Detaljplaner i praktiken – är plan- och bygglagen i takt med tiden? Thomas Kalbro Eidar Lindgren Jenny Paulsson KTH

Kommunernas detaljplanebestämmelser Vad som får regleras i detaljplaner framgår av 4 kap 6-26 §§ PBL Hur ser praktiken ut? Andel av planerna: 30% en eller flera bestämmelser saknar lagstöd 40% en eller flera bestämmelser är otydliga 55% en eller fler bestämmelser saknar lagstöd eller är otydliga KTH-undersökning av 390 detaljplaner i 25 kommuner

Plan- och tillståndssystemet – samma struktur 1931 och 2011 Stadsplanelagen, 1931 Plan- och bygglagen, 2011 Generalplan Stadsplan Tomtindelning Byggnadslov Översiktsplan Detaljplan Fastighetsindelnings-bestämmelser Bygglov

En viktig förändring – projektinitieringen har flyttats ”uppåt” Stadsplanelagen, 1931 Plan- och bygglagen, 2011 Generalplan Översiktsplan Projekt-initiering Stadsplan Tomtindelning Detaljplan Fastighetsindelnings-bestämmelser Projekt-initiering Byggnadslov Bygglov

Detaljplan 1931 års SPL

Detaljplan 2011 års PBL

Detaljplanen ingen ”plan” – ett första tillståndsbeslut Översiktsplan Projekt- initiering Detaljplan Tillståndsbeslut 1 Fastighetsindelningsbesämmelser Bygglov Tillståndsbeslut 2

Detaljplaneprocessen tar i genomsnitt 2 ½ år Dagar 4 500 4 000 3 500 4 000 2 500 2 000 1 500 2,5 år 1 000 500 Projekt Källa: Stadsbyggnadsbenchen

Gestaltnings- eller kvalitetsprogram

Kopplingen detaljplaner – gestaltningsprogram och bygglov Gestaltningsprogrammet Kopplat till planbestämmelser Inte kopplat till planbestämmelser Plan- processen Plan- processen Detaljplan Detaljplan Genom-förandeavtal Gestaltnings-program Gestaltningsprogram Bygglov Bygglov

Bebyggelsen ska utformas enligt gestaltningsprogram... ...lokalgata ska utformas enligt typsektion i gestaltningsprogram De karaktärsdrag och värden som beskrivs i gestaltningsprogrammet under avsnittet ”Befintlig bebyggelse” skall särskilt beaktas vid ändring Gestaltningsprogram Varsamhets-bestämmelse: närmare precisering, se gestaltnings-program Den nya arkitekturen ska vara kraftfull, vacker och varierad samt inordna sig i de karaktärsdrag som beskrivs för området Av programmet framgår hur området ska utföras och gestaltas avseende husutformning, markplanering, m.m.

Ofta otydlig koppling mellan detaljplaner och gestaltningsprogram 15 10 5 Programmet ska följas Programmet ska delvis följas, men i övrigt otydliga hänvisningar I sin helhet otydlig hänvisning Programmet nämns, men inte som plan-bestämmelse Programmet nämns inte alls på plankartan

Detaljplan för Forskaren 1 (KTH) Byggnadens utformning ska följa kvalitets- och gestaltningsprinciper som redogörs för i plan- beskrivningen. Skarvar mellan containrarna ska utföras med en slät täcklist. Hörn mot gata ska vara förskjutna i enlighet med principskiss 1. Alla bostadsenheter ska ha en gavelfasad som utörs av ett glasparti som upptar minst 80% av fasadytan.

En viktig förändring – detaljplanernas detaljeringsgrad har ökat Flexibel plan med syftet att lösa konflikter mellan motstående intressen och säkra ett brett medborgarinflytande Proposition 1985/86:1, Ny plan-och bygglag Detaljplander bör i större utsträckning kunna göras mer översiktliga Plan-och byggkommittén (SOU 205:77)

Två slutsatser – vad studien visat 1 2 Detaljplanen är inte längre en plan – ett första ”tillståndsbeslut” till ett byggprojekt Detaljplanerna blir – i kombination med gestaltningsprogrammen – alltmer detaljerade

En förenklad modell – ett byggbeslut Gäller i vissa situationer Översiktsplan Fördjupad översiktsplan Medborgarinflytande Samråd Byggbeslut

Grundmodell med fokus på samhällsbyggande i stället för husbyggande Tre prövningssystem Byggande i känslig kulturmiljö Byggande i ”ordinär miljö” A: Detaljplan definierar byggrätten – ram för byggherrens agerande och information till grannar. Bygglovsprövning där kommunen hävdar gestaltningskrav C: Grov detaljplan definierar byggrätten och ger medborgarinflytande. Ingen bygglovsprövning B: Detaljerad detaljplan definierar byggrätten och reglerar gestaltningen enligt samhällets behov. Ingen bygglovsprövning. Grundmodell med fokus på samhällsbyggande i stället för husbyggande