Samhällsekonomiska beslutsunderlag i offentlig sektor

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

Upphandla totalprojekt
Anförande 11 september 2012 Tillväxtanalys & PEER, Stockholm.
Hålltider för dagen 9.00 Kaffe 9.30 Inledning, start
E N DEL AV VÅRT SAMHÄLLSENGAGEMANG. SAMHÄLLSENGAGEMANG OCH HÅLLBARHET  CSR - Självklarhet och en konkurrensfördel  Bra sätt att sprida vårt goda namn.
Energiledningssystem
Förordning om Stöd till konvertering och effektivisering i off. lokaler Åtgärder i lokal som används för offentlig verksamhet och som finns i byggnad som.
Ekonomisk bedömning av energirelaterade åtgärder
Skyddet av dricksvatten, vad kostar det och vem ska betala?
© Aduct AB voxpop ”folkets röst” ett webb-baserat beslutstödssystem.
Lönsamhet i produktionsförbättringar
Riksbankschef Stefan Ingves 15 mars 2012 Finansiell stabilitet ur ett konsument- perspektiv Finansutskottet.
1 ICT och hållbarhet del 2 Maria Noring Miljöstrategisk analys, fms Centre for Sustainable communications KTH Digital närservice i Vilhelmina november.
Energikartläggning i stora företag
Rekreationsvärden för sportfiske i västra Sverige
F12: sid. 1 Föreläsning 12 Gränser för ekonomisk politik  Kan politiska beslutsfattare styra ekonomin rätt?  Vill politiska beslutsfattare styra ekonomin.
Marknadsanalys MKB Sammanfattning
Fjärde järnvägspaketet
Kostnads-nyttoanalys inom CAFE – metod och preliminära resultat
S OCIALA INVESTERINGAR Några frågor. Ä R DET NÅGON SKILLNAD MELLAN SOCIALA INVESTERINGAR OCH VANLIGA UTVECKLINGS - PROJEKT ? Sociala investeringar innebär.
Problemformulering Vad är problemet eller behovet– gapen i våra resultat? Vad: Vad påverkas? Är det specifikt? Innehåller det ett implicit förslag till.
Kostnads- och intäkts analysens grundbegrepp
Reflektioner kring FU 2012 Enheten för miljöekonomi vid institutionen för nationalekonomi med statistik, Göteborgs Universitet. Magnus Hennlock.
Clean Energy Project Analysis Course Sammanfattning av introduktionsdelen © Minister of Natural Resources Canada 2001 – Foto : Nordex Gmbh.
Visioner, vattenråd och god status Jonas Johansson Limnolog Vattenstrategiska enheten Länsstyrelsen i Skåne län.
Bokföring av Lönekostnader
Energi Ylva Anger, Energiingenjör Teknisk förvaltning Fastighet.
Framtida modell för informationsutbyte Anders Berghman.
Olika mått på grad av fetma - Spelar det någon roll hur vi mäter?
Askåterföring i Götaland– En metod för att förbättra skogsproduktionen eller för att restaurera försurade vattendrag? En samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning.
Kostnads-Nyttoanalys Ett verktyg för att göra samhällsekonomiska bedömningar av miljöförändringar Prioriteringar mellan vattenkraft och vildlax i Umeälven/Vindelälven.
Syfte Att belysa den framtida befolkningsutvecklingen och vilka finansiella konsekvenser det medför vid den kvalitet och omfattning av kommunal service.
Kollektivtrafikbarometern 2013
Genombrottsmetoden.
Genombrottsmetoden.
Fritidsfiske och fritidsfiskebaserad verksamhet
Ungdomsdialog Alfta 12 maj. LUPP 2010 Vad är LUPP? Hur ska vi få länets högsta svarsfrekvens? Vad gör elevråden? Information från respektive elevråd U-råd.
Energiledningssystem - Arbeta systematiskt och strukturerat med energi.
Seminarium inför revidering av mobil LRIC  Agenda  Bakgrund och syfte - varför revidera mobil LRIC?  Hur revidera mobil LRIC?  Parallella.
Huvudområde offentlig förvaltning
Positiv Livskraft © Att komma dit du vill
Samråd Vad en Tävlingsledare bör känna till Fråga: Vad är samråd.
Nollalternativ i en MKB
Förbättringsresan Hur kan vi använda det vi vet för att skapa ett lite bättre liv för de äldre?
Resultat av utvärderingen Sammanfattning Slutsatser och diskussion
Hur ska landstingen klara de framtida utmaningarna? Forum Vårdbyggnad Av Björn Sundström Sveriges Kommuner och Landsting.
Generell titel. Bakgrund - privata FoU investeringar.
Ekonomisk foderoptimering
MKB-processen i infrastrukturprojekt
Efterfrågemodeller R. D. Jonsson, Transportmodellkurs Trafikverket
Finanspolitiska rådets rapport- några kommentarer Torbjörn Becker Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm (SITE)
Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Eva Samakovlis.
Bengt Kriström Professor SLU-Umeå Att Värdera Miljön.
Från mode och trend till ett balanserat strategibeslut: Outsourcing - Abrahamsson, Andersson & Brege Jenna Brandon, Sofie Flint, Madelene Görs, Linnea.
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1 Regional årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen Naturvårdsverkets anvisningar.
Samhällsekonomisk kostnads-intäktsanalys
Sammanfattning av varumärkesundersökning
NEA Seminarium 7 december 2004
Nobeldagarna 2014 Vägledning till fällor & fel i samhällsekonomiska miljöanalyser … Stefan Jendteg Länsstyrelsen Skåne & RUS.
Kapitel 15 Budgeten.
Kollektivtrafikbarometern 2014
Hållbar utveckling och miljömål Hållbar utveckling och miljömål Naturvetenskapliga fakulteten.
Vad kan offentliga sektorn göra? 1.Institutioner lagar och andra regler kontroll och övervakning, domstolar och myndigheter sanktioner 2.(direkt) marknadspåverkan:
Regleringens effekter på strandvegetation i Klarälven/Trysilelva Grete Algesten Långberget 18 oktober 2011 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Organiserandets fundament Samordna Styra Kontrollera Taylor(ism) Arbetsdelning Klara ordervägar Klar ansvarsfördelning Offentlig organisation och styrning.
Eneffektiv användning En effektiv användning av resurser.
Ekonomi och användbarhet? Finns det något samband ? Vivian Vimarlund.
Ekonomiska förväntningar. Om undersökningen Syfte Att undersöka hur nuläget i ekonomin påverkat arbetstagarnas förväntningar på ekonomin och löneutvecklingen.
Minska matavfall i skolorna
Spelar priset någon roll? Om samhällsekonomiska analyser
Presentationens avskrift:

