Berndt Ericsson Kunskaparna HB Norrbotten 2012-02-16 Berndt Ericsson Kunskaparna HB Kunskaparna HB Kunskaparna HB Kunskaparna

”Den svenska vuxenutbildningen Ur BP12 (prop. 2011/12:1) ”Den svenska vuxenutbildningen har en stolt historia.” Kunskaparna HB

Ur BP12 (prop. 2011/12:1) ”För att vuxenutbildningens mål och syften ska uppnås krävs en fortsatt utveckling vad gäller analyser av den enskildes behov samt att utbildningarna genomförs i flexibla former. Det innebär bl.a. att verksamheten ska anpassas efter vuxnas övriga åtaganden och livssituation. Ansvaret för en sådan utveckling ligger på huvudmännen.” Kunskaparna HB

Ur BP12 (prop. 2011/12:1) ”Den 1 juli 2012 ska den nya skollagen (2010:800) börja tillämpas på vuxenutbildningen. Den ställer bl.a. krav på en förstärkt individualisering av vuxenutbildningen. Detta innebär bl.a. ett krav på upprättande av individuella studieplaner. I detta arbete är vägledning och validering viktiga instrument. Regeringen bedömer att validering i mycket högre grad bör känneteckna verksamheterna och har därför infört bestämmelser om detta i den nya skollagen. Det förstärkta valideringsarbetet är särskilt viktigt för de utlandsföddas möjligheter att tidigt etablera sig på arbetsmarknaden.” Kunskaparna HB

En infrastruktur för alla vuxnas lärande Återkommande utbildning Livslångt och livsvitt lärande Kunskaparna HB

Konsekvenser Likvärdig med ungdomsskolan men inte en spegelbild Vuxperspektiv Validering Brytande av tid och rum Kunskaparna HB

Mål och strategi för vuxnas lärande- riksdagsbeslut i maj 2001 Mål: (gäller den samhällsstödda vuxenutbildningen vid sidan av högskolan) Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning. Kunskaparna HB

Mål och strategi för vuxnas lärande - Pedagogik och arbetsformer utvecklas för att motsvara individernas föränderliga och ökande behov av lärande i ett kunskapsbaserat samhälle. -  Individens lärande och kunskaps-sökande stöds genom rådgivning och vägledning, baserad på erkännande av faktiska, redan förvärvade kunskaper. Kunskaparna HB

Mål och strategi för vuxnas lärande - Ändamålsenliga lärmiljöer samt under-visning, handledning och nätbaserad utbildning tillhandahålls i en omfattning som så långt möjligt svarar mot alla vuxnas varierande behov av och förutsättningar för lärande. - Ekonomiskt stöd erbjuds vuxna för att stimulera till deltagande i utbildning och kompetensutveckling. Kunskaparna HB

Mål och strategi för vuxnas lärande - Samhället, arbetsgivarna och de enskilda ansvarar gemensamt för att olika individers och olika gruppers behov av såväl allmän som specialinriktad utbildning tillgodoses. - Allt formellt och icke formellt lärande, som åtnjuter samhällets stöd, genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt och respekt för allas lika värde. Kunskaparna HB

Mål och strategi för vuxnas lärande - En grundläggande samsyn över politikområden och samverkan mellan myndigheter, arbetsmarknadens parter och folkrörelser eftersträvas för att förverkliga individernas lärande och kompetensutveckling Kunskaparna HB

Vuxnas lärande Nyckelområden Sektorsövergripande ansvar Nya organisationsformer Ökad tillgänglighet Kombinationer med annan kompetens- utveckling Tillgodoräknande av kunskaper inhämtade utanför det formella utbildningssystemet Kunskaparna HB Kunskaparna HB

”Vux 2012” Mål, syfte och utgångspunkter Ny skollag (2011:800) tillämpas för vux fr o m 1 juli 2012 Mål, syfte och utgångspunkter Förstärkning av individperspektivet Lagreglering av vägledning och ISP Validering och prövning Ny betygsskala Reformerad gymn vux Ny förordning Kunskaparna HB

