Uppdraget Kartlägga fakta – nuläge och historik

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Idéer för ett bredare entreprenörskap
Upphandling av välfärdstjänster – valet av modell
Den nya skollagen Arbetet med den nya lagen har pågått sedan 1999
Vad är eHälsa? Nationell strategi för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg sedan Sedan 2010 är socialtjänsten med fullt ut. Vision:
Socialdepartementet Äldreomsorgen får gott betyg Nöjdhet för omsorg i särskilda boenden i riket 2008, 2010, 2011 Källa: Socialstyrelsen, Nationella brukarundersökningen.
En bild av debatten Vårdskandaler Vinster
Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen – erfarenheter från Sverige
Kommuners insynsrätt i fristående skolor
J U S T I T I E D E P A R T E M E N T E T Insatser för att värna och fördjupa den svenska demokratin.
Nya tider för kollektivtrafiken Välkomna! …till en dag om kollektivtrafiken i Dalarna i dag och i morgon. Buss Egen bil Tåg Taxi Integration Samordning.
Hur skall kostnaden för kollektivtrafiken fördelas
Nordiska Kommunala Chefsrevisorskonferensen augusti 2012
Möjligheterna med kommersiell trafik nu och i framtiden
Transportstyrelsens marknadsövervakning
Erfarenheter och förväntningar i Gävleborg – så här har vi gjort
Sedan den 1 juni 2013 har den nybildade myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvaret för tillsyn av hälso- och sjukvård, socialtjänst och.
KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERBOTTENS LÄN
Våra farhågor 1.Adressen blir också fortsättningsvis ett misch-masch där uppdraget riktas till den professionella organisationen medan ansvaret för brister.
Remiss 8 januari till 14 februari Vad ville vi veta? Är analysen relevant och korrekt? Kontroll av uppgifter om butiker o bensinstationer i kartorna Ger.
Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västerbottens län
Effektivitet – vad är det och hur gör man?
Kvarnholmsförbindelsen
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Fortsatt översyn kundval inom hemtjänst, ledsagning och avlösning
Kollektivtrafikbarometern 2013
Anropsstyrd trafik-Norrbotten
Nätverk för plattformsledare 17/ Anna Lilja Qvarlander
Behov av habilitering och rehabilitering
DIVISION Service Innovationer och upphandling Ett helt nytt sätt att tänka efter före Theresa Hägglund Upphandlingsjurist Norrbottens läns landsting.
Hur fungerar innovationsupphandling med hänsyn till LOU?
”Vägen mot e-samhället”
Konkurrensutsättning – vilka möjligheter finns det?
Utredningen om en ny kollektivtrafiklag Utredningen om en ny kollektivtrafiklag N 2008:03.
Behovet av nationell satsning på IT-stöd Barns behov i centrum (BBIC)
Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK
Ambition och ansvar SOU 2006:100
Renodlad beställare Ett energieffektivt transportsystem Väl fungerande resor och transporter i storstadsregionerna Effektiva transportkedjor.
Landstingsfullmäktiges program för mål, uppföljning och insyn för verksamhet som utförs av privata vårdgivare Syfte med programmet är att lyfta frågorna.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Överenskommelse om samordning kring barn
Kvalitetsutveckling inom gymnasieskolans individuella program.
Nationell taxa PM den 6 november Varför ändra? Patienterna Saknas öppen kvalitetsredovisning, stödjer inte vårdkedjan, stödjer inte teamarbete EU-rätten.
Hur arbetar Västra Götaland med uppföljning och utvärdering Presentation inom lärprojektet uppföljning av regional tillväxt (Reglab) Göteborg 12 april.
Krav på privata aktörer i välfärden SOU 2015:7
Serviceprogram (RSP) Remissutkast Jämtlands län - att längta till och växa i.
Vägverket och Banverket förbereder åtgärdsplaneringen i gemensamt projekt Ett transportslagsövergripande synsätt ger de mest effektiva lösningarna Transportsystemen.
Kollektivtrafikbarometern 2014
Skillnader i lagstiftningen Analys om de skillnader som finns i lagstiftningen är motiverade ur pedagogiska, sociala eller andra aspekter Se över gällande.
Samverkan kring öppna data © KSL 2014 Text & form: gdz / mhe.
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Återkoppling avgifter, ”semesterkommuner” och medborgarnas rörlighet och kommunal hälso- och sjukvård Läns- och regionförbund 16 september 2015 Helena.
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Frågor och svar Svensk e-legitimation VästKom
Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Lag om valfrihetssystem Lennart Hagberg Förvaltningschef omvårdnadsförvaltningen.
Patientlagen ur ett hjälpmedelsperspektiv Karlskrona den 26 maj 2016.
Arrangerat av Klimatsamverkan Skåne, ett samverkansorgan i klimatfrågor mellan Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen Skåne. Fossilfrihet.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Lag utan genomslag Utvärdering av patientlagen 2014–2017
Hjälpmedelsutredningen
Miljötillsyn och sanktioner - en tillsyn präglad av ansvar, respekt och enkelhet (SOU 2017:63) Kerstin hälsar välkomna.
Timeline – eHälsa i Jämtlands län
Landsbygdskommittén.
Tom Petersen Transportforum
Dalatrafik Bengt Benjaminsson.
Regionalt utvecklingsarbete EBP inom verksamhetsområdet stöd till individer med funktionsnedsättning
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Samordnad utveckling för god och nära vård
Särskild kollektivtrafik
Kvalitetsanalys – förskola och skola i Nacka år 2017
Presentationens avskrift:

Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter – Rådet för tillgänglighet och användbarhet (RTAF) 2014-09-24 Tom Petersen

Uppdraget Kartlägga fakta – nuläge och historik Analysera den nuvarande lagstiftningen ur ett brukar- och myndighetsperspektiv Göra jämförelser med goda lösningar i och erfarenheter ifrån vissa andra länder Ange möjliga förbättringsområden Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

Samrådsprocess Dialogmöten med funktionshinderorganisationer Presentation och utbyten med branschen: Svenska Färdtjänstföreningen Svensk Kollektivtrafik och MERIT SKL, förvaltningschefer på regionala kollektivtrafikmyndigheter Trafikanalys vetenskapliga råd Referensgrupp med branschexperter, tre möten Tre konsultuppdrag: statistik, organisation, internationella regelverk Trafikverket: goda exempel utomlands Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

Kartläggning av fakta Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

Kartläggning av fakta Det finns officiell statistik om nyttjandet av färdtjänst och riksfärdtjänst, samt kostnader för dessa Det finns ingen samlad statistik om nyttjandet eller produktionen av sjukresor och skolskjuts – endast om landstingens och kommunernas nettokostnader Det har i några omgångar sedan 1998 gjorts uppföljningar av kommunernas överlåtelse av ansvaret för färdtjänst och riksfärdtjänst till trafikhuvudman/regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

Kartläggning av fakta – färdtjänst och riksfärdtjänst Ca hälften av alla kommuner hade våren 2013 överlåtit hela ansvaret på RKM – inklusive tillståndsgivning Ytterligare ca 60 överlåter upphandling av trafik på RKM I resterande ca 80 kommuner – däribland många större – sker ingen eller begränsad samordning med omkringliggande kommuner Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

Kartläggning av fakta – skolskjuts De flesta skolresor försiggår i allmän kollektivtrafik Stora regionala skillnader – lägre andel utanför storstadslänen Skolskjuts i grundskola och särskola kan samordnas i upphandling av RKM på grund av Obligatoriskt kommunalt ansvar enligt skollagen Möjligheten finns inskriven i kollektivtrafiklagen För resor till gymnasiet, förskola och förskoleklass finns inget trafikeringsansvar – kan då inte handlas upp av RKM Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

Kartläggning av fakta – sjukresor Sjukvårdshuvudmännen har inget ansvar för trafik Vissa landsting organiserar ändå trafik – exkluderar allmänheten Både linjetrafik och beställningscentraler Endast i län där RKM ligger i landstinget ensamt kan färdtjänst och sjukresor samordnas Förutsatt att kommunerna har överlåtit ansvaret för färdtjänst på RKM Strider annars mot LOU Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

