Spelar priset någon roll? Om samhällsekonomiska analyser

En presentation över ämnet: "Spelar priset någon roll? Om samhällsekonomiska analyser"— Presentationens avskrift:

1 Spelar priset någon roll? Om samhällsekonomiska analyser
Samhällsekonomisk plattform Seminarium Förslag till prisdatabas med samhällsekonomiska schablonvärden Knut Per Hasund, Jordbruksverket

2 Samhällsekonomiska analyser
Myndighetsbeslut (policyevaluering, projekt), domstolsbeslut, forskning - Kostnadsnyttoanalys, KNA (CBA) - Kostnadseffektivitetsanalys; KEA (CEA) I båda fallen värderas effekter monetärt

3 Ökad efterfrågan! --- på samhällsekonomiska analyser, inte minst inom miljöområdet, i regeringsuppdrag, utredningsdirektiv, remissvar, osv. Kvantitet + kvalitet: mer och bättre! Men hur ser utbudet ut? Tidsbrist, kompetensbrist, bristande underlag, bristande acceptans eller förståelse

4 Intro + Hur gå vidare? Intro: Vad är samhällsekonomisk analys,
samhällsekonomisk effektivet samhällsekonomiskt värde samhällsekonomisk lönsamhet ? Vad är det inte Hur gå vidare? - Förslag till gemensamma, samhällsekonomiska schablonvärden

5 Principerna för KNA (& KEA)
KNA: En metod för att systematiskt kunna strukturera information att ex ante bedöma olika styrmedels- eller projektalternativs för- och nackdelar; ett s.k. beslutsunderlag. KNA: Monetär sammanvägning av kostnader och nytta KNA viktar samman: Olika slags effekter Effekter vid olika tidpunkter Effekter med olika sannolikhet Effekter för olika människor Kör på tavlan T-kalkyler med studenterna

6 CBA genomförande Definiera projektet - projektets syfte
- Utvärderings-, handlingsalternativen Fastställ projektets förutsättningar (scenarier) Identifiera och kvantifiera alla effekter (i fysiska, ekologiska, socio-ekon. termer) Värdera efekterna (monetärt) Jämför över tid, diskontering Rangordna alternativen Känslighetsanalys. Risk, osäkerhet Fördelningseffekter Kompletterande kalkyler (finansiella verkningar; sysselsättning; politiska restriktioner; etc.)

7 Värdera alla effekter Estimera värdena av:
alla effekter (miljö, inkomster, etc.) alla individer i samhället alla år projektet ger effekter (eller sätt tidsgräns) Om ej möjligt/meningsfullt monetärisera: använd +, ++, -, --, etc.

8 Exempel: miljöersättningen till betesmarker
Effekt  pris = värde Betesmarksersättningen år 1: B1: Betesmarker: x1 hektar  p1 kr/ha = 7060 Mkr B2: Kväveläckage: - x2 ton N  p2 kr/ton = 7 Mkr C1: Klimateffekter: x3 ton CO2e  p3 kr/ton = -278 Mkr C2: Fosforläckage: x4 ton P  p4 kr/ton = -0.8 Mkr C3: Växtskyddsmedel: x5 ton  p5 kr/ton = Mkr C4: Marknadsvaror: = Mkr

9 Steg 5: Jämförelser över tid, diskontering
Hur vikta samman effekter som inträffar vid olika tidpunkter?: Väg samman genom diskontering:

10 Val och avvägningar i CBA
Vilka personer beaktas? Hur avgränsas samhället? Vilka projektalternativ analyseras? Vilka framtida scenarier används för analysen? Vilka risker skattas? Vilka slags värden beaktas? Hur värderas effekterna? Hur vägs effekterna över tid? Vilken räntefot används? Vilken regel används att rangordna? Vilken princip tillämpas att hantera risk? M.m.

11 För- och nackdelar med CBA
+ Bra överblick, systematisk organisation av stora mängder information + Mindre risk för godtycklighet, eller för grupper att gynna särintressen + Miljövärden kan beaktas, ges vikt + Explicit hänsyn till framtiden + Grundas på invånarnas värderingar - Döljer konflikter, “dold” sammanvägning av olika slags effekter - Döljer information, aggregerar, monetäriserar - CBA-genomförarens egna värderingar kan påverka - Ingen öppen process, främjar ej demokrati eller lokalt deltagande - Kan misstolkas att vara en exakt metod - Kan bakbinda beslutsfattaren

12 Vad är det inte… Samhällsekonomisk lönsamhet, effektivitet m.m. handlar inte om: statens budgeteffektivitet, offentliga sektorns ekonomi, e.d. enbart BNP, tillväxt, finansiella förändringar (även om marknadsvaror m.m. ingår) pengar… Hur bemöta missförstånd och bristande acceptans,, förklara metoden?

13 Prisdatabasens syfte och funktion
- Bättre underlag för analyserna - Bättre jämförbarhet mellan studier - Arbetsbesparande med gemensam, befintlig prisuppsättning - (Mer tyngd i samhällsekonomiska analyserna, mer förståelse, bättre beslut, bättre miljö eller annat värdefullt?)