Regeringen och Skolverket Styrkedjan Styrkedjan Riksdagen Regeringen Regeringen och Skolverket Kursplan PAULADenna bild har vuxenutbildningen talat om på förmiddagen. Här ligger den för att vi ska visa att det som skiljer oss åt är förordningen. Nedan ej reviderat för vuxenutbildningen – avgör själv om du vill lyfta något ur det gamla manuset: Förklara hur dokumenten hänger ihop och hur vi arbetat med dubbelregleringar t.ex. Förklara på vilka nivåer olika beslut tas. T.ex. för att visa att det är de folkvalda som fattar många av besluten. Demokratiskt vald församling som beslutat skollagen. Estetisk verksamhet – riksdagsbeslut! Kan tas som ett exempel. Beskriv varje del mycket kort och kopplingarna däremellan kort. Mer och mer specifikt ju längre ned i kedjan man går. Ett uttalat ändamål med reformen är att minimera dubbelreglering för att öka tydligheten. Nämn om vem som beslutar vad i syfte att klargöra på vilken nivå olika beslut om det nya har fattats. Skolverket har arbetat fram förslag på exempelvis examensmål men att regeringen beslutar. Däremot har Skolverket fått bemyndigande att fastställa ämnesplaner (förutom i de gymnasiegemensamma ämnena: engelska, historia, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap, svenska och svenska som andraspråk). Teknisk översyn av läroplanen Skollagen – där står övergripande bestämmelser men flertalet detaljerna återfinns längre ned i styrkedjan. Tyngd om det finns i skollagen. Exemplifiera med validering, ISP som tidigare funnits i förordningen för vuxenutbildningen. Nämn att Skolverket har gjort en teknisk översyn av läroplanen och lämnat det uppdraget till regeringen. Nämn att vi inte kan gå in på den kommande vux-förordningen då den inte är beslutad av regeringen. Nämn ev. tidplanen. Kunskaparna HB

Kommunernas vuxenutbildning En lagstadgad verksamhet Kunskaparna HB

Vux i nya skollagen prop. 2009/10:165 Utgångspunkter ”Utgångspunkterna för regeringens förslag är i dessa delar dels principen om det livslånga lärandet, dels de olika skolformernas och verksamheternas särart. Den utbildning som i dag inryms i det offentliga skolväsendet för vuxna ska också fortsättningsvis utgöra en del av skolväsendet och ska i det sammanhanget ges de förutsättningar som krävs med anledning av vuxenutbildningens uppdrag och särart. När det gäller de delar av skolväsendet som berör vuxna ansluter sig förslaget i många avseenden till de förslag som arbetats fram inom dåvarande Utbildnings- och kulturdepartementet och som presenterades i departementspromemorian, Vuxenutbildningslag (Ds 2005:33).” Kunskaparna HB

Vux i nya skollagen prop. 2009/10:165 Utgångspunkter forts. ”Det uppdrag som utbildningen för vuxna har och perspektivet livslångt lärande kräver dock en anpassning av regelverket till dessa förhållanden. En annan utgångspunkt ska vara att verksamheten inom den utbildning för vuxna där kommunerna är huvudmän i stora delar ska vara likvärdig med den som erbjuds i ungdomsskolan. En anpassning till vuxnas behov, önskemål och förutsättningar har varit en viktig utgångspunkt för den nya skollagen.” Kunskaparna HB

Vux i nya skollagen prop. 2009/10:165 Vägledning ”Inom vuxenutbildningen har vägledningen en dubbel funktion, dels att vägleda personer som redan befinner sig i studier, dels att vägleda presumtiva deltagare. Vägledning och information är i dessa sammanhang viktiga för att den enskilde ska kunna få den utbildning som hon eller han har behov av eller önskemål om. Kunskaparna HB

Vux i nya skollagen prop. 2009/10:165 Forts. vägledning Det är viktigt att det ingår information om studiestödssystemets uppbyggnad och villkor i vägledningen. Många kommuner har i dag valt att placera vägledningsfunktionen för vuxna centralt, i ett lärcentrum eller i infotek etc. Inte sällan består vägledningen för vuxna av en första insats i form av validering, dvs. en första uppskattning av vilka kunskaper den vuxne redan har förvärvat t.ex. i yrkesliv eller studier.” Kunskaparna HB

Vux i nya skollagen prop. 2009/10:165 Målen för kommunernas vuxenutbildning ”För vuxenutbildningens olika skolformer föreslås specifika gemensamma övergripande mål och syften som utgår från det beslut riksdagen fattade i maj 2001 (prop. 2000/01:72) om mål och strategier för hela området vuxnas lärande. Dessa mål och syften betonar det breda uppdrag som vuxenutbildningen har och den särart den ska uppvisa.” Kunskaparna HB

