Brytpunkten i sitt sammanhang

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Brytpunkt Bertil Axelsson.
Advertisements

0HLR Maen Yousef.
Palliativ sedering Bertil Axelsson
Att förstå när döden är nära Carl Johan Fürst
Samordnad vårdplanering och informationsöverföring Sörmland
Per-Anders Heedman Hemsjukvårdens Hus Linköping
Vårdplaneringsprocessen vid in- och utskrivning till och från landstingets slutna hälso- och sjukvård Inskickningsmeddelande Inskrivnings meddelande Kallelse.
Palliativregistrets värdegrund
VIKTIGT! TAG DETTA BUDSKAP PÅ ALLVAR!
PALLIATIV VÅRD HYLTE KOMMUN
Beslut om liv och död har alltid varit en del av läkaryrket
Brytpunktsprocess ett vägval
© 2013 ANTROP Resan genom äldrevården och äldreomsorgen i Uppsala län Hur kan vi göra den bättre?
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
modell för bättre kommunikation mellan vårdpersonal
Webbkollen hemma Följ upp förbättringsåtgärder för att säkra en trygg utskrivning Intervjustödet Webbkollen hemma kan användas vid uppföljning av åtgärder.
Hur fungerar värdegrundsarbetet i vardagen, på operation 2010? På kliniken IVAK/OPERATION, startade ett värdegrundsprojekt Detta har lagt grunden.
palliativ medicin, pediatrik, geriatrik, infektion etc
Palliativregistrets värdegrund
Utbildningsdag HSN 6 och 8 - länssjukvård December 2011 Jarl Torgerson Regionläkare HSA.
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Vad menar vi med begreppet behov?
Specialiserad och allmän palliativ vård – vad är skillnaden?
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
1 Örebro Utbildningsdag UFPo.
Ny patientlag 2015 Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Behov av habilitering och rehabilitering
Personprocessen Kommunikationsprocess förädlingsobjekt: information avseende egna problem och önskemål, meddelanden Hälsoprocess förädlingsobjekt: personens.
Palliativregistrets värdegrund
Distriktssköterska Annelie Bobeck-Axling
Vi har all anledning att vara stolta och glada! Hur står sig LiÖ i Öppna jämförelser ?
Äldresatsningen Äldresatsningen Läkemedel –Olämpliga läkemedel –D-interaktioner –Utsättning av neuroleptika Återinläggningar inom 30 dagar.
Informationsöverföring mellan kommun och landsting - en tryggare väg för Linnea.
Rättsregler för rättsintyg
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
Ingrid Lindberg, Elin Carlson och Stefan Frisk Medicinkliniken Eksjö
Erfarenhetsutbyte Svenska palliativregistret 24 oktober 2012.
Brytpunkt och vårdkedja för den palliativa patienten
Svenska Palliativregistret
Herman & Brita Uppföljningsmöte Utskrivningsprocessen
PALLIATIV VÅRD 1.
Palliativ vård och samordning
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
1. Genomför enkäten och redovisa resultatet 4. Vid vilka tillfällen fungerar bra eller hyfsat bra redan idag? Vad är det som gör att det funkar vid dessa.
Sektionen för vård och socialtjänst1 Betänkande av utredningen om betalningsansvarslagen SOU 2015:20.
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Överläkare, Med dr Palliativa sektionen och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem FoUU-ansvarig Svenska Palliativregistret.
Hur ska sjukvården medverka till kortare sjukskrivningstider? Ilija Batljan, landstingsråd (s)
Vad är 1177 Vårdguiden?.
Framtidens nära vård Delbetänkande
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Agenda Bakgrunden till NVP Erfarenheter från införandet av LCP
Övergripande ST-studierektor
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Lag samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612) Träder i kraft 1 januari 2018 enligt beslut 15 juni 2017 och har bestämmelser.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Kvalitetsberättelse 2017.
”KRONOBERGSMODELLEN”
Vad är 1177 Vårdguiden?.
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede
Den här presentationen innehåller:
Behandlingsbegränsningar i vården
Utbildningsplan Lärandemål
Presentationens avskrift:

Brytpunkten i sitt sammanhang Helsingborg 15 mars 2013 Per-Anders Heedman Palliativt kompetenscentrum i Östergötland RCC sydöst

Belysa från olika perspektiv Patientens Närståendes Vårdgivarens Professionernas Naturvetenskapens Samhällsvetenskapens Filosofins Juridikens …………. Komplexa situationer t.ex. i livets slutskede kan uppfattas olika beroende på vilket perspektiv man utgår ifrån.

…och i mötet synliggörs vår egen inställning och våra egna värderingar Min utgångspunkt! ”Palliativ vård handlar om mötet mellan den svårt sjuka och lidande människan, dennes närstående och vi som vårdar” …och i mötet synliggörs vår egen inställning och våra egna värderingar

Mötet Helhet Närhet Kunskap Empati

Definitioner (SoS termbank) Brytpunkt till palliativ vård i livets slutskede ”Övergång till palliativ vård i livets slutskede när det huvudsakliga målet med vården ändras från att vara livsförlängande till att vara lindrande” Brytpunktssamtal ” Samtal mellan ansvarig läkare eller tjänstgörande läkare och patient om ställningstagandet att övergå till palliativ vård i livets slutskede, där innehållet i den fortsatta vården diskuteras utifrån patientens tillstånd, behov och önskemål” momentana proaktiva

Vad menas med livsförlängande åtgärder? Dialys? Heartmate? CPAP? Palliativ kemoterapi? Kirurgi? TACE? Antibiotika? Lågmolekylärt heparin? Endoprotes? Nefrostomi? Hemikraniektomi?

