Vilka bakgrundsfaktorer ökar risken för narkotikamissbruk? Växjö 10 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Inst för Socialt Arbete Stockholms Universitet

Meny Snabbkurs i epidemiologisk analys Färsk analys av registerdata Resultat från andra registerstudier som pekar i samma riktning Lite annat smått och gott från registeranalyser

Vad är risk? Ökad/minskad sannolikhet För något specifikt “För vad?” ett relativt begrepp “Jämfört med vem/vad?” ett kvantitativt begrepp “Hur mycket? Referensgruppen har alltid Relativ Risk (RR) =1 RR=2 gånger fler är 100% fler RR >2-3 anses som “höga överrisker” 3% av alla tjejer blir mamma före 20-årsdagen 0,75% av alla killar blir pappa före 20-årsdagen Risken att bli förälder under tonåren är 4 gånger större för tjejer än för killar (RR = 4) Säger ingenting om “hur många”

Att justera för bakgrundsfaktorer.. “Om fördelningen av dessa bakgrundsfaktorer var de samma i grupperna som jämförs – hur är det då med överrisker?” Exempel: kön, ålder, föräldrars utbildning Görs i multivariatanalyser

Statistisk analys Multivariatanalys/Regressionsanalys Om alla andra bakgrundsfaktorer/-variabler är lika – hur är det då med just denna variabel? Exempel: ”mor tonårsmamma”. Beskriver en faktors ”unika” inflytande (om/när allt annat är lika) Resultat visas i Relativa Risker (RR)

Population Alla födda i Sverige 1973-90 som levde när de var 16 år. Definierad i Medicinska Födelseregistret (MFR). N = 1,6 millioner Följs i register till 2008

Metod: samkörning av nationella register: Personerna följda till 2008 MFR SCB’s Befolkningsregister SCB’s Flergenerationsregister SCB’s LISA-register (utbildning, soc bidrag m m) FoB 1980, 1985, 1990 Socialstyrelsens Patientregister Socialstyrelsens Dödsorsaksregister BRÅ’s Lagfördaregister Skolverkets/SCB’s Betygsregister

Utfall: Indikation på narkotikamissbruk Död med narkotikamissbruk som huvudsaklig eller bidragande dödsorsak Vårdad på sjukhus med nark diagnos Straffad för narkotikabrott

Ovanligt utfall – därför bra med data för hela befolkningen 20.000 män (2,4%) 8.500 kvinnor (1,1%) 28.500 totalt (1,7%) Obs delvis ung population: 18-35 år vid sista uppföljningsåret (2008)

Bakgrundsfaktorer: Familj (13 st) Mors födelseland (Sverige, Norden, EU, utanför EU) Mors utbildning när barnet var 17 (grundskola/gymn/högskola) Mor ensamstående när barnet var 17 Mor tonåring vid första barnets födelse Mor förvärvsarbetade inte när barnet var 17 Mor förtidspension när barnet var 17 Mor socialbidragsberoende när barnet var 17 Mor allvarlig psykisk ohälsa Mor missbruk Mor allvarlig kriminalitet Far allvarlig psykisk ohälsa Far missbruk Far allvarlig kriminalitet

Bakgrundsfaktorer: Individ (3 st) Kön Geografisk uppväxtmiljö Storstad Annan större tätort Landsbygd Inga/ofullständiga/låga betyg i åk 9 (”låga betyg” = tillhör sämsta 1/6 i sin årskull landet) Summa: 16 bakgrundsfaktorer (Justerat för födelseår)

Fråga: vilka bakgrundsfaktorer har starkast samband med framtida narkotikamissbruk – när allt annat är lika? Kryssa för de fem som Du tror ökar risken mest för framtida narkotikamissbruk Det finns en bakgrundsfaktor som är rejält starkare än de andra. Vilken? Rita en ring runt det krysset.