Samhällsekonomiska beslutsunderlag i offentlig sektor Bengt Kriström Professor, CERE SLU-Umeå

Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se

Upplägg Tankar kring beslutsstöd Behovet av samhällsekonomiskt beslutsunderlag i offentlig sektor Konsekvensutredningar CBA som beslutsstöd Exempel -- Sportfiske – ett verktyg för samhällsekonomisk analys -- Energi-miljö konflikt – en ”modern” CBA -- Nyare idéer – flexibla regleringar (exemplet -2,+1)

Sammanfattning Tre frågor bör ställas inför varje beslut 1. Vad kostar det? 2. Vad är det värt? 3. För vem? Olika perspektiv: privat-kommunal- samhällsekonomisk lönsamhet.

Tankar kring beslutsstöd Benjamin Franklin Herodotos Jules Dupuit, CBAs ”fader” Richard C. Bishop, Resursekvivalens

Behovet av samhällsekonomiskt beslutsstöd i offentlig sektor Finns en växande efterfrågan på samhällsekonomiskt baserat beslutstöd, främst CBA. Införandet av olika EU-direktiv i svensk lag har medfört explicita krav på att kvantifiera åtgärdsprograms konsekvenser i form av kostnader och nytta. Förordning (SFS 2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning Motsvarande finns för många andra länder, tex USA Se Ahlstrand (1995) för utvecklingen i Sverige.

Förordning (SFS 2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning 6 § En konsekvensutredning ska innehålla följande: en beskrivning av problemet och vad man vill uppnå, en beskrivning av vilka alternativa lösningar som finns för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd, uppgifter om vilka som berörs av regleringen, uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen, en bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen, och en bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser

Samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar(CBA) CBA: konsistent sätt att skatta välfärdsförändringar av ett projekt Enhet: vanligen monetär (ej nödvändigt) Modern CBA satt fokus på dynamik, inte minst samspelet mellan ekonomiska och ekologiska system Kritik: Monetär reduktionism, mätfrågor, fördelningsfrågor (intra/intergenerationella)

Tre exempel Ett verktyg för analys av sportfiskares preferenser En ”Modern” CBA (en energi-miljö konflikt) Hur en flexibel syn på regleringar kan ge en (nästan) win-win situation

Verktyg för scenarieanalys: sportfiske Exempel 1 Verktyg för scenarieanalys: sportfiske

Exempel: Sportfiske Flera forskningsprojekt kring sportfiske Nyttan av förbättrat fiske (Emån, Kaitum, Ljusnan, Byske…) Kostnad för åtgärder Verktyg för analys (excel) Metodik: Intervjuer Teknik: Choice experiment, Skattning av besöksfunktioner

Hur värderar sportfiskaren sitt fiske? Fiskevattnens egenskaper: Tillgänglighet Förväntad fångst av olika arter och storlek Fångstbegränsningar Avstånd Antal andra fiskare Minimi/maximi mått Kostnaden …

Exempel på fråga i CE

Typ av information från Choice experiment Egenskaper Marginella bet.vilja (kr) Fångstbegränsning (fiskar som får tas hem) 295 kr per fisk Antal okända fiskare på platsen samtidigt som Dig -40 kr per person Förväntad fångst av lax mindre än 2 kg 189 Förväntad fångst av lax mellan 2-5 kg 285 Förväntad fångst av lax mellan 5-10 kg 336 Förväntad fångst av lax större än 10 kg 504 Förväntad fångst av havsöring mindre än 2 kg 92 Förväntad fångst av havsöring mellan 2-5 kg 141 Förväntad fångst av havsöring större än 5 kg 486 ÅSUB-dagen