Målet med vården ändras? Det finns inga livsförlängande terapier enkelt Det finns livsförlängande terapi men patienten vill inte ha den provocerande Det finns livsförlängande terapi men den gagnar inte patienten svårast professionellt tillståndet/åtgärderna

Olika perspektiv vid t.ex. hjärntumörer Akut-mottagning Palliativ struktur Neurologi Neurokirurgi Onkologi eller

palliativ vård i livets slutskede palliativa insatser brytpunktsprocess rädda liv förlänga liv livskvalitet livskvalitet

Medicinska kliniken Lunds lasarett, 3 – 4 september 1946. Klockan är sen, det är natten mellan den 3 och 4 september 1946. Men det är liv och rörelse i källaren på gamla Medicinkliniken på lasarettet i Lund. En 47-årig man har körts ner i sin sjuksäng. Han är medvetslös. Huvudproblemet är urinförgiftning men patienten har också en silikos (stendammlunga) som komplicerats av lunginflammation. Njurarna har slutat att fungera och i kroppen har samlats slaggprodukter och vätska. Ögonen är igensvullna. Jourhavande kirurg har i lokalbedövning öppnat två kärl vid handloven, glaskanyler har satts in i artären och en ven. På golvet står en underlig maskin gjord på Fysiologiska institutionens och lasarettets verkstäder. Det är en stor glasburk. I den kan man se en cylinder av rostfritt ståltrådsnät. Runt den är en tillplattad cellofanslang lindad. Det är i själva verket ett 11 meter långt korvskinn! När maskinen kopplas in rinner artärblodet genom slangen och tillbaka till patienten. Under resan genom korvskinnet lämnar en mängd slaggprodukter blodet och hamnar i vätskan utanför. Det på så vis renade blodet återvänder till patienten. Utbytet av substanser genom korvskinnet kallas dialys. http://www.med.lu.se/om_fakulteten/fakultetens_historia/personligheter_upptaeckter_och_innovationer/nils_alwall

SOSFS 2011:7 3:e kapitlet ”När det inte är förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet att ge livsuppehållande behandling” ”Den nytta behandlingen gör får vägas mot eventuell skada för patienten” ”Det kan röra sig om att behandlingen saknar förutsättningar att ge en medicinsk effekt.” Hälso-och sjukvårdens resurser ska inte användas för behandlingar som inte motsvarar god vård, saknar medicinsk effekt och kan betraktas som utsiktslösa.”

Förenklad etisk plattform Att inte skada Att göra gott

Vardagsetik Medicinsk frågenivå Etisk frågenivå Vad kan jag som vårdare göra (maximalt)? Etisk frågenivå Vad bör jag som vårdare göra av det jag kan göra (optimalt)?

Linköping– rondellernas stad

Lovisa 87 år Lovisa har vid åtta tillfällen drabbats av akuta hjärtinfarkter men mirakulöst återvänt till en god funktionsnivå. Några gånger årligen accentueras den hjärtsvikt som är relaterat till myocardskadan. Du ska som ansvarig träffa Lovisa om några minuter på ett rutinbesök. Vad kommer du att fokusera på under den halvtimme du har på dig?

Identifiering Mötet med Olof 83 år Gift. Multipelsjuk med grav atheroskleros som resulterat i flera stroke. Har hö-sidig hemipares, afasi och ett totalt ADL-hjälpbehov. Han vårdas i hemmet mha hustrun, hemtjänsten och distriktssköterskan. Har vårdsäng och övriga hjälpmedel. AT har varit stabilt sista året. Medicinerar med bl.a warfarin, simvastatin, betablockad och diuretika. Ikväll ringer hustrun till nattdistriktssköterskan (motsvarande) och meddelar att maken plötsligt blivit okontaktbar, har oregelbunden och rosslande andning. Identifiering

Medicinsk (brytpunkts) bedömning Olof…forts I Sköterskan ringer upp jourhavande läkare och meddelar att hon behöver hjälp med en akut medicinsk bedömning i hemmet. Läkaren gör hembesök och noterar kliniska tecken på en förnyad stroke med medvetandesänkning och såväl rosslig som oregelbunden andning. Nytillkommen svaghet även i delar av vänster sida. Patienten bedöms vara döende. Medicinsk (brytpunkts) bedömning

Brytpunktssamtal/valfrihet Olof…forts II Hustrun informeras om resultatet av den medicinska bedömning dvs att: Patienten har drabbats av en ny stroke Patienten bedöms vara i livets slutskede Patienten inte får bättre eller annan vård på sjukhuset än i hemmet Målet är bästa möjliga livskvalitet Möjlighet till utökad hjälp i hemmet Maken inte gagnas av parenteral vätska Brytpunktssamtal/valfrihet

Åtgärder Olof...forts III Hustrun väljer att fortsätta vården hemma Läkemedelsrevision genomförs Vid behovsläkemedel s.c sätts in Närståendepenningsintyg skrives Hemtjänsten informeras och utökas Hustrun meddelas när uppföljning kommer att ske och hur hon kommer i kontakt med oss Allt dokumenteras Åtgärder

Arbetssätt Identifiering Medicinsk (brytpunkts) bedömning Brytpunktssamtal Valfrihet Åtgärder Utvärdering Det tredje mötet med Olof 83 år Vi har redan förutsett vad som kommer att ske!