Resultat – vad är en ”överrisk” ? ingen påtaglig överrisk RR < 1,3 -- mindre överrisk RR = 1,3-1,5 * moderat överrisk RR = >1,5- 2,0 ** hög överrisk RR > 2,0 ***

Samband med nark missbruk Bakgrundsvariabel Samband med nark missbruk RR Mors föd land Norden eller utanför Europa * 1,4 Mor grundskola/gymnasium vs högskola -- Mor ensamstående ** 1,6 Mor tonårsmamma Mor arbetar inte Mor förtidspension Mor lever på socialbidrag Mor allvarlig psykisk ohälsa Mor missbruk Mor allvarlig kriminalitet 1,3 Far allvarlig psykisk ohälsa Far missbruk Far allvarlig kriminalitet 1,5 Geografisk uppväxt i storstad vs på landet 1,7 Personen är man 1,9 Inga/ofullständiga/låga betyg *** 4,4

Narkotikamissbruk från 20 års ålder efter soc ekon bakgrund och betyg i årskurs 9 (Social Rapport 2010)

Allvarlig kriminalitet från 20 års ålder efter soc ekon bakgrund och betyg i årskurs 9

Självmordsförsök efter socioekonomisk bakgrund och betyg i årskurs 9

Vad betyder det här för socialt utsatta barn?

Inga/ofullst/låga betyg Över medel Pojkar Normalgrupp 22% 41% Kontaktfam före tonåren 55% 15% Barn i fam med mkt soc bidr 57% 13% Växt upp i fosterhem 60% 11% Flickor Normalgrupp 11% 60% Kontaktfam före tonåren 37% 27% Barn i fam med mkt soc bid 40% 25% Växt upp i fosterhem 43% 23% Växt upp i f-hem: mer än fem år i vård, lämnade vård efter 17-årsdagen (M = 11 år i vård)

Vilka faktorer ökar risken för låga betyg bland fosterbarn? Kön *** Födelseår -- Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk --

Vilka faktorer ökar risken för låga betyg bland barn i familjer med soc bidrag? Kön *** Födelseår * Mor grundskola/gymn vs högskola * Uppväxtregion -- Familjen hyr bostad (vs äger) -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk --

Barn som växer upp i fosterhem..... Har mycket dåliga skolprestationer Får sämre skolbetyg i åk 9 - jämfört med andra barn med samma begåvning Blir lågutbildade – fler max grundskola, färre högskola jämfört med andra barn med samma begåvning jämfört med andra barn med samma betyg Rejält färre f-barn med låga betyg har gymnasieutbildning vid 26 år, jämfört med ”normalbarn” med låga betyg Situationen är samma för socialt utsatta barn som växer upp hemma

Förekomst av problem: exempel F-barn ”Normalgr” Bara grundskola vid 25 år, pojkar 27% 6% Självmordsförsök efter 20 år, flickor 14% 2% Allvarlig krim efter 20 år, pojkar 37% 5% Nark missbruk efter 20 år, pojkar 22% 4% Lever på socialbidrag vid 25 år, pojkar 14% 1% Växt upp i f-hem: >5år i vård, lämnade vård efter 17-årsdagen (M = 11 år i vård)

Barn som växer upp i fosterhem har höga överrisker för framtida..... Självmord RR = 6.4 Självmordsförsök RR = 6.2 Allvarlig psykisk ohälsa RR = 5.0 Narkotikamissbruk RR = 6.8 Alkoholmissbruk RR = 4.9 Allvarlig kriminalitet RR = 7.5 Att bli tonårsförälder RR = 3.8 Bidragsberoende RR = 9.8 (justerat för f-år och kön)

Barn födda 1974-1978 från familjer med återkommande socialbidrag Självmord efter åk 9 3,6 Självmordsförsök efter åk 9 3,6 Nark missbruk efter 20-årsdagen 4,6 Allvarlig krim efter 20-årsdagen 5,1 Tonårsförälder 5,5 Lever på soc bidrag vid 25 år 7,4 Max grundskola 3,8 Eftergymn utbildning 0,3 Justerat för kön och f-år

Samband “skolmisslyckande” – framtida psykosociala problem Hur mycket av överriskerna för socialt utsatta/placerade barn kan statistiskt förklaras av ofullständiga/låga betyg (“skolmisslyckande”)? Svar: 40-60% .

Vilka faktorer ökar risker för ogynnsamma utfall bland fosterbarn? Kön *** Födelseår (*) Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk -- Skolmisslyckande ***

Vilka faktorer ökar risken för ogynnsamma utfall bland barn i familjer med soc bidrag? Kön *** Födelseår -- Mor grundskola/gymn vs högskola -- Uppväxtregion -- Familjen hyr bostad (vs äger) -- Mor psyk vård (*) Mor missbruk (*) Far psyk vård (*) Far missbruk * “Skolmisslyckande” ***

Vilka faktorer ökar chansen för gynnsamma utfall bland f-barn? Kön ** Födelseår -- Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk -- Ej skolmisslyckande ***

Vilka faktorer ökar chansen för gynnsamma utfall bland barn från socialbidragsfamiljer ? I stort bara frånvaron av skolmisslyckande plus kön, chansen större för flickor Ingen/liten betydelse, t ex: stad/land boendeform mors utbildning föräldrar psykisk sjukdom/missbruk

Självmord i tonåren och i ung vuxen ålder - summering av registerstudier från EpC RR Just för kön/ålder Barn som växer upp i familjehem 6.4 Barn som växer upp i familjer med återkommande socialbidrag 3.6 Barn med psykiskt sjuka föräldrar 3.0 Barn med låga el ofullständiga betyg i åk 9 2.5 - 3.0 Barn som får insatser av socialtjänsten före tonåren men som växer upp hemma 2.5 Svenskfödda adopterade 2.6 Utlandsfödda adopterade 1,9 Barn som växer upp i familjer med kortvarigt socialbidrag 2.2 Barn från ensamförälderfamiljer 2.0 Barn från familjer med mycket låg inkomst men utan ek bistånd i.s.

Tonårsplaceringar Omfattande och problematisk vårdsektor Dyr vård Bristfällig tillsyn Outvärderad vård Potential för skadliga effekter 40-60% av placeringarna avbryts i förtid 40-50% placeras igen inom två år efter avslutad vård

Flickor plac i tonåren pga beteendeproblem Normalflickor Placerade flickor Döda vid 25 år 0,3% 2,5% Sjukhusvård 20-24 år pga suicidförsök, psyk, alk/nark 0,7% 22% Fängelse el rättspsyk 20-24 år 0,1% 8% Skyddstillsyn el mer 20-24 år 0,4% 21% Lagförd 20-24 år 3% 39% Tonårsmamma 27% Socialbidrag vid 25 år 6% 50% Max grundskola vid 25 år 64%

Pojkar plac i tonåren pga beteendeproblem Normalpojkar Placerade pojkar Döda vid 25 år 0,5% 5,5% Sjukhusvård 20-24 år pga suicidförsök, psyk, alk/nark 1 % 30% Fängelse el rättspsyk 20-24 år 3% 44% Skyddstillsyn el mer 20-24 år 4% 58% Lagförd 20-24 år 16% 75% Tonårspappa < 1% 8% Socialbidrag vid 25 år 6% 53% Max grundskola vid 25 år 10% 67%

Hur många “klarar sig”? Beror på vad man menar.... Pojkar placerade p g a beteendeproblem Lever fortfarande vid 25 år 95 % och inte fängelse 20-24 år 53 % och inte skyddstillsyn 20-24 år 40 % och inte sjukhusvård för självmordsförsök, missbruk el psyk 20-24 år 35 % och inte tonårspappa 32 % och inte lagförd för brott 20-24 år 20 % och mer än grundskola vid 25 år 10 % och inget socialbidrag vid 25 år 8 %

Samband mellan narkotikamissbruk och psykisk ohälsa bland vuxna (födda 1973-1982)

Nark missbruk & psykisk ohälsa (födda 1973-82) Sjukhusvård för suicidförsök efter 16 års ålder: Nark/kvinnor 42% (grov RR=19.1) Nark/män 23% (grov RR=12.8) Ej nark/kvinnor 2% Ej nark/män <2%,

Uthämtad psykofarmaka 2009 (födda 1973-82) Nark kvinnor Nark män Normal Neuroleptika 14% 10% <1% Sömnmedel 30% 19% 4/2% Ångestdämpande 27% 17% 4/2% Antidepressiva 36% 22% 9/5% (obs 7% av männen & 4% av kvinnorna är döda) Samkörning med Socialstyrelsens Läkemedelsregister

Epidemiologisk forskning, explorativ forskning hur många, utveckling över tid?, vilka?, samband? Vårdmönster, avbruten behandling, “comsumer studies” etc Longitudinella studier - riskfaktorer, skyddsfaktorer mm Kliniska försök där man prövar en metod

Att läsa… Social Rapport 2006 www.socialstyrelsen.se Berlin M, Vinnerljung B & Hjern A (2011) School performance in primary school and psychosocial problems in young adulthood among care leavers from long term foster care. Children and Youth Services Review. doi: 10.1016/j.childyouth.2011.0 Vinnerljung, B. & Hjern, A. (2011), Cognitive, educational and self-support outcomes of long-term foster care versus adoption. A Swedish national cohort study, Children and Youth Services Review, 33, 1902-1910.