Vux i nya skollagen 2010:800 Målet för komvux/särvux/sfi är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Kunskaparna HB

Vux i nya skollagen 2010:800 Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. De som fått minst utbildning ska prioriteras. (Obs! Gäller inte sfi) Ska erbjudas och genomföras i form av kurser. Kunskaparna HB

Vux i nya skollagen 2010:800 Behörigheter till gymn vux: Behörighetsbestämmelser flyttade från förordning till lag ”Sakna kunskaper” ” Ha förutsättningar att tillgodogöra sig” Kunskaparna HB

Vux i nya skollagen 2010:800 Kommunernas skyldigheter Kommunal vuxenutbildning 3 § Kommunerna ska tillhandahålla kommunal vuxenutbildning. Utbildningen ska tillhandahållas på grundläggande nivå och gymnasial nivå. Kunskaparna HB

Vux i nya skollagen 2010:800 Forts. kommunens skyldigheter Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå - Kommunens ansvar 10 § Hemkommunen ansvarar för att de som enligt 11 § har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och önskar det, också får delta i sådan utbildning. Varje kommun ska aktivt verka för att nå de vuxna i kommunen som har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och för att motivera dem att delta i sådan utbildning. Kunskaparna HB

Vux i nya skollagen 2010:800 Rätt att delta i utbildning på grund-läggande nivå 11 § En vuxen har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år då han eller hon fyller 20 år, om han eller hon 1. är bosatt i landet, 2. saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan, och 3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Den som har rätt att delta i utbildning enligt första stycket har rätt att delta i sådan utbildning även i en annan kommun än hemkommunen, om utbildningen tillhandahålls där. Kunskaparna HB

Vux i nya skollagen 2010:800 Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå - Huvudmannens ansvar 16 § Varje kommun ska erbjuda utbildning på gymnasial nivå. Hemkommunen ansvarar för att de som enligt 19 § har rätt att delta i en utbildning och önskar delta i den, också får det. Kommunerna ska sträva efter att därutöver erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov. Kunskaparna HB

Vux i nya skollagen 2010:800 - Huvudmannens ansvar forts. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå forts. - Huvudmannens ansvar forts. 17 § Varje kommun ska informera om möjligheterna till utbildning på gymnasial nivå och aktivt verka för att vuxna i kommunen deltar i sådan utbildning Kunskaparna HB

Vux i nya skollagen 2010:800 Särskild utbildning för vuxna Särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå 3 § Kommunerna ska tillhandahålla särskild utbildning för vuxna. Utbildningen ska tillhandahållas på grundläggande nivå och gymnasial nivå. - Kommunens ansvar 10 § Hemkommunen ansvarar för att de som enligt 11 § har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och önskar det, också får delta i sådan utbildning. Varje kommun ska aktivt verka för att nå de vuxna i kommunen som har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och för att motivera dem att delta i sådan utbildning. Kunskaparna HB

Vux i nya skollagen 2010:800 Särskild utbildning för vuxna forts. Särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå Huvudmannens ansvar 13 § Varje kommun ska erbjuda utbildning på gymnasial nivå. Kommunerna ska sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov. 14 § Varje kommun ska informera om möjligheterna till utbildning på gymnasial nivå och aktivt verka för att de vuxna i kommunen som är behöriga deltar i sådan utbildning. Kunskaparna HB

Vux i nya skollagen 2010:800 Utbildning i svenska för invandrare - Kommunens ansvar 11 § Hemkommunen är skyldig att se till att utbildning i svenska för invandrare erbjuds dem som enligt 13 § har rätt att delta i utbildningen. Utbildningen ska finnas tillgänglig så snart som möjligt efter det att en rätt till utbildning i svenska för invandrare inträtt. Om det inte finns särskilda skäl ska utbildningen kunna påbörjas inom tre månader. Varje kommun ska aktivt verka för att en nyanländ som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare kan påbörja utbildningen inom en månad från det att den nyanlände anmält sig till utbildning i svenska för invandrare hos kommunen. Lag (2010:877). Kunskaparna HB

Vux i nya skollagen 2010:800 - Kommunens ansvar forts. Utbildning i svenska för invandrare forts. - Kommunens ansvar forts. 12 § Varje kommun ska aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt till utbildningen och för att motivera dem att delta i utbildningen. Kunskaparna HB

