Kommersialisering av universitetsforskning – vad vet vi och hur går vi vidare? Ek dr. Diamanto Politis Högskolan i Halmstad Estrad

Nyttiggörande och kommersialisering av forskning Det finns generellt sett en stor tilltro till universitet och högskolor när det gäller nyttiggörande och kommersialisering av forskning Detta skall ses mot bakgrund av en utveckling de senaste åren som skett i riktning mot att öka universitetens och högskolornas direkta samhällsrelevans Ett exempel är högskolelagen, som 1997 fick ett tillägg i fråga om universitetens och högskolornas samverkan, och som i år får ännu tydligare fokus på nyttiggörande

Högskolelagen, §2 Lag (1996:1392), nuvarande formulering sedan 1997: ”Högskolorna skall också samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet.” Lag (2009:45), träder i kraft : ”I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.”

Är nyttiggörandet tillräckligt? Utvecklingen i riktning mot att öka universitetens och högskolornas direkta samhällsrelevans har gett ett ökat intresse av att bättre förstå och utvärdera nyttiggörande av forskning En vanlig fråga i den svenska debatten är om nyttiggörandet är tillräckligt stort med avseende på de resurser som satsas på FoU investeringar hos universitet och högskolor Sverige har i detta avseende lyfts fram som en ”rollmodell” i termer av hur mycket resurser som satsats på akademisk FoU (ex. EU-kommissionen, 2003)

FoU-utgifternas andel av BNP i procent år Källa: SCB och OECD (Main Science and Technology Indicators )

Sverige underpresterar Bilden av Sverige som ett land där det satsats mycket på akademisk forskning har i sin tur jämförts med hur mycket av denna forskning som kommer samhället till nytta. I bakgrunden ligger ett antagande om att Sverige underpresterar vad gäller FoU-intensiva produkter, teknikbaserat entreprenörskap, samt ekonomisk tillväxt baserad på forskning och ny kunskap Detta antagande om att Sverige underpresterar har av vissa kallats för en paradox; den ”svenska paradoxen”.

Sveriges underprestation ifrågasätts Bilden av ett underpresterande Sverige har länge varit rådande men har börjat ifrågasättas av en växande skara forskare Tidigare studier (t ex Jacobsson och Rickne, 2004) visar att internationella jämförelser av FoU investeringar blir i stort sett omöjliga och opålitliga eftersom länder med olika institutionella särdrag mäter FoU investeringar på olika vis Andra studier (t ex Kander, Ejermo och Schön, 2007) pekar på att det finns liten teoretisk grund för direkta samband mellan FoU, innovationer och tillväxt

Snäv syn på nyttiggörande i debatten Nyttiggörande Kommersiell nytta Direkt kommersiell nytta Demokrati- utveckling Förbättring av miljö Ökad livskvalitet

Exempel på nyttiggörande med lång tidsfördröjning - Magnetkameran tar bilder av nästan alla organ i kroppen - Tekniken baseras på upptäckter från 1970-talet - Dessa upptäckter byggde i sin tur på rön från 1947

Affärsidéer baserat på olika typer av kunskapskällor Avknoppningar baserar sina affärsidéer på en blandning av olika typer av kunskapskällor, såväl forskningsbaserad kunskap som kunskap om branschens affärslogik och om kunden Även nya teknikbaserade företag som inte är avknoppningar i baserar ofta sina affärsidéer på en kombination av akademisk forskning, kundkontakter, branschkunskap, etc Svårt att peka ut en kunskap som är viktigare än andra – kombinationen är central

Antal källor som ursprung till den nuvarande affärsidén Antal källor USO (n=47) CSO (n=89) Övriga (n=208) Samtliga (n=340) 117%8% 10% 2-336%35%43%42% 4+47%57%49%48% Exempel på källor: universitetsforskning (egen och andras), kundkontakter, leverantörer, konkurrenter, tidigare arbetsgivare, etc.

Vad skall knoppas av - forskare eller forskning? En vanlig modell i diskussioner om mekanismer för nyttiggörande av forskning är den klassiska uppfinnarentreprenören Styrkan ligger i att uppfinnaren har en djup insikt i teknologin och den tysta kunskap som ofta är förknippad med tidiga faser i utvecklingen Spänningar mellan akademiska och entreprenöriella karriärer Starka sociala normer som talar emot kommersialisering av forskning Kommersiella aktiviteter ej meriterande vid befordran Forskare har ofta begränsad kommersiell erfarenhet

Entreprenörskapets byggstenar MOTIVATION Inre drivkraft, intresse och social acceptans FÖRMÅGA Kunskap och färdigheter MÖJLIGHETER Gynnsam miljö och affärsklimat Källa: Lundström och Stevenson, 2002

Vem/vilken startar USOs? FöretagsgrundareAndel Universitetslärare/forskare som helt eller delvis lämnat akademin 47% F.d. universitetslärare/forskare som arbetat en tid i privata näringslivet 11% Tidigare studenter baserat på studier, projekt, examensarbete etc. 21% Externa entreprenörer (utanför akademin) 21%

Reflektioner och implikationer De flesta akademiker drivs inte av vinstmöjligheter och intresset av att driva fram och kommersialisera sina forskningsresultat Begränsad kommersiell erfarenhet försvårar möjligheten att se affärsidéer och kommersiell potential i akademisk forskning Externa entreprenörer som alternativ mekanism för nyttiggörande av universitetsforskning Det behövs ett vidgat synsätt på nyttiggörande av akademisk forskning Andra mekanismer utöver direkta avknoppningar Nyttiggörande av universitetsforskning visar sig sällan direkt i tid Kommersialiering av universitetsforskning kräver ett samspel mellan innovationer och entreprenörskap