SAMMANFATTNING (OBS! per år) Åtgärdskostnad -1 000 000 kr Egenskaper Idag   Framtiden? Tillgänglighet (avstånd från bilväg) 500 m Fångstbegränsning (fiskar som får tas hem) 2 max st Antal okända fiskare på platsen samtidigt som Dig 10 st Avstånd från bostad (enkel väg) Faktiskt Fiskekortsavgift per dag 289 kr per dag Lax mindre än 2 kg 0,02 st/dag 1,00 Lax mellan 2-5 kg 0,03 Lax mellan 5-10 kg Lax större än 10 kg 0,01 Havsöring mindre än 2 kg 0,04 Havsöring mellan 2-5 kg 0,07 Havsöring större än 5 kg Resultat Fiskedagar totalt 10 000 dagar 13 333 Fiskedagar av svenskar 4 000 5 333 % förändring av fiskedagar --- 33,3 % Betalningsvilja relativt idag per fiskedag 1 980 kr Betalningsvilja relativt idag totalt 10 560 239 Omsättning totalt kr 9 278 767 12 371 399 Omsättnings förändring totalt kr 3 092 632 Omsättning fiskekort 2 890 000 3 853 243 Omsättnings förändring fiskekort kr 963 243 Fångad lax 800 antal 53 332 Fångad öring 1 400 39 999 Max hemtagen lax och öring 2 200 26 666 Max uttag av lax och öring (krok mort. 5%) 29 999 "Verkligt uttag" av lax och öring (krok mort. 5%) 938 27 999 SAMMANFATTNING (OBS! per år)   Åtgärdskostnad -1 000 000 kr Sportfiskarnas vinst 10 560 239 Fiskekort vinst (ägarna) 963 243 Företagens vinst 927 789 Vinst samhälle 11 451 271

Modern CBA – Dönje-studien Exempel 2 Modern CBA – Dönje-studien

Dönje kraftverk Byggt 1953 0.3 TWh/år Ljusnan: ca 430 km, 25 större kraftverk, flera mindre, 4-5 TWh ( Ålands elkonsumtion 0.3 TWh, varav 2/3 import Sverige)

Uppläggning Bollnässtudien Naturvetenskapliga mätningar Statistiska mätningar (beskrivning av osäkerhet, bortfallsanalys…) Samhällsekonomisk kalkyl -- Mätmetoder nytta = Direkt Metod --Fokusgrupp/pilotstudie/huvudstudie

Scenario 1 Fotnot: Svenska Naturskyddsföreningens yttrande ang. Dönje kraftverk vid Bollnäs, till Advokatfiskalsämbetet vid Kungl Maj:ts och Rikets Kammarkollegium, Daterat 15 Mars 1950. (sekr. i SNF Nils Dahlbeck)

Dagens situation vinter Vintervattenföring (mellan oktober och maj) vid 0,25 m3 i dagens läge. Bilden tagen i maj från Klumpströmsbron (röd ring på kartan)

Möjlig situation vinter Möjlig situation för vintervattenföring (mellan oktober och maj) vid 3 m3. Bilden tagen i maj från Klumpströmsbron (röd ring på kartan)

Vinter illustrationer En ökad vintervattenföring i Klumpströmmen skulle leda till positiva effekter på växt- och djurliv. I dagens situation fryser älven på ett sätt som dödar bottenlevande djur. Det förklaras med hjälp av illustrationerna nedan.

Kalkylen hel replikerbar. Går att ändra olika parametrar Kalkylen hel replikerbar. Går att ändra olika parametrar. Känslighetsanalys.

Finns det win-win lösningar? Exempel 3 Finns det win-win lösningar?

-2, +1 Ljusnefors Ljusne strömmar

-2 på Kort sikt

-2 på lång sikt

Sammanfattning Tre frågor bör ställas inför varje beslut 1. Vad kostar det? 2. Vad är det värt? 3. För vem? Olika perspektiv: privat-kommunal- samhällsekonomisk. Ger olika svar (oftast).

Referenser Johansson, P.-O. & B. Kriström. (2012) "-2,+1" eller omreglering så att (nästan) alla blir vinnare: Exemplet vattenkraft. Ekonomisk Debatt, December Kriström, B. & M. Bonta-Bergman (red). (2012) Samhällsekonomisk Lönsamhetsbedömning – En handbok. Naturvårdsverket. (web-bok) Johansson, P.-O. & B. Kriström. (2012) The Economics of Evaluating Water Projects: Hydroelectricity vs. other uses. Springer Verlag. (detaljer) Paulrud, A., B. Kriström, & K. Leonardsson. (2011) Få stora eller många små hur värderar fiskaren fångsten. I Persson et al, Red., Fisksamhällens dynamik i sötvatten. Sportfiskarna. (riktad mot naturvetare, fiskeintresserade) Ahlstrand, I. (1995) Från särintresse till allmänintresse , *SNS förlag.