En ny förordning om kommunernas vuxenutbildning SFS 2011:1108 Utgångspunkter; ny skollag, reformering av gymn vux, vux i Krim, betygsrätten m.m. Gemensam struktur Harmonisering (en enda vuxenutbildning) Utestående frågor avseende särvux och sfi (Gymnasiesärskoleprop. och begränsad tid i sfi m.fl.) Tillämpas fr o m 1 juli 2012 Kunskaparna HB

Förordningen SFS 2011:1108 Individuella studieplaner - obligatoriskt - innehållet - särskilt viktig vid examen - krav på info vid vgl Kontinuerlig utbildning under hela året Kunskaparna HB

Gymn.prop. 2008/09:199: Gymn vux Ett syfte för den gymnasiala vuxenutbildningen är att ge den enskilde kunskaper och kompetenser enligt nationella kursplaner, som är desamma som för gymnasieskolan. Det innebär dock inte att lärande måste ske i en organisation som är en spegelbild av ungdomsskolan. Vägen till målen, innehållet och formen kan se olika ut och präglas av den vuxnes behov, förutsättningar och erfarenheter. Kunskaparna HB

Gymn.prop. 2008/09:199: Gymn vux En utgångspunkt för den gymnasiala vuxenutbildningen är att den ska vara likvärdig med gymnasieskolan då det gäller nivå och mål samt, i viss mening syften. En annan utgångspunkt är att den gymnasiala vuxenutbildningen ska kännetecknas av ett individperspektiv och att innehållet i utbildningen ska präglas av den enskildes behov. Kunskaparna HB

Gymn.prop. 2008/09:199: Gymn vux Vidare ska en hög grad av flexibilitet och tillgänglighet känneteckna verksamheten med utgångspunkt i den vuxnes livssituation. Kunskaper och kvalifikationer som den vuxne erhållit i yrkes- och arbetsliv kan tillgodoräknas honom eller henne i samband med deltagande i utbildningen. En konsekvens av detta blir att tids- och rumsstyrning av verksamheten inte blir lika framträdande som i gymnasieskolan. Kunskaparna HB

Samverkan med gymnasieskolan Gymn.prop. 2008/09:199: Gymn vux Samverkan med gymnasieskolan Regeringens bedömning: Dagens regelverk medger samverkan mellan gymnasial vuxenutbildning och gymnasieskolan. Deltagarna bör fortfarande vara elever i respektive skolform. Kunskaparna HB

Hur ser det då ut i Norrbottens län? Finns det lokala/regional mål och strategier med utgångspunkt i de nationella? Likvärdig tillgång? Finns det en infrastruktur för vuxnas lärande och hur ser den ut i så fall? Utgår organisation, arbetsformer etc. från de nationella målen? Kunskaparna HB

Hur ser det då ut i Norrbottens län? På vilka grunder fattas beslut om utbildningar? Hur arbetar man med behovsanalyser och vems behov tillgodoses i så fall? Gränssnittet mot uppdragsutbildning och arbetsmarknadsutbildning? Vilket genomslag har vux- och individperspektivet i verksamheten? Hur arbetar man med uppföljning, utvärdering och övrigt kvalitetsarbete? Kunskaparna HB

Hur ser det då ut i Norrbottens län? Lever kommunerna upp till lagen? Kunskaparna HB

Sist men inte minst Vart tog pengarna vägen egentligen???? Kunskaparna HB

Finansiering av kommunernas vuxenutbildning Länets ”produktion” år 2010 drygt 1 900 årsstudieplatser i komvux! Överförda medel för vux till ”påsen” motsv. ca 3 500 årsstudieplatser! Kunskaparna HB

Underlag kommunala/regionala strategier Utgångspunkt: Lag och förordning Hur ser våra förutsättningar ut för att de nationella målen ska uppnås? Vilka effekter vill vi att vuxenutbildningen ska få på lokal/regional nivå? Vad behöver vi göra, på våra resp. nivåer, för att vi ska lyckas? D.v.s. vilka utmaningar står vi inför? Vilka långsiktiga strategier bör vi lägga upp? T.ex. vad gäller rekrytering, samverkan, fortsatt reformering, kvalitetsarbete, kompetensutveckling etc.? Kunskaparna HB

Och nu då… Lycka till ! Kunskaparna HB

Tack för mig! Berndt Ericsson kunskaparna@gavlenet.se Kunskaparna HB