (ii) undvika missförstånd och (iii) avslöja ohederliga och osakliga argument. Att precisera innebär att man ersätter en sats (U) med en annan sats (P) som innehåller färre tolkningsmöjligheter. (a) Lexikala definitioner beskriver språkbruket, (b) stipulativa definitioner reglerar språkbruket. Fem vanliga brister hos definitioner. 2

Argument är något vi kan stöta på mer eller mindre var som helst: i insändarartiklar i dagstidningar, i riksdagsdebatter, i vardagliga samtal, i annonser, i vetenskapliga studier, i filosofiska texter, etc. Vad som helst kan också bli föremål för argument: vilket parti som för den bästa politiken, huruvida fisk eller kött är godast, om människan härstammar från aporna, etc.

Retorik handlar om orsakerna till vad folk tror, argumentationsanalys om skäl till att vi tror. Annorlunda uttryckt, retorik handlar om vilka argument, och vilka sätt att uttrycka argument, som tenderar att övertyga mottagaren. Argumentationsanalys handlar om ifall argumentet i fråga ger rationella skäl att tro att tesen/slutsatsen är sann. Även om det finns en principiell skillnad på argumentations- analys och retorik så är det ofta i praktiken svårt att göra denna skillnad.

Den beskrivande analysen Man tolkar vilka argument som ingår i en argumentation och hur argumenten förhåller sig till varandra. Tanken är att argumentationen ska bli så strukturerad, överskådlig och lättfattlig som möjligt. Beskrivningen är medlet. Den värderande analysen Man utgår ifrån vad man kommit fram till i den beskrivande delen och tar sedan ställning till om argumenten i argumentationen är hållbara och relevanta. Värderingen är målet.

Exempel 1: ”Nu får det banne mig vara nog! Monarkin i Sverige bör avskaffas. Monarki kostar bara en massa pengar.” Vad är tesen? Svar: ”Monarkin i Sverige bör avskaffas.” Exempel 2: ”Klart som sjutton att vi bör införa dödsstraff i Sverige. Det är det enda sättet att få stopp på all grov brottslighet” Vad är tesen? Svar: ”Vi bör införa dödsstraff i Sverige.” Tesen är det påstående författaren/talare n framför allt vill göra gällande i sin argumentation.

Exempel: ”Vi måste sänka skatterna i Sverige. Det är nödvändigt för tillväxten. Å andra sidan kan det leda till att de sämst ställda far illa.” Vilket är pro- respektive contraargumentet? P: ”Det är nödvändigt för tillväxten att sänka skatterna” C: ”Att sänka skatterna kan leda till att de sämst ställda far illa.” Proargument (P) Proargument (P) Contraargument (C) Contraargument (C)

Argument av första ordningen talar direkt för (eller emot) tesen. Argument av första ordningen talar direkt för (eller emot) tesen. Argument av andra ordningen talar för (eller emot) ett argument av första ordningen. Argument av andra ordningen talar för (eller emot) ett argument av första ordningen. Exempel: ” ”Klart som sjutton att vi bör införa dödsstraff i Sverige. Det är det enda sättet att få stopp på all grov brottslighet. Om detta kan man t.ex. läsa i en färsk sociologisk studie.” Hur ser den beskrivande analysen ut? Tes: Vi bör införa dödsstraff i Sverige. P1:Dödsstraff är det enda sättet att få stopp på all grov brottslighet. P1P1:Om detta kan man läsa i en färsk sociologisk studie.

1.Den godtrogne. Tror på allt hen hör och läser. 2.Den motsägande. Bryr sig ej om argument för någon ståndpunkt, utan har som enda mål att vara oenig. 3.Dogmatikern. Håller fast vid sin position helt oberoende av argument. 4.Skeptikern. Tror inte på någonting, vägrar att omfatta någon position.

5.Relativisten. Anser att i kontroversiella frågor så har alla rätt. Olika påståenden är ”sanna” för olika personer. 6.Rationella tänkare. Styrs av huruvida argumenten verkligen innehåller förnuftiga (rationella) skäl för slutsatsen. Låter sig påverkas av evidens (den sammantagna informationen), oavsett i vilken riktning de pekar.