Analys Effektivitet Resenärsperspektivet Marknaders funktionssätt Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

Analys – effektivitet Produktiviteten sjunker – färre resor till samma kostnad Demografins utveckling i många landsbygdskommuner är en utmaning som kräver högre effektivitet Det finns skalfördelar på flera nivåer att ”hämta hem” I trafiken – fordonsflottan, flexiblare rutter, anropsstyrning Samordning av skolskjuts, färdtjänst och sjukresor, samt mellan dessa och allmän kollektivtrafik I beställningscentraler – bemanning i maxtimme, öppettider Kompetens vid upphandling och verksamhetsutveckling Kompetens vid kravställning av planeringssystem Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

Analys – effektivitet Men… Samordning ej juridiskt möjlig i många fall Trafik som handlas upp av landsting och kommun får ej nyttjas av allmänheten Problem uppstår med LOU i samband med ett splittrat huvudmannaskap frånvaron av trafikeringsansvar i vissa fall Om all trafik är öppen för allmänheten kan LUF tillämpas vid upphandling Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

Effektivitet – att beakta vid samordning Kommuner och RKM behöver förhandla sig fram till gemensamma regelverk De största, mest välmående kommunerna har små incitament att samordna sig – RKM måste ta ”ledartröjan” Mindre kommuner skulle gynnas mycket av att få del av centralorternas resurser, t.ex. fordonsflotta och BC Fördelningen av investeringskostnader och besparingar mellan regionen och kommunerna Förtroendefulla nätverk mellan de regionala och kommunala nivåerna är nödvändiga Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

Effektivitet – att beakta vid samordning Samordning av resor har också negativa följder Längre resor då flera resenärer ska hämtas upp Längre, mer osäkra start- och väntetider Reskedjor leder till byten, där man kan behöva ledsagning Olycksfrekvensen kan öka när personer med funktionsnedsättning reser i allmän kollektivtrafik Det samhällsekonomiska nettot måste betonas – planerings-systemen måste ta hänsyn till resenärernas tid Samordningen med verksamheter vid dagcenter och sjukvård Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

Analys – resenärsperspektiv Kvalitet och rättvisa Kvalitet: chaufförens kompetens och ersättningar Flexibilitet, kortare framförhållning Olika grupper ställer olika krav på punktlighet, service och flexibilitet: Arbetande, frekventa resenärer Personal vid skolor, dagcenter och sjukvård Sällanresenärer Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

Analys – resenärsperspektiv Regional samordning förenklar och underlättar resandet Rättvisa: villkor och priser harmoniseras inom län Ökad rättssäkerhet med samma bedömning Rättvisare villkor inom län – kvarstående skillnader mellan län Distinktionen mellan olika trafikformer suddas ut – utrymme för mer flextrafik och närtrafik Förenklar integrationen mellan allmänna och särskilda resor Många funktionsnedsättningar är inte permanenta Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

Resenärsperspektivet – att beakta vid samordning Komplettering av den lokala allmänna kollektivtrafiken Hållplatser, gångvägar Anpassning av fordon Flextrafik Kräver överenskommelser med kommunen och ev. extra resurser från RKM Reskedjor ger ökade behov av ledsagning Kvalitetsaspekterna en funktion av upphandlingspraxis – ersättningar och uppföljning – och inte av lagstiftning Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

Analys – marknaders funktionssätt Beställningscentral – upphandling eller egen regi Lokala hänsyn – närhet, kontroll, lokal taxi, arbetstillfällen Ett privat företag på marknaden för renodlad BC-verksamhet Upphandling: beställarkompetens Större potential för utveckling av IT-system – liten marknad Ny teknik och branschstandard – X2 AB Integrerad anropsstyrd och linjelagd trafik Nationell reseplanerare med betalfunktion Fjärrundervisning kan minska behovet av skolskjuts i glesbygd Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

Marknadens funktionssätt – att beakta vid samordning Koppling bryts till andra transportbehov i kommunerna: tjänsteresor, omsorg, hemtjänst Risk för färre men större kontrakt vid upphandling – framtida konkurrens Blandade storlekar och löptider, kombinatoriska anbud Utmaningar: IT-system som integrerar all trafik, optimerar m.a.p. samhällsekonomi Betallösningar, visering etc. som fungerar överallt Regionala trafikförsörjningsprogrammen, Transportstyrelsens tillsyn och marknadsövervakning Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

Förslag Ansvar och ansvarsfördelning Förutsättningar för upphandling Resenärers behov och rättigheter Gränsdragningar och definitioner Jämförbar statistik Utvecklade system Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

Ansvar och ansvarsfördelning De restyper som det saknas trafikansvar för bör få det Riksfärdtjänst Sjukresor Gymnasieresor Förtydliga ansvaret för resor till dagcenter och rehabilitering (s.k. omsorgsresor), förskola och förskoleklass All samordningsbar trafik bör flyttas till RKM på lite sikt Även tillståndsprövning Utredning av behoven kvar hos kommunen och sjukvården Regionala trafikförsörjningsprogrammen Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

Förutsättningar för upphandling Nya upphandlingsstödet Mallar för utvärdering av kvalitetskriterier Standardavtal finns redan (Svensk kollektivtrafik) Begränsa upphandlingstvånget lokalt Effekterna av nya upphandlingsdirektiven syns tidigast 2016 Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

Resenärers behov och rättigheter Behovet under resan ska vara styrande Inte ändamålet med den Undanröja juridiska hinder för att kombinera resor med särskilt tillstånd och resor för allmänheten Undantag för resenärer som inte kan resa med andra Erkänn att det finns olika behov inom olika grupper av funktionsnedsättningar, och vid olika tidpunkter Aktiva, arbetande eller studerande, med höga krav på tidspassning Långsammare, med längre framförhållning, reser mer sällan, lägre krav Regelverk eller guide för ledsagning Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

Gränsdragningar och definitioner Resenärernas kostnader för restid, byten och väntetid måste beaktas – inte bara offentliga utgifter För den enskilde: var slutar särskild transport och var börjar allmän? I ett samordnat system, är det någon skillnad? Revidera definitionen av linjetrafik i yrkestrafiklagen så att den även omfattar flextrafik – eller inför vid behov en ny kategori Definition av taxitrafik? Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

Jämförbar statistik Utveckla statistik Skolskjutstillstånd Sjukresor Kvalitetsvariabler från planeringssystemen Väntetider ”Öppna jämförelser” för särskilda persontransporter (SKL)? Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

Utvecklade system Vinnova-program tillsammans med branschen System för trafikplanering, trafikledning och trafikövervakning, standardisering, betallösningar m.m. Stora komplexa system – liten marknad Exportidé! Utveckla flextrafik med medelstora fordon Positionerings- och kommunikationstjänster Appar för beställning och återkoppling till huvudmannen Börja använda ISA för uppföljning av förarnas körsätt Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

Principer för omreglering Öka likvärdigheten för brukarna med beaktande av skillnader i behov Förenkla för brukare, trafikplanering och administration Avlasta krympande primärkommuner Minska sårbarheten Genomför integreringen mellan trafikslag som avsågs i prop. 1996/97:115 (”trafikhuvudmannalagen”) Stimulera näringslivet transportsektorn och IT-branschen Stimulera konkurrens och teknisk utveckling Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

Alternativ för implementering Generös övergångsperiod för att hinna förhandla fram gemensamma regelverk utveckla och testa trafikplaneringssystem och register Inrätta pilotlän Rangordning av restyper För att få med större kommuner: Kompensation från RKM Tillköp Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

Avslutande kommentarer Aspekter på produktionen av särskilda persontransporter: Tekniska Juridiska De juridiska – plus ekonomi! – utgör ramen för de tekniska Olika möjligheter till anpassning av juridiken – vidare utredningar